Fallet Sture Bergwall / Thomas Quick (1950-)

Vad syftar du då på mer specifikt? Jag håller med om att Stenius var betydligt bättre den här gången men tycker ändå att Josefsson kom med berättigade invändningar mot hennes svar.

Mod 'Schlesien' har beaktansvärda synpunkter på "vulgodebatten" mellan YS och DJ, men vi får inte glömma att de båda har ett MYCKET stort förtroendekapital att bevaka och slå vakt om.
De befinner ju sig i var sin ringhörna -och det är en slugger i varje..

Det här reagerade jag på i YS:s text:

<Människor som arbetar inom psykiatri och rättväsende möter oblida öden av alla de slag dagligen och de har övat upp en stor förmåga att skilja lögn från sanning.>

-Jaså minsann, Yrsa? Du säger det?

Enligt min ringa mening, så tycks det på Säter det ha varit både si och så med just förmågan att skilja lögn från sanning..

Jag tycker Josefssons svar är bra. Stenius är av någon anledning ute och cyklar. Varför?

http://www.dn.se/kultur-noje/kulturdebatt/sture-bergwall-var-en-skicklig-manipulator/

Jag ser bara bortförklaringar när Yrsa Stenius förvarar Borgström.

Men det är först och främst är det sig själv hon försvarar, sin egen yrkesverksamhet. Kanske har det med journalistisk heder och integritet att göra? Det är starka band i broderskapsrörelsen som omfattar stora delar av samhället. Att Yrsa Stenius ser på integritet ur sitt eget perspektiv, lämnar hon ingen, i tvivel om. Hon är enligt min bestämda uppfattning, trovärdigare som författare än journalist, särskilt när hon skriver om sitt trassliga privatliv med de gifta karlarna och taxarna.

Det är Bodströms Bodströmssamhälle som visat sig på värsta tänkbara sätt, med vänskapskorruption i rättsväsendets alla delar. Med tentakler in i media.

För mig är det för enkelt att skylla på psykiatrin, när det var så många som från första stund hade rimliga tvivel på att Sture Bergwall var skyldig. Det Yrsa Stenius kallar manipulation, har andra aktörer, än hennes kamratgäng reducerat till att vara stolligheter. Det är just dessa stolligheter som de alla ansåg vid tiden, var den "rättssäkra" bevisningen som fällde Qvick.

Yrsa Stenius bortser ifrån att till och med de anhöriga, inte trodde på hur Qvick mördat deras nära och kära. Pappa Asplund hade rimligt tvivel, som han framfört med en dåres envishet, till skillnad från dessa uslingar till jurister eller de journalister som sålde lösnummer.

Det är i domstolarna stolligheten ska avhandlas, eftersom stolligheterna var bevisningen.

Rimligheten i stolligheterna/bevisen ska värderas av jurister, och slutligen i domstolen. Rimligt tvivel är vad de alla bortsåg ifrån, trots att rimligt tvivel och hellre fria än att fälla, är grundbultarna i vad som är den befintliga lagstiftningen inom straffrätten. De hade alla egen "hittepålag", som drevs av samtliga jurister och accepterades av de alla, även domstolarna.

Det är patetiskt med detta kamrateri där ingen erkänner fel, och nu försöker bortförklara sin egen dårskap. De värderar sina skinn och eftermälen för högt!

Jag har stor sympati för Josefsson, för hans bok missförstås med flit!

Josefsson lägger förklaringen hos denna sekt inom psykiatrin, men har har inte tagit bort ansvaret från de jurister som ska värdera värdet av trams, innan de påbörjar åtal som de driver med framgång 8 gånger, i domstolarna där det sitter kollegiala nötter och dömer. Det handlar om passiviteten och viljan att bli manipulerad, och det är varje involverad individs eget ansvar.

Trots om det rör sig om folket man inte får kritisera, eller ens peta på!

Vad består de nyanserade resonemangen i då, om inte ett försök att förminska och mildra den mycket berättigade kritik som riktats mot Lambertz, Borgström, Säter, utredarna och domstolarna? Deras ansvar för att ha skapat denna rättskandal är absolut. Ja, dessa instanser är mänskliga då de består av människor och det är mänskligt att fela, men det är relativt ointressant i sammanhanget.

Det finns ingen anledning att ärerädda dem. Kanske hade det funnits det om de medgett ansvar, men de bestrider tvärtom utan undantag fortfarande allt ansvar, för småpudlarna som gjorts är bara krumbukter.

I det läget stinker verkligen Stenius försök till "nyansering".

För instanser med förment vetenskapliga anspråk som sträcker sig från praktisk rättsvetenskap till psykologi är det ett rimligt krav att de skall leta efter och identifiera just skickligt manipulerande personer. Det är lite det som är deras uppgift, änna.

