Gammelmedias annalkande död

Say whaaat? Men med "nästan alla" så utelämnas en stor del? Eller fick alla åka? Man vet aldrig med journalister...

Intäkterna är bara halva grejen. Genom att hantera all extern kommunikation via ens egen kanal (t ex en hemsida, eller blog) så tar man kontroll över sin yttre profil och sitt "varumärke", vilket är oerhört mycket värt, inte minst för artister och skådisar.

Att inte fler gjort detta ännu beror som allt annat här i början på 2000-talet att det gamla hänger med ett tag innan det försvinner.

En möjlig affärsidé är att skräddarsy optimerade lösningar för offentliga personer som vill kunna lägga ut information, chatta lite, skryta, svara på frågor, osv--samtidigt som allt inte är svårare än att skicka ett e-mail eller sköta en blogg. Blir det bara lite för svårt så tappar man 90% av kunderna.

Den som jobbat som s k "kändisjournalist" får nog sikta på att byta bana, kanske bli IT-nörd och bygga just den där typen av lösningar.

Ändå fanns det länge en humanistisk, idealistisk grundsyn i dagstidningarna, som såg till att föregå med gott exempel och respekterade läsarna. Detta försvann när den gamla generationens tidningsmän försvann och idioterna i 40-talistgenerationen tog över. Därefter (under 80 och 90-talet) pyste all hederlighet och sunt förnuft bort ur tidningshusen, varefter hycklande pissliberaler, naiva fjortistjejer med palestinasjalar, och öppet korrumperade vänster-apparatjiks förvandlade tidningarna till propaganda-organ: en sorts broschyrer för politisk korrekthet.

Alla, utom möjligen helt nyanställda grafiker, hade rätt till gratis taxi till jobbet. Förmånen låter helt vansinnig, men glöm då inte att både Expressen och DN i praktiken var två sedelpressar fram till mitten av 90-talet. Och trots lite oklara arbetsuppgifter utgjorde grafikerna en ytterst viktig grupp, utan vars medverkan och goda humör produktionen snabbt skulle lamslås.

DN:s och Expressens fd chefredaktör Christina Jutterström uttalar sig om Bonniers syn på internet på 1990-talet.

http://www.resume.se/nyheter/media/2013/12/20/ingen-i-bonniers-visade-nagot-intresse-for-internet/


Associationerna till Nokia och Kodak eller varför inte Facit finns där. Självgoda och förändringsobenägna.

Jag gästade en begravning för en pensionerad tidningsmedarbetare. En sak som slog mig var att talare efter talare åtekom till samma ämne, X otroliga motstånd mot allt vad datorer hette. Google, skrivare, digitala kameror, dessa satans infernaliska kontraptioner!

Om Bonniers hade en chefredaktör som förutspådde att papperstidningen skulle vara död 1999 så förstår jag Bonniers högsta höns drog öronen åt sig. Ack vad fel hon hade.

Men jag kommer ihåg euforin som rådde. Exempelvis boo.com blev ett präktigt magplask för att folk lyssnat på liknande profetior som Jutterström utfärdade.

Nåja, det har ju mest varit en fråga om tid. Boo.com kraschade spektakulärt, men nu har vi mängder av sajter som kränger kläder och skor på nätet. Och idag rasar papperstidningarna oerhört kraftigt, och har gjort i tio år snart. Det är bara en fråga om tid innan de dör.

Ja men det är ju möjligt att DN har spelat korten bra. Om de lyssnat på Jutterström 1994 och toksatsat på webben och sålt och avvecklat allt som hade med papper att göra skulle de ha gjort brakförlöuster likt boo.com.

Det finns ju dn.se och de försöker ställa om. Givet samma politiska inriktning vad hade de kunnat göra annorlunda för att bli mer framgångsika?

Jag tror fortfarande dn och ab kommer tillhöre de få vinnarna bland privata tidningar.

Jo, hon var väl tidigt ute. Men faktum är att 2013 så har många tidningar det väldigt svårt. Printupplagorna rasar och därmed intäkterna. Att förutspå 1999 som slutpunkten för papperstidningar vet vi med facit i hand att så blev det inte. Men hur ser det ut 2019 om fem år? Tror att printdöden kommer att vara realitet då.

Jag gissar 2024.

Det beror väl bl a på hur det nya presstödet utfomas. Än så länge finns det krav på pappersupplaga. Om det skrotas kan det gå undan.

