Citat:
Nej, en biologisk pappa har ingen rättighet att få vårda sitt barn. Däremot så har han en möjlighet att få delad vårdnad genom att processa frågan i rättegångar. Varför inte införa en enkel förändring av lagstiftning som ger pappa pch mamma automatisk delad vårdnad? Rättigheter och möjligheter är två olika saker, särskilt när möjlgheten är långt från 100 % säker.
Varför ska vi prata om tredjepart, d.v.s barnet när mansfrågor diskuteras? När feministiska frågor diskuteras så har ju barnet ingen som helst plats i diskussionen. Se t.ex. diskussionen om mödrars rätt att mörda sina barn där de kvinnliga feministerna varit ointresserade av att diskutera frågan från barnets perspektiv.
Vad tyder på att det är på G? Jag ser inga som helst sådana tecken ...
Varför ska vi prata om tredjepart, d.v.s barnet när mansfrågor diskuteras? När feministiska frågor diskuteras så har ju barnet ingen som helst plats i diskussionen. Se t.ex. diskussionen om mödrars rätt att mörda sina barn där de kvinnliga feministerna varit ointresserade av att diskutera frågan från barnets perspektiv.
Vad tyder på att det är på G? Jag ser inga som helst sådana tecken ...
Ok, då hoppar vi till verkligheten och de scenarier som då kan utspela sig.
Mamma som valt att inte abortera, trots protester från ovillig far, som kämpar med näbbar och klor och begär DNA prov för att bevisa han inte är fadern, föder en liten parvel på 2,3 kg.
Domstol fastställer att fadern är fadern och delad vårdnad utfaller automatiskt omgående.
Bra?
Det är väldigt bra i vissa fall, det håller jag helt med om, en kärleksfull pappa är mums för små parvlar, men inte alls bra i andra fall. Lagar måste fungera praktiskt för 3 parter. Och misstänker att det är sådana saker som gör att man drar sig för att göra lagar som kan bli förödande för små individer.
Fader får därför gå till socialstyrelsen eller domstol eller hur det nu går till och berätta att han är en villig och bra pappa så får han sin delade vårdnad med största säkerhet.