Citat:
Ursprungligen postat av
storyteller
Jag tycker inte alls att det är omöjligt eller orimligt att spekulera i orsakerna till att en ev. psykos brutit ut. Det brukar inte direkt vara något som "bara kommer" utan orsakerna är relativt ofta möjliga att se också för en utomstående. Någon press från föräldrarnas sida tror jag inte heller på, men för många högpresterande lätta akademiker är doktorandstudierna första gången i studiesammanhang de på riktigt stöter på patrull.
Hela vägen upp till masternivå kan man klara sig med hjälp av hårt arbete och en mindre skopa tur, det räcker inte alltid på doktorandnivå vilket kan vara oerhört stressande för någon som är van att alltid klara sig.
Det finns faktiskt en annan kategori studenter som ofta får en emotionell svacka i början av doktorandtiden, och det är de stora studiebegåvningarna som börjar doktorera i ett experimentellt ämne. Personer som i sjutton-arton års tid vant sig vid att studier, oavsett nivå, är skitlätt, utsätts plötslig för
experiment som misslyckas. (För det gör experiment i forskningsfronten ju nästan hela tiden - annars skulle de inte ligga i forskningsfronten. De experiment som verkligen kom in i min egen avhandling, hade det tagit nio veckor att labba ihop. I övrigt var det misslyckade och/eller oanvändbara experiment till allra största del.)
Men psykoser av den typ det verkar handla om här utlöses vanligen inte av några emotionella påfrestningar av den sorten, utan kommer bara organiskt. Jag vet inte hurpass mycket man egentligen behöver fundera över hurpass pressad eller misslyckad MT kan ha känt sig.