Misstänkt mord på Torbjörn Åkesson i Lund julafton 2013

Ja men, vad sjutton gjorde människan då?? Han är ju nu häktad och mordmisstänkt, så då vore det väl inte helt osmakligt att också förtälja vad den stora kemi-SKANDALEN bestod i?

Jag kan föreställa mig hur svårt det kan ha varit. Speciellt om man har - kanske både yttre och inre - krav på sig att aldrig göra fel.

Sedan gör han ett fatalt misstag. Omplaceras - när i tiden var det?

Det är inte så enkelt att bli accepterad och införlivad i en ny miljö och av nya kollegor. Lätt att bil isolerad om man inte är en social typ. Jag tror inte att han var det (min personliga uppfattning).

Jag tror att omplaceringen av honom - oavsett vems förslag det var - skickade signalen att det är Dig det är fel på.

Svårsmält insikt. Tänker jag.

Vad menar du med "fatalt misstag"? Vi vet väl ingenting om den här "smaskiga" incidenten, eller?

Att gå runt på jobbet och vara deprimerad är inget som kan föranleda att någon arbetsgivare kan kräva att man talar med en psykolog, däremot kan de ju erbjuda det. Det är inte heller läge för LPT så vida en person inte hotar att döda/skada sig själv eller andra. Deprimerade personer brukar förvisso fundera på självmord, men det är inte ens säkert att en läkare kan få patienten att erkänna det.

Jag har inte alls förstått varför han omplacerades? Han har i sin yrkesutövning begått någon form av misstag, ett misstag som grundade sig i hans psykiska ohälsa, är det korrekt uppfattat? Typ att han satt och mixtrade med kemikalier fast han var helt "väck", vilket kunnat spränga halva bygget i luften, eller var det "bara" det att andra forskare tittade snett på att han inte utfört ett perfekt experiment, utan gjort bort sig då han varit "kollrig" (utan risk att han själv/någon annan kunnat skadas?)? Om det förstnämnda är fallet tycker jag det låter tveksamt att institutionen inte reagerat mer kraftfullt, men i det andra fallet är det tyvärr så att det är svårt att både sparka en individ och att sätta LPT, däremot hoppas jag verkligen att någon pratat med honom om hans mående och föreslagit någon form av hjälp!

En "omplacering" är en form av "tvångsåtgärd" om inte den berörde kräver det själv. Enligt min erfarenhet är det väldigt tämligen sällsynt. Omplacering alltså.

Han hade - såvitt jag vet - en doktorandtjänst = fast tidsbegränsad anställning.

Vad i herrans namn är detta för snömos?! Tala ut ur skägget, i stället för att fjanta runt ämnet och låtsas vara akademiker, och inbilla läsarna att så här skall det låta i en sån här tråd. Jag har själv akademisk examen, men anser inte man verbalt skall fjompa runt på detta vis här på Flashback! Fram med raka fakta så tråden kommer nån vart!

Jag har skapat ett konto på Flashback enbart för att kunna kommentera denna tråd, vilken handlar om ett ämne som berör mig på många sätt. När jag kommenterar gör jag det på mitt sätt, dvs. jag använder det språk som jag föredrar och jag berättar så mycket jag är bekväm med att berätta. Ni är alltid välkomna att skriva frågor (som jag sedan kanske inte besvarar), men detta:


känns onödigt. Förstår faktiskt inte ens vad du menar (förtydliga gärna). Jag fjantar inte runt, jag har gett er fakta angående att:

1. Magne mådde dåligt hösten 2012 och att detta ledde till att han bröt ihop på jobbet nära jul.

2. Anledningen till flytten från Kemisk fysik till Teoretisk kemi berodde på ovan nämnda händelse.

Om detta kombineras med alla de övriga kommentarerna i denna tråd om hur svårt det är att få folk att reagera på konstigheter som sker på ett universitet, så förstår ni att det som skedde för ett år sedan var värre än de nationsincidenter som har beskrivits tidigare.

I ljuset av dessa fakta (100% säkra!) har jag dessutom skrivit att jag anser det mycket osannolikt att dessa två händelser inte är kopplade (han bryter ihop ungefär samma tid på året två år i rad), och att det därmed känns väldigt osannolikt att det hela var en olycka.

