Mäns reproduktiva rättigheter

[quote=mangobaer|46792639]
En mamma som fött ett barn är biologisk mamma samt har sagt ja till att vårda ett barn iom at thon inte gjort abort.

En far är biologisk far då det kan bevisas genom DNA eller bekräftese från mamman. (gift)
Han har sagt ja till att vårda barn om han är gift eller ber om delad vårdnad. ( säger till att han är en villig far)


nej de avgör inte faderskap, har jag inte påstått, de men framför allt inställningen är därmed väsentliga för att kunna ta hand om en liten parvel på nödvändigt sätt. Vilket är frågan här, inte att faställa faderskap. Håll isär saker och ting.


mammor väljer sin inställning då hon bestämmer kring abort eller inte. I samma stund som en mamma säger ja till en graviditet så vet hon vad som gäller.


Därför att våra lagar( juridiken) måste anpassa sig efter vår verklighet.
Verkligheten ser ut som den gör. Inget vi kan ändra. Jo, möjligen i framtiden om vi skapar artificiella
livmödrar för pappasugna män.

[quote=Merapi|

Därför att våra lagar( juridiken) måste anpassa sig efter vår verklighet.
Verkligheten ser ut som den gör. Inget vi kan ändra. Jo, möjligen i framtiden om vi skapar artificiella
livmödrar för pappasugna män.[/QUOTE]

Ja, man kan ju tycka det vore ok för en arbetsgivare att fråga på en anställningsintervju om kvinnan tänker skaffa barn och hur många för att sedan ta ställning till om den beräknade frånvaron är värt det när han ska anställa ny personal. Ljuger hon och skaffar fler barn än hon uppgav ska det vara godkänd anledning för uppsägning så arbetsgivare har chans att anställa mer lämplig personal efter sitt misstag.

Vi kan ju inte ha antidiskrimineringslagar som går emot naturen bara för att biologin gör att kvinnan behöver längre ledighet under graviditet.

Precis därför vi har lagar som gör det förbjudet diskriminera gravida. Som jag skrev: juridiken måste anpassa sig efter hur verkligheten ser ut.

Fast föräldradagar måste nog ändå alltid följa med vårdnad. Jag kände en kvinna som separerade från sin man strax efter barnets födelse. Han vägrade överlåta sina föräldradagar till henne och gick hemma ett halvår utan att vara en enda dag med barnet, som fick vara hos sin gammelmormor när mammans föräldradagar var slut och hon var tvungen att börja jobba igen.
Ja, det är lite lustigt det där att män alltid ska tillfrågas och erbjudas men inte ha nån skyldighet att säga ja.

Ja, precis. Visst är det kanoners att vi har kommit så långt i samhället att vi anser oss ha råd med att skapa lagar för att på konstgjord väg ta bort ett biologiskt hinder för kvinnan på arbetsmarknaden i jakten på jämställdhet. Förstår att du gillar den.

Helt apropå. Det finns ingen del av livet där männen har biologiska hinder tycker du? Hinder som vårat välfärdssamhälle lätt skulle kunna gå in och ta bort via lagstiftning i jämställdhetens namn? Kommer du på något område om jag hintar om TS? Visst vore det bra för kvinnor och mäns jämställdhet om lagboken tar bort biologiska hinder för båda könen. Det låter ju lite orättvist att bara ena könet ska ha dessa fördelar.

Spot on. Att man juridiken försvårar och hindrar män som vill bevisa sitt faderskap samt ha del i vårdnaden om sitt barn är inget annat än horribelt. Många feminister ser förstås inte detta som ett speciellt stort problem då lagen ger dem fördelar som de självklart vill behålla. Vilket är klart bevis på att de inte är intresserade av jämlikhet. De lagar som ger fördelar beroende på kön är alltid till kvinnans fördel i Sverige.

Om du inte har umgänge till att börja med så kan du väl inte få föräldraledighetsdagar?

Då får du komma upp med något konkret praktiskt förslag som man kan ta ställning till.
Hittills har det inte varit mycket av det slaget.

Missade du Gubbskems ironi? Hela denna tråden handlar om en biologisk orättvisa som ingen kvinna i tråden ens velat överväga att göra något åt. Det är faktiskt ännu värre. Tråden handlar nämligen om en biologisk orättvisa som nuvarande lagstiftning valt att göra annu mera orättvis.

Jag har kommit upp med konkreta förslag. Har du missat det?

man kan ju inte bara sitta och säga : Män ska ha större reproduktionsrätt! Utan att ha en vettigt fungerande utänkt idé på juridisk förändring i saken.

Både i frågan juridisk aborträtt och i fadersfaställande så kommer ni vädligt ofta upp med förslag som är helt åt skogen, om du ursäktar.
Enda som jag ser skulle fungera är obligatoriskt DNA test för alla utom gifta fäder och ev. de som avsäger sig detta. (vilket du skrivit). Men grejen är att även då så måste en mamma peka ut någon kandidat. Går liksom inte undvika om vi inte ska ha en DNA bank på alla.

jag hade ett förslag på blankett som betydligt skulle förenkla för biologiska pappor som vill ha delad vårdnad. Du gav inget svar om vad du anser om ett sådant förfarande, utan valde istället att ifrågasätta förslaget genom att lyfta en annan, om än starkt relaterad fråga; vad göra med män som inte vill bli pappor.

Varför är det helt åt skogen att underlätta för fäder att få delad vårdnad?

Jag förstår att det är en trist insinuation, men se svar till Merapi nedan.

Vet inte varför du alltid kör med resursargumentet. DNA-test är väldigt billigt. och ett system baserat på obligatorisk DNA-test skulle antagligen bli mycket billigare än dagens system med kostsamma utredningar, domstolsförfaranden, osv.
En man kan aldrig vara säker, men en gift man har rätt att dna-testa för att bekräfta sitt faderskap om han vill. När jag diskuterar dessa frågor så gör jag det alltid utifrån en ogift mans perspektiv, eftersom det är ogifta män som i stort saknar reproduktiva rättigheter.

Bra följdfråga, men du svarade inte på frågan jag ställde. Vad anser du om mitt förslag för att underlätta för pappor att få rätt att vårda sina barn?

Svar på din fråga:

Ditt resonemang är inte konsekvent. Nu kräver du likabehandling av män och kvinnor samtidigt som du tidigare i tråden tydligt tagit avstånd från likabehandling med hänvisning till att biologiska orättvisor måste accepteras. Hur ska du ha det?

Min åsikt om vad som händer om mannen kryssar i nejrutan är att det beror på hur lagstiftningen i övrigt ser ut. Med dagens lagstiftning där män kan tvingas till att bli pappor mot deras vilja så skulle det hela förvärras och bli än mer orättvist och orimligt om fäder även kan tvingas att vara aktiva vårdare av det barn de inte ens velat ha från början. En man som varit med på graviditeten från början bör inte kunna säga nej till att vårda barnet efter det är fött. Men detta förutsätter lagändring där mannen tidigt under graviditeten behöver fyllla i någon form av blankett om delad vårdnad.