Citat:
Tack för att du fick fram utlåtandet. Det framgick att Sture Bergwall inte hade en psykisk störning i lagens betydelse, som motiverar sluten psykiatrisk vård. Det var en lång läsning, med många ord där det framgick tydligt att de problem denne patient nu har är det långa frihetsberövandet.
Det är intressant att läsa hur ett utlåtande ser ut och hur man lyckas undvika otäckheter, och kritik av kollegorna på Säter. Ingen behandling av Sture Bergwall nämns och man undviker att ta upp vad som pågått och fortfarande pågår.
Det är nu upp till förvaltningsrätten att ta ansvar för beslut om Sture Bergwalls framtid, och göra det objektivt och självständigt, med hjälp av vad som framkommit och inte framkommit.
Göteborgsteamet undvek de frågeställningar som diskuterats i denna tråd, och vill få över allt ansvar till rättsväsendet. Gemensamt för vården i Sverige verkar vara intresset att inte bli granskade, och det har säkert pågått en hel del förut bakom höga murar man vill vända blad om.
Det är inte lätt att bemöta Bohlwinkeln för han har för vana att tolka det han läser, på ett sätt som inger förtroende om att han skulle kunna juridik, men vid närmare eftertanke är det alltid ett feltänk i skalle där det susar till ordentligt. För det är ju en självklarhet att man inte kan ha någon inspärrad, utan diagnos och behandling, och skylla på att patienten som är på tvångsvård; vägrar!
Min slutsats efter att ha läst utlåtandet, är helt motsatt till Bohlwinkeln, för om det inte framgår av ett expertintyg att patienten uppfyller de krav lagen har för att någon ska bli intagen på sluten psykiatrisk vård så är saken illa för de som hållit Sture Bergwall frihetsberövad. Särskilt illa är det efter resningarna, och den debatt som pågått länge om minnesforskning som Vlad borde vara insatt i.
Oavsett vad olika stollar tänker så är ett långvarit frihetsberövande utan laglig grund en skada som orsakats en individ och medborgare i ett demokratiskt land. Och skadan på vården rent generellt är också stort, i förtroendekapital. Det är orsakat av att man låter folk manipulera patienter, och utan kontroll under tiden eller efteråt, och detta pågår än med löjlig kollegialitet som skyddar varandra inom statens verksamheter och sätter viktiga värderingar och lagar ur spel.
Det är intressant att läsa hur ett utlåtande ser ut och hur man lyckas undvika otäckheter, och kritik av kollegorna på Säter. Ingen behandling av Sture Bergwall nämns och man undviker att ta upp vad som pågått och fortfarande pågår.
Det är nu upp till förvaltningsrätten att ta ansvar för beslut om Sture Bergwalls framtid, och göra det objektivt och självständigt, med hjälp av vad som framkommit och inte framkommit.
Göteborgsteamet undvek de frågeställningar som diskuterats i denna tråd, och vill få över allt ansvar till rättsväsendet. Gemensamt för vården i Sverige verkar vara intresset att inte bli granskade, och det har säkert pågått en hel del förut bakom höga murar man vill vända blad om.
Det är inte lätt att bemöta Bohlwinkeln för han har för vana att tolka det han läser, på ett sätt som inger förtroende om att han skulle kunna juridik, men vid närmare eftertanke är det alltid ett feltänk i skalle där det susar till ordentligt. För det är ju en självklarhet att man inte kan ha någon inspärrad, utan diagnos och behandling, och skylla på att patienten som är på tvångsvård; vägrar!
Min slutsats efter att ha läst utlåtandet, är helt motsatt till Bohlwinkeln, för om det inte framgår av ett expertintyg att patienten uppfyller de krav lagen har för att någon ska bli intagen på sluten psykiatrisk vård så är saken illa för de som hållit Sture Bergwall frihetsberövad. Särskilt illa är det efter resningarna, och den debatt som pågått länge om minnesforskning som Vlad borde vara insatt i.
Oavsett vad olika stollar tänker så är ett långvarit frihetsberövande utan laglig grund en skada som orsakats en individ och medborgare i ett demokratiskt land. Och skadan på vården rent generellt är också stort, i förtroendekapital. Det är orsakat av att man låter folk manipulera patienter, och utan kontroll under tiden eller efteråt, och detta pågår än med löjlig kollegialitet som skyddar varandra inom statens verksamheter och sätter viktiga värderingar och lagar ur spel.
Det här har kommit upp några gånger.
I det allmänna fallet måste man ta med i beräkningarna hur den nya miljön för patienten kommer att påverka honom/henne.
I Bergwalls fall är Göteborgsteamet övertydliga med att patienten är välfungerande och har inga sjukdomstecken som skulle föranleda RPV i dag.
Däremot är lagen så skriven (har jag nu lärt mig) att man måste ta hänsyn till om patienten kan tänkas bli försämrad om han skrivs ut och vad det i så fall betyder för risken i återfall i brottslighet.
Det är naturligtvis otroligt svårt att göra. Redan Storm P visste att det alltid är svårt att sia, speciellt om framtiden.
Det är nog så, som jag tidigt skrev i tråden, att Bergwall just nu har en ganska god hälsa men att det återstår att se, om denna goda hälsa kvarstår då han vistas ute i samhället.
