Mordet på Olof Palme - 28 februari 1986

Det är just det som är poängen här. Det är så "orimligt" att ingen kommer på idén att ifrågasätta att den som påstår det här måste ha fel. Men det är nog högst sannolikt att det är så som mackeee beskriver saken som det ligger till och som jag till fullo delar - Palme sköts med två skott (nr 1 i bröstet, nr 2 i ryggen) och fick händerna genomskjutna av 2:an.

Du menar alltså att efter gm sköt Palme först i bröstet bakifrån och sedan så säger gm till Olof att han ska lägga sina händer på ryggen så han kan skjuta honom igenom dom. Jag förstår inte vitsen o vara så omständig att göra till sån besvär?

Skytten är PKK. En muslim som inte vill väcka uppmärksamhet (eftersom han vet att han kommer att bli sedd men aldrig identifierad) rakar av sig muslimmustaschen vilket lämnar ett påfallande ljust område under näsan där denna suttit - dvs ett område som förmodligen inte sett solljus på 20-25 år.

Det kan INGEN mena, inte ens mackeee. Lisbet träffades/rispades inte av någon kula, OP tog båda. Övertygad om att detta framgår i det övermålade obduktionsprotokollet.

Snälla Detta är genomtröskat förut. Den onämnbare med sitt supporteam vill bara skapa meningslösa upprepningar och detta är nog enda forumet som låter det ske! Spela inte med!

Vi förstår alla att det är rena påhitt som vi känner igen från så många tidigare tillfällen.

Jag mötte Lassie? Min pappa är minsann Polis?

Detta är IQ fiskmås! Dras inte med!

En bild i en tidning. Det var ett gruppfoto på ca 5- 6 personer. En person var inringad och det var han artikeln troligen handlade om. Och jag tror att artikeln handlade om sydafrikas inblandning i Palmemordet, men jag ninns bara att jag läste rubriken och sedan kollade på bilden. Sannolikt var det Craig Williamsson som var inringad. Men jag hade ingen som helst koll på det då vem han var, de andra som jag uppfattade det hade inte med saken att göra. problemet var att jag satt i ett väntrum så jag blev avbruten, annars hade jag rivit ur bilden ur tidningen. Men honom från hotellet kände jag igen direkt. Alla namn stod under bilden av ngn konstig anledning. Varför fattar jag egentligen inte , men så var det. jag hann i af att notera hans namn, och därefter har jag gjort en hel del research på honom även om jag skulle vilja ha fram mer. Framför allt om de olyckor med trampminor och granatsplitter har påverkat hans gång.
Möjligt att det var någon utmärkelse ceremoni eller ngt liknande. jag antar att det var ngn morgontidning typ SVD eller DN. Jag har nog lagt ner femtio timmar på Kungliga biblioteket för att försöka hitta den bilden och är det ngn som kan hitta den så skulle jag bli överlycklig för den vidimerar min historia. problemet är att jag har svårt att sätta det exakt i tid, men jag tror att det är i början på 90-talet. Bilden är ungefär en kvarts A4 och en man i mitten var inringad som sagt och den bör finnas på utrikes sidor på DN eller SVD. det är iaf där jag själv har sökt. Det är först 2011 jag ser Birgtta W teckning vilket föranledde mig att ta kontakt med henne och lyckades med det och efter många om och men fick jag till ett möte. jag kan lova dig hon har gjort ett perfekt porträtt enligt mig. För mig är det ingen tvekan. Det är han. BW är neutral och vill inte ställa upp i ngt mer vittnessamanhang, vilket jag respekterade. Men det var ett oerhört intressant möte.

Nej, det menar jag alltså inte. Jag tror Palme fick upp händerna i brösthöjd - dvs där den första kulan träffade, som en reaktion på smärtan han kände, samt att han instinktivt vände sig från skytten som tog sikte på 1:ans utgångshål i ytterrocken för att sätta 2:an. Kan du tänka dig det scenariot ? Det kan jag, och det tror jag stämmer med verkligheten.

Jag är helt på det klara med det. Det gör ju inte saken sämre att han också är lik Christer Pettersson på hur han såg ut på vissa bilder, som då skulle varit tagit vid tiden runt mordet. faktum är att Expressen gjorde ett reportage om händelsen efter att jag fått se en bild på christer pettersson. det var bara det att bilden på Christer Pettersson jag fick se var fotograferad 1970 och jag kände mig lurad på den bilden i efterhand, för jag sa antingen är det Pettersson eller hans dubbelgångare. Det var helt enkelt jävligt likt och det föranledde expressen att göra en helsida om saken. Anledningen var också att jag kände en expressen journalist som jag berättade historien för. Efter att jag kände igen personen ca sex år senare har jag berättat det för PU, men det är en historia i sig och vad som hände då är också ganska otrolig. Men låt mig återkomma till det.

jag skrattar, men jag har inte heller förväntat mig något annat. Historien är lika otrolig för mig som för dig. Men jag kan lova dig en sak. Den är hundra procent sann. Och jag kanske har sagt för mycket, men det beror på att jag tagit några öl i kväll, och jag kommer säkert att ångra mig i morgon att jag berättat detta.men har jag sagt A får jag säga B. Jag har i två år suttit och skrivit en bok och jag hoppas den blir klar för utgivning i mars någon gång. och där jag visar på all fakta det är bara det att jag saknar den förbannade bilden som jag sökt men inte givit upp hoppet på att finna. Men ni kommer bli lika klara på vem som höll i pistolen och vilka som låg bakom mordet som jag. Det kan jag lova.

Riktiga raka tag tycker jag ! Beställer en omgående! Kan hjälpa dig att korrekturläsa om du vill för jag är en jäkel på att hitta fel (hos andra).
ps. tänker på Svenskan i första hand,syftningsfel osv.Har inte märkt några fel hos dig i och för sig. Köpte en pokerhandbok för ett tag sedan.Det fanns nog ca 200 onödiga fel i den,men ändå en bra bok.

Ursäkta, fel av mig givetvis.


Hittade precis lite mer info om detta:

http://www.allmanhandling.se/wp-content/uploads/2012/05/RA_1994_not_7.pdf

Preics som jag var på väg att fråga dig så var Sven Anér inblandad. Men det känns ändå som att gå över ån efter vatten att inte bara upprätta handlingarna och hävda förundersökningssekretess. Eventuella överklagningar kan man ju lätt avslå med hänvisning till att förundersökning pågår och att man vill kunna checka av eventuella nya uppgifter mot dessa vittnesmål. Men kanske handlade det helt enkelt om att man trodde att man skulle slippa lite pappersarbete om man inte upprättade några handlingar för Anér att överklaga sekretessen på. I så fall misstog de sig uppenbarligen. Säga vad man vill om Sven Anér men när han var vid sina sinnes fulla bruk tog han inte ett nej och fick nog fram några små godbitar som annars kanske inte hade kommit fram förrän långt senare.