Fallet Sture Bergwall / Thomas Quick (1950-)

Tror inte man kallas seriemördare för 2 mord.

Jag har inte heller påstått att det är en seriemördare.

Jag hörde en hypotes om att det kan vara den där Helén-mördaren som är GM i Gry- och Trinefallen. Men jag har ingen aning om ifall omständigheterna tillät det.

Det är verkligen unikt att man låter en mordmisstänkt komma och gå som de vill från en sluten rättspsykiatrisk anstalt, och studera de brott åklagaren önskar den så kallade brottslingen ska erkänna, och att brottslingen själv ska sitta på Kungliga biblioteket och plugga in det åklagaren behöver för att styrka åklagarens case.

Verkligen unikt då man jämför med de obefogat långa häktningstider vi har i Sverige, där misstänkta brottslingar sitter isolerade för att åklagaren själv ska koka i hop sitt åtal som i kokainmålet, där en person har suttit häktad i över tre år, medan hans sak pågått i USA, med andra personer dömda för det brottet åklagaren inte lyckas koka ihop i en allt för stor soppa som inte vill låta sig redas.

Det normala är att man kränker mänskliga rättigheter genom allt för långa frihetsberövanden, inte genom att ge frihet åt intagna patienter för att de ska skada sig själva genom att en åklagare och hans vänner busar med rättssystemet.

Men som sagt, vi får se genom dessa trådar olika sätt att missbruka rättsstatens makt när olika fähundar på maktpositioner får fritt spelrum, och ingen husse eller matte som säger plats eller ligg. Dessa negativa egenskaper, hos fähundar har blivit förstärkta genom att man beundrar Lambertz frispråkighet, och slätar över oacceptabla saker som pågår på bekostnad av de som är svaga och lätta byten.

Det märkliga är att det verkar råda konsensus om vilka man får ge sig på och kommer till överenskommelser om att Sture Bergwall, läkarna i styckmordet, Assange, Oredss*n med flera ingår inte i det skydd rättssystemet ger de personer som ingår, och som de behagar ge skydd av lagar.

Saken med Qvick handlar om hur saker drivs bortom all gängse rätt och vad som sker när en människa plötsligt inte ingår. För saken har inte med svensk rätt att göra. Men det som pågår toleras och det görs kalkyler varje dag, om vilka personers rättssäkerhet som får offras för att skydda dubiösa intressen.

Intressen de kallar för allmänhetens tilltro till domstolarna eller rättsväsendet. Hi. Hi.

Och det som verkligen är unikt är att de utgår ifrån att folk är korkade. Vlad och hans hantlangare framför att Sture behöver vara inlåst nu, när han inte är en mördare. Men när de alla vid tiden för dessa seriemordrättegångar, tror han är en mördare kan Sture åka på utflykter till Stockholm. Satans nötter!

Anses en person tillräckligt frisk för permis, så ska det inte spela nån roll vad personen är dömd för.

Nu ska vi kanske ta och skilja på äpplen och päron.

Om man är dömd till rättspsykiatrisk vård skall an självklart så småningom få permission om man är tillräckligt frisk för det.

Det som vi talar om här är alltså en person som fortfarande misstänks för och håller på att utredas för flera mord och förstås av utredningstekniska skäl aldrig borde få fri tillgång till sådant som skulle kunna förstöra den utredningen.

Jag var otydlig. Det är du som har rätt, det var olika dödsfall som Sture Bergwall blev oskyldigt dömd för, och en del dödsfall var inte mord. Jag ser inte heller en koppling mellan morden.

Men det värsta är ju att när man koncentrerade sig på fel saker, som att nita Sture Bergwall, för egen vinning. Resultatet av rättsrötan blev flera olösta fall där inga dödsfall är utredda på objektiva grunder.

Där är tragedin. Ett faktum för de anhöriga, som varit utsatta för dåliga skämt av oseriösa skojare, som kallar sig läkare och jurister .

Jag har undrat över varför MN inte skrev någonting. Det borde ha legat för henne. Hon korresponderade internationell flitigt med folk i branschen, och kunde uttrycka väl med dem. Hon höll föredrag och kunde även hålla i handledning för ett flertal personer. De flesta andra terapeuter runt henne publicerade sig på ett eller annat sätt.

Nu har jag kommit till dryga 200 sidor i Josefssons bok, och där finns förklaringen. Hon gjorde två försök. Den ena i början på 60-talet och den andra i slutet på 80-talet. Josefsson skriver att den första skulle vara någon sorts licentiatexamen, men att hon blev underkänd för att det inte gick att skilja mellan hennes och patientens åsikter och upplevelser. Den andra var ett 30-sidigt försök att visa att sexuella övergrepp var orsak till olika trauman. Uppenbarligen för mycket även för psykodynamiken där hon inte kunde skilja mellan sig antaganden och slutsatser. Egentligen är det väl kritik av samma typ. Artikeln blev alltså refuserad.

Det är märkligt att hon inte kunde frigöra sig så mycket från sina egna idéer att hon kunde se dem från något annat perspektiv än sitt eget högst personliga. Något som möjligen kan fungera som författare eller agitator, men som är förödande för allt vetenskapligt arbete. Tydligen hade hon inte den intellektuella kapaciteten att utvecklas och låta sina teorier formas utifrån dessas praktiska tillämpbarhet.

I hennes närmast monumentala självöverskattning kunde hon alltså inte på 30 år lära sig att anpassa sig till de mest grundläggande kraven för hur en vetenskaplig artikel ska se ut. Det är högst fascinerande.

Lambertz hävdar ju att han inte tar ställning till skuldfrågan och att SB skall ses som oskyldig eftersom han friats. Dock framkommer det ju mellan raderna att han faktiskt anser att han är skyldig men han säger det inte rent ut. Hittade nedanstående uttalande från Lambertz i en debattartikel i DN från 2013-02-06 ”Låt en kommission utreda frågetecknen i Quick-fallet”
http://www.dn.se/debatt/lat-en-kommission-utreda-fragetecknen-i-quick-fallet/

Det han funderar kring just här är om det är en rättskandal eller inte.

(Min fetning)

Med tanke på ovanstående och hur många gånger man hört Lambertz säga att det INTE är en rättskandal så går det inte att tolka på annat sätt än att han anser att SB är skyldig.

Bortsett från ovanstående är det intressant att läsa denna debattartikel för den visar med all tydlighet hur märkligt Lambertz resonerar kring bevisen. Det blir väldigt tydligt när han ställer fyra frågor som han själv svarar på med svar som inte många andra skulle skriva under på med kännedom om hur det gått till.

(Min fetning)
Det här är väl också en trolig orsak till varför hon uteslöts ur en psykoanalytisk förening och blev av med alla förtroendeuppdrag i den förening hon själv startade efter att blivit utesluten ur den första.

Man ska inte glömma att när han i början tar kontakt med de andra, anser han att bevisen för att SB är skyldig är väldigt vaga. Så vad han egentligen tror och tycker har uppenbarligen en mycket underordnad betydelse för den argumentation han för.

Det var säkert bidragande orsaker, men det är mycket tydligt i hennes misslyckade försök att publicera sig.

(
jag vill minnas att hon bröt emot den svenska psykoanalytiska föreningens sätt att arbeta förutom att hon utbildade analytiker i sina egna teorier vid sidan om vilket inte var tillåtet.

Och att hon i sin första grupp utlämnade förtroenden hon fått från gruppmedlemmar förutom att hon ville kontrollera allt.........