Jag ser faktiskt inte varför jag ska beskriva händelserna mer i detalj, förutom själva skvallervärdet. Vill ni veta mer får ni motivera varför ni behöver informationen. Ok? Det finns massor av småfel i tråden, t.ex. att det här handlar om LTH (både Kemisk fysik och Teoretisk kemi tillhör N-fak, men det stämmer att Magne läste på LTH innan han blev doktorand), och jag orkar inte sitta och rätta till samtliga. Jag har nog bättre koll än många er andra på en hel del vad gäller det här fallet, jag har dock långtifrån fullständig koll. Har t.ex. ingen aning varifrån vapnet kommer och jag hade inte någon som helst koll på nationsincidenterna. Denna tråd har alltså hjälpt mig att få ihop bilden bättre, och nu ger jag tillbaka genom att skriva så mycket jag tycker jag kan skriva.

Om ni tycker att mina inlägg är alldeles för icke-flashbackiga får jag väl helt enkelt sluta skriva, eller så får ni visa att ni är riktiga flashbackare och utifrån den information jag har gett er söka upp mig och ringa. Kan mycket väl vara så att jag är betydligt mer frispråkig privat i telefon än vad jag är på ett offentligt forum.

Åter till ämnet.


Tror att "omplacering" är fel ord, han var nog själv med på att byta till Teoretisk kemi. Är, som sagt, inte lätt att komma tillbaka till ett ställe och bli "en i gänget" igen efter en sådan händelse. Vad gäller tidsaspekten så gick det rätt snabbt, har för mig att det var klart att han inte skulle komma tillbaka till Kemisk fysik redan i slutet av januari/början av februari. Att gå till Teoretisk kemi var nog rätt naturligt, dels eftersom farsan var där och dels eftersom det är den avdelning på Kemiska institutionen som ligger Kemisk fysik närmast (bortsett från en av forskargrupperna som egenligen är oorganiska synteskemister).

Han hade dessutom en eller två gamla Teknisk fysik-polare på Teoretisk kemi, dvs. han var inte helt isolerad där. Vill även slå fast att det är fel att beskriva honom som osocial (eller asocial), han var helt enkelt blyg. När man väl fick kontakt och pratade så var det lugnt, något som även andra har vittnat om i denna tråd.


Nej, inget misstag gjordes i själva yrkesutövandet. Det är alltså hans beteende som vid ett tillfälle blev (för) oacceptabelt, precis som vid de tidigare nämnda nationsincidenterna. Och som jag skrev:

Onkosmusen,
Tack för dina inlägg. Hoppas på mer inlägg från dig i ämnet.

Strunta i Sorcars inlägg. Var väl mest ämnat att provocera dig till att skriva mer än vad du egentligen är bekväm med att göra. Håller dock med Sorcar om att det är frustrerande att se att flera här håller inne med information som kan föra tråden vidare. Menmen..om det är personligt för dig så har vi nog förståelse för det innerst inne.

Hoppsan! Där fick jag kanske vad jag förtjänade.

Citatet jag plockade råkade bara vara signifikativt för vad jag ville gnälla om, inget personligt menat. Ursäkta.
Chamoniad uttryckte det klarare:

Men jag vet fortfarande inte riktigt vad som menas med
Om det är:
som åsyftas, har jag och andra fått svar.

Som sagt än en gång: Ursäkta om du tog det personligt. Det var inte min mening i hastigheten.

OK. All respekt till dig.

Det verkar som att det funnits en bra diskussion och att man (tillsammans) hittat en bra lösning. För alla partner och ganska snabbt dessutom.

Att det som hände, trots allt hände, ganska ingen kunnat förutse och ingen vet egentligen vad som exakt hände.

Tack.

Nu kan man ju bara spekulera i vad som skett och det jag egentligen är intresserad av är hur pass grovt det varit. Jag menar, okej, att förfölja en tjej en kväll, lägga sig på golvet och att slå en vakt med knuten näve, låter labilt, men var det också ungefär på den nivån hans psykiska ohälsa också yttrade sig på universitetet?

Kan fortfarande vara så att han avsett att skjuta sig själv, men att pappan råkat komma i skottfältet?

Ny artikel på Aftonbladet idag. Dock inget nytt som framkommit. Han erkänner att han skjutit sin far, men att det inte var meningen.

http://www.aftonbladet.se/nyheter/article18163249.ab