Varför slutar många doktorers efternamn på -ander och -ius?

Under mitt liv har jag sett att många doktorer/akademiker har efternamn som slutar på -ander eller -ius. Har ni andra också märkt det? Det kan vara namn som Levander, Rosander, Selander, Revander, Stenius, Rosenius, Eurenius...

Är det så att man dras till akademikeryrken om man har dessa namn, och speciellt latiniserade?

Nej.

En del som har efternamn som slutar på -ius har från början haft ett efternamn som slutat på -sky eller -ski vilket förekommer bland vissa judiska efternamn och oftast är det judar som byter/bytte efternamn på grund av olika skäl (exempel förföljelse). Det finns många judar inom doktor och läkarbranschen idag.

Till exempel: Rosenius kommer oftast från Rosensky, Selenius från Selensky (Zelinsky), Stenius från Steinsky, Rosander från Rozanski etc.

Sen är det också så att Levander är ett judiskt efternamn i botten och grund.

Det jag försöker säga är att en av anledningarna varför många doktorer har efternamn som slutar på -ius och -ander kan vara att det är judar som har bytt efternamn, eller har judiska släktingar som har bytt efternamn. Det är nämligen vanligare än vad man tror.

Har också noterat detta. Kan avslöja att vår förra jämo, senare ordförande för haverikommissionen Lena Svenaeus, från början hette Lena Svensson. Bara ett exempel. Hon tyckte Svenaeus lät bättre.
Det är säkert inte helt ovanligt att man gräver fram något gammalt -ius eller -ander (som kanske finns i släkten) som man tycker passar bättre när man kommit upp sig lite. Folk är jävligt fåfänga.

Jobbade för en Barneus, ett taget namn.

Vilket SKITSNACK! Inga av nämnda namn är judiska och vetifan var du får dina fantasier ifrån.

Levander är t ex skapat ur Levar, en ort utanför Nordmaling och var något som var vanligt förr i tiden. Det har noll och intet med judendom att göra. Fakta är till och med att INGA av dessa namn har judiskt ursprung.

Dom behöver inte ha judiskt ursprung, men det är vanligare än vad du tror. Själv känner jag två familjer som har bytt sina efternamn till -ander och -ius från judiska efternamn. Har mina källor från gamla judiska böcker i min bokhylla, men visst du behöver inte tro på mig.

Hur som helst är det ju lätt att tro att olika namn har ärvts ner i flera led, när dom i själva verket är tagna på 60-talet eller senare med inspiration från litteratur och film.
Svenaeus och Svenonius klingar ju 1800-tal. Nostalgi-namn som andas arv och tradition. Pretentiöst i ordets rätta bemärkelse.

Nej, det är inte vanligt alls! Sluta tramsa skitsnack i tråden nu tack! Det räcker att släktforska lite så hittar du SAMTLIGA nämnda efternamn redan på 1500-1800-talet och med kristna svenskar som bärare av efternamnen. Och ja, religionstillhörighet registrerades på den tiden så ditt judesnack kan du dra upp nånstans!

Pretentiöst är väl ditt tafatta försök att spela duktig. Att folk på 60-talet återtar gamla namn betyder inte ett skit, då namnet funnits i flera hundra år. Du vet att man kan byta till ett gammalt familjenamn i Sverige va?

De personer jag känner till med efternamn som slutar på -ius är alla sådana som även talar finska. Så jag har funderat lite om en del personer med sådana efternamn kanske har band till de Finland-svenska områdena i västra Finland. Såvitt jag vet har ingen av dessa personer jag känner till några band till judendomen.

Namändelsen -ander kommer av grekiskans ανδρος, som betyder man, och som, bortsett från efternamn, också finns i ett förnamn som Alexander. -ius är, precis som du har noterat, en latinsk ändelse. De här "lärda" namnen började dyka upp på 1600-talet hos personer som läst vid universitetet. Anledningen till att de är överrepresenterade bland dagens akademiker är alltså barn tenderar till att välja liknande banor som sina föräldrar. Sedan är ju inte alla sådana namn som förekommer idag särskilt gamla, men tillräckligt många har sina rötter mer än 150 år tillbaka för att de ska vara korrelerade med akademiska utbildningstraditioner i åtskilliga generationer.

Ren okunnig/illvillig lögn alltsammans. Jag kan på rak arm inte ett enda svenskt -ius-namn som ursprungligen har judiskt ursprung. Den normala anledningen till att ta sig ett -ius-namn förr i världen var att man hade studerat till präst.