Sveriges riksbunkrar och det som har koppling till dessa

Jag tycker inte att årtalen är så märkliga. Jag känner till en annan stor anläggningen där ritningarna var klara på 30-talet men som byggdes på 50-talet, nästn 20 år efter de första ritningarna och besluten.

En historia som är förenlig med det mesta vi vet är:

30-talet:
man inser att Karlsborg (och kanske någon annan ort, vad vet jag) är otillräckligt.
1939:
man har kommit fram till beslut och köper ett lämpligt berg och börjar projekteringen

1939 sept:
kriget bryter ut

början av 40-talet:
provisoriska lösningar, man inser att man inte hinner få den stora anläggningen klar i tid. Slaget vid Stalingrad var över i februari 1943 och de allierade landsteg på Sicilien sommaren 1943. Efter det bedömde man det inte var någon risk för invasion, och anläggningen prioriterades bort.
Andra halvan av 1940-talet: Sverige återhämtar sig. Fortfarande kafferansonering för att ta ett exempel på eländet.

1948:
Pragkuppen, som Erlander personligen berördes väldigt illa av.

1950:
kalla kriget är nu igång. Utrensingar med avrättningar inleds i östeuropa. Regeringen fruktar Sovjetunionen, och det visas på många sätt. Bl.a. ett beslut om att bygga en RB och därmed ett utredningsuppdrag till Byggnadsstyrelsen

1951:
Byggnadstyrelsen meddelar att man anser att den gamla lokaliseringen är ok. Beslut fattas av regeringens innersta krets, hemligt för övriga.

1958:
föredragning i regeringen som Ulla beskriver

Tycker att Greken är spot on.

- Försvarsdepartementet/högkvarteret ser behovet av en skyddad ledningsplats 1950.
- Månaderna går, man utreder lite, bland annat med support från Statens Geotekniska Institut (bildat 1944, vars verksamhet hade en hel del militära/fortifikatoriska förgreningar).
- SGI kollar den gamla lokaliseringen + ytterligare alternativ där markfrågan redan är löst och I samråd med Byggnadsstyrelsen ger man grönt ljus.
- Skjuts det första sprängskottet hösten 1951 eller 1952 skulle jag inte vara förvånad.
- Därefter handlar det om att bygga någorlunda diskret (maskirovka gällande t ex vad man gör med all sprängsten) vilket gör att bygget inte genomförs med optimal hastighet utan snarare med för ändamålet optimal diskretion.
- Klart 1958.

Eller vad tror ni?

Det kan absolut stämma - men det går ju inte ihop med den nyss citerade boken där planerna påstods ha tagit form under 1950, tio år efter att marken köpts in.
Då är det ju rent felaktigt.

Läs igenom grekens punkter en gång till.
Fundera och tänk vad de tänkte om 1939 års inköp 1945, vid fred i världen.
Sen håller Winston talet om Iron Curtain några år senare..
Beslutet kan nog ha tagits 1950 ca, precis som greken spånar om.
Angående SGI så är det de som har kännedom om bergarters kvalitet.

Det jag undrar är det senaste snacket om Rb 80 och en militär anläggning nära. Menar man 70 tals -anläggningen eller ytterligare en ny militär RB åt Värmlandshållet?

När togs masterna ner i Norakrysset? Kan det ha varit i slutet av 90-talet?

Tror att några olika saker har påverkat utvecklingen:

- markplättar köptes in i blandade storlekar för att kunna användas av militär och myndigheter. Kalsongförråd, krutfabrik eller guldreserv… alla skulle behöva någonstans att vara - gärna långt inne i landet men med rimliga kommunikationer.
- insikten om vad kärnvapen kunde ställa till med - t ex Geoffrey Taylors ”The formation of a Blast Wave…” - började sippra ut och väckte uppmärksamhet i Försvarsdepartement och högkvarter.
- på sensommaren 1949 blev Sovjetunionen kärnvapenmakt. Man var dessutom i färd med att konstruera strategiska bombplan med lång räckvidd (Tu-4 Bull, Tu-95 Bear, M-4 Bison…).

De som köpte in marken för den anläggning vi diskuterar, kunde ju knappast ha kunnat göra förutsägelser om kärnvapnens utveckling. Men man ville sedan länge ha lite mark i reserv här och var för angelägna ändamål, inklusive Karlsborg 2.0.
När kriget var över, maktbalansen i Europa förändrad och ryssen plötsligt började smälla av atombomber blev det gissningsvis rejäl fart på planeringen.

Jag har också funderat på just detta. Utan att sprida alltför mycket detaljer kring en aktiv och känslig anläggning så finns det ju vissa arrangemang kring RB80 som kan tolkas som att det egentligen är två anläggningar i området. Alltså civila och militära väldigt nära varandra.

Kan lika gärna också var en feltolkning från min sida.

Jag har inna tolkat det norra och södra inslaget som ett sätt att jobba i berget innan man gjuter husen...
Med de kanske drack kaffe ihop, de med gradbeteckning och de andra med pol.mag...
Min tanke innan var att efter 1980 så gick mn in berget med mindre folk då man körde utan skrivmaskin och papper. Man körde nog mer på dator och knäckebröd....

Tja det är ju inte långt mellan Lesjöfors och Långban.

Finns det andra exempel på anläggningar som byggts på så sätt? Spontant tycker jag att inslagen är lite väl långt ifrån varandra för att vara något byggtekniskt knep.

Min egen tolkning har varit att RB80 är en jätteanläggning alternativt att det är två anläggningar "under samma tak".

[quote=Folkfiende|46899168]Finns det andra exempel på anläggningar som byggts på så sätt? /QUOTE]
De flesta anläggningar byggda på 70-talet och framåt, har genomblåsningsgång. Jfr. Bullerberget (HC) i Lindesberg. De äldre anläggningar som hade det hade oftast hästskoform med båda inslagen i samma riktning. Syftet var trycksänkning innan stötvågen når ingångsdörren samt för att underlätta in/ut-transporter så man slapp vända därinne. Nästan bara VK2 anläggningar hade ett inslag med stötvågsficka innanför inslaget.

Intressant, tack. Givet en sådan konstruktion så säger alltså inte inslagens inbördes avstånd så mycket om själva anläggningens storlek.

I RB80 kan avståndet mellan inslagen ha en annan förklaring kanske, men tittar du på Måsen i Örebro t ex är den hästskobyggd. En lång, kall och fuktig tunnel bara med en dörr i mitten som bara får känna på lite blåst när tryckvågen drar förbi i tunneln och slår ut det andra inslaget Kanske finns fler dörrar i den tunneln.