Instämmer till punkt och pricka. Josefsson är vulgo. Nu vill han att det ska stå och stampa i "bara-ute-efter-pengar"-träsket. Hans "thriller" om Norell är inte djupare än att en myra kan bottna i den. Han kör med ohederliga argument och som drevjournalister brukar så är syftet bara att vinna, och en drevjournalist vinner om nån får sparken. Ointressant, trivialt, billigt.

Vad specifikt i dagens svar är det som är ohederligt?

Ja ha.

Nu fick du sagt det. Äntligen, efter att ha strukit som katten kring en het gröt, i inlägg efter inlägg.

Fast jag tycker ju i vanlig ordning, inte som du gör. Jag hoppas Dan Josefsson tjänar bra på sin bok, så att han och andra journalister fortsätter att gräva i olika rättsrötor, för att ge offren upprättelse. Det blir också en väg till ett bättre samhälle om de som är inblandade i rättsövergrepp inte kommer undan, som om ingenting har hänt.

Kanske en och en annan inblandad tingsrättsdomare läser Josefssons bok, reflekterar över sin egen roll i denna rättssksandal, och skäms över att han lät sig manipuleras av fejkade bevis, och ett massmediadrev. De övriga; kvasten, Borgström, Lambertz, Stenius m fl verkar inte ha vett att skämmas, och de har aldrig filosoferat över skam och skuld.

Okej mordoffrens anhöriga. En av dem dog väl en naturlig död. Två var från Holland. Två var från Norge. En var från Israel. Vilka är det kvar då? Johan från Sundsvall.

Stenius skriver bl a:
Huvudansvariga för ”karusellen” Quick är givetvis de instanser som hade makten över Bergwalls öde.
och:
Jag vill i stället försöka förstå processen som ledde fram till att ingen satte stopp för Thomas Quick förrän han själv gjorde det trots att både åklagare och försvarare var erfarna proffs.

Stenius skriver:
Jag tror inte ett dugg på sekten som ju tappade all kritisk distans till det som svävade över terapisofforna och som lade en alltför snäv tolkningsram över kommunikationen (sexuella övergrepp i barndomen).
och:
Men jag anser att Dan Josefsson & Co slänger ut alltför många barn med badvattnet när nu haveriet på Säter uppdagas.


Vad svarar Josefsson?
Men ändå tycker Stenius inte att Quickgruppen bör klandras för att den såg Sture Bergwall som en trovärdig mördare.
och:
Tron på bortträngning hade nämligen en ”bred internationell förankring”, och dessutom var Bergwall själv ”duktig på att övertala” genom att gråta på rätt ställen.
och
Tron på ”bortträngda minnen” må ha haft en lika ”bred internationell förankring” som scientologin eller Hare Krishna-rörelsen, det spelar mindre roll. Det centrala är att den saknade vetenskaplig förankring.


Josefsson bemöter en liten del av de Stenius tar upp och svarar efter att ha förvrängt det hon framfört. Jag tycker inte det ser ut som att Josefsson vill höra några andra röster än sin egen.
- Bergwalls roll nämns i böcker men ska inte tas upp i allmän diskussion enligt Josefsson?
- "Norellskolan" verkar ha haft en fixering vid att leta efter sexuella trauman i tidig barndom (och i Bergwalls fall även upplevelser som vuxen), vilket är en del av katastrofen. Men det betyder inte att fenomenet bortträngning/förträngning/undvikande av minnen av trauman inte existerar hos människor. Som jag uppfattar Josefsson verkar han ladda upp för en bärsärk på den punkten.

Vad som sällan nämns är det bisarra att Bergwall engagerade sig mycket djupt i att lura ett antal personer under lång tid. Samma Bergwall agiterar (häcklar?) nu mot de han lyckades lura, för att han lyckades lura dem. Samtidigt som en del av dessa är ännu bundna av tystnadsplikt (antar jag).

Att Bergwall var en särdeles intrikat manipulatör (och är antagligen fortfarande) är också en pusselbit i härvan. Men denna pusselbit passar inte att spinna på, varken i Råstam/Küttim's eller Josefsson/Küttim's dramaturgi. En del av förklaringen till det är att det blir för komplicerat för ett drama, en annan är att bröderna Bergwall varit motorer och oumbärliga källor till arbetet.
Men det är inte någon giltig anledning till att vi åskådare ska begränsa oss till förenklade resonemang.

Märkligt hur många som uttalar sig om Bergwall/Quick utan att ha träffat honom. Läser man förhören med honom är det fullständigt absurd att någon kan tro ett ord han säger.
Var Yrsa Stenius med vid vallningar och förhör, eller har hon fått en version berättad av Advokat Klänning?