Du har nte vidare koll påvilka som arbetar inom den statliga HBTQ/U industrin ser jag, det är nästan uteslutande politikerungar som rör sig i projekt för ensamkommande barn, utsatta zigenare och annat skit. Att journalisterna skall klara av att slå sig in där är helt omöjligt som jag ser det, folk sitter och fikar dagarna i ända och skriver en projektbeskrivning när det passar. Lätta pengar! Journalisterna som fattade läget och kunde gå har redan dragit. Kvar är de som satsar på att glida in i pensionsåldern eller är för korkade för att klara annat. Att Arnstad är ett stort namn inom Bonnier kommer av att ingen riktig historiker vill skriva i blaskan, de får ta den som finns tillhands och urvalet av politiskt övertygade historiker som hittar på när det behövs verkar inte vara för stort.

En sparkad journalist har knappast lätt att hitta ett jobb, kanske ett jobb som alla andra men knappast ett som har samma lön och förmåner som journalistyrket. Som jag ser det är de döda på den öppna arbetsmarknaden.

Själva tanken att en hatjournalist skulle få nog med besökare till en egen sajt är orimligt. Nymedia har redan gått om etablerade tidningar på nätet och de kommer snart att sniffa någon av de fyra stora i nacken. Folk missar vad nymdia är och hur små redaktioner de har men fortfarande klarar av att vara bland topp 250 i landet. Vissa slår rena handelssajter och sajter som alla bör besöka en gång i veckan. En rätt så imponerande bragd.

Hatjournalisternas problem är att deras nyheter knappat är något folk vill betala för och då är de tvingad till att arbeta på en redaktion där lydighet premieras över nyhetsvärde. En dålig kombination som vi ser resultatet av idag där ljugmedia måste ställa om till internet samtidigt som de måste återfå förtroende. Jag betvivlar nämligen att det är något aktivt surfande på Expressen.se, mer troligt att man slentriansurfar och klickar en eller två länkar för att sedan dra. Med förtroendet kommer läsare och om ljugmedia tappar stort på båda.
Att erkännan internet som nyhetsförmedlare är något ljugmedia inte kan göra. Det skulle i praktiken vara det samma som att underkänna sig själv. Ljugmedia dras med att de levt i en skyddad värld i en eller två generationer. De är helt chanslösa på en öppen marknad där man inte kan hålla konkurrenter borta med trösklar och statliga bidrag. När ljugmedia erkänner internet är de döda och slaget är över!
Jag tror olikt många andra att man skulle kunna hålla igång en papperstidning, saken är bara den att ljugmedia knappast erbjuder något i sina tidningar. Reklam, dokusåpor och en anti-allt kampanjer för veckan är inget man vill läsa och betala för. Jag kommer ihåg att man under 90-talets slut pratade om att läsare blivit dummare och inte brydde sig om vad som skrevs i tidningarna, problemet är lite det att tidningarna själva slutade skriva något värt att läsa under 90-talets början. Tidningarna har sått billiga och dumma nyheter och nu får de skörda, jag tror knappast att de förväntat sig att det skulle gå så snabbt som det nu går. Tidningsdöden är ett faktum som vi ser idag, vad som spelar ut sig är en dödskamp från hatjournalister som är fiskar uppdragna på land och ägare som vill rädda vad som räddas kan. Även om de inte kommer göra lika stora vinster på ljugmedia i framtiden som idag så är det möjligt att göra en vinst, en vinst ägarna vill ha och för att få denna finns det inte plats för hatjournalism och stora redaktioner.

Mycket sker just nu och jag har en känsla av att julstämmningen inte är den bästa hemma hos hatjournalister. De vet att de inte kommer att få se vissa kollegor vid 2014's slut, vem det är som får gå är den enda frågan och som det ser ut nu är det alla som försvinner och frilansare som tas in. En hemsk värld för någon som frilansar/konsultar med en tjänst ingen vill ha. Jag tror vi kommer få se en TT liknande projekt för hatjournalister (likt Ericsson gjorde när de drog ner under/efter IT-krashen) där redaktioner lovar att köpa nyheter under ett år eller två, jag tror inte de kommer hålla sitt löfte. Hatjournalisterna är helt utlämmnade för ingen ger dem stöd idag, inte ens den egna branchen bryr sig om de sina och folk i allmänhet rörs inte i ryggen av att närmare 400 hatjournalister blivit av med jobbet.

Ljugmedia har levt i en bubbla som nu spruckit och de kommer stå inför stora utmaningar i framtiden. Det enda jag ser som kan rädda dem är någon lag om vilka sajter man får läsa med en black-listning av nymedia av staten. Om de skall konkurrera på ett öppet internet är de troligen borta 2019.