25-årige studenten Per Häggström mördad på Valhallavägen (1996-10-14)

Så han är introvert även på alkohol och droger?

Då är det kanske som CS påstår då, att bevisningen är väldigt svag, tex. består av vittnen. Annars handlar nog yppandeförbudet om sammanbrottet i häktet snarare än någon av de övriga förhållanden som vanligtvis gör att advokaten beläggs med yppandeförbud av åklagaren.

Du spekulerar ganska yvigt här. Du antyder att de restriktioner som domstolen beslutade i fredags skulle ha att göra med sammanbrottet. Faktum är att restriktionerna infördes redan två veckor tidigare, vid den första häktningen*. Att en domstol skulle besluta om restriktioner för att bevisningen är svag håller inte heller. En bevisning behöver inte anses som svag om den t ex skulle utgöras av vittnen. En förundersökning kan dock vara inne i ett känsligt läge, något som inte är ovanligt alls.

Däremot kan det vara problematiskt när inte försvaret kan prata fritt i medierna samtidigt som polis och kanske till och med åklagare titt som tätt läcker uppgifter uppgifter ur förundersökningen.

Fast i fallet med 39-åringen har det varit mycket slutet än så länge.


(*Nu är det kanske inte känt exakt när 39-åringen bröt ihop och började må väldigt dåligt men det uppgavs inget om detta vid den första häktningen)

1. Inte alls, du kan själv studera lagen avseende att förelägga en advokat med yppandeförbud. Det enda normalfallet som verkar relevant avser just psykisk störning eller hot mot vittnen. I övrigt så handlar det om organiserad brottslighet, terrorism eller underåriga.

2. En domstol måste ju avseende advokaten ta hänsyn till vad åklagaren påstår. Ifall åklagaren säger domstolen att den har rädda vittnen så måste ju domstolen ta hänsyn till det, däremot behöver domstolen inte ta hänsyn till att åklagaren påstår att denne har ett mordvapen med den häktades fingeravtryck och DNA.

3. På vilket sätt skulle en mordutredning som är nästan 15år gammal kunna vara inne i ett känsligt läge? , är man rädd att den skyldige ska dö av ålderskrämpor?

4. I det här fallet så är det ett upplägg som skulle kunna misstänkliggöra advokaten. Trots allt är det ju som så att åklagaren verkar ha arbetat hårt för att just den advokaten ska företräda den häktade. Men man vet ju aldrig, kanske åklagaren drabbats av personlig skam efter att domstolen faktiskt underkände dennes kvarstad (och därigenom de då existerande bevisen) och att åklagaren därför drog till med yppandeförbud för att djävlas lite grann.

Jo. Och du gör det igen: spekulerar yvigt.


Vad menar du? Att det inte är normalt förekommande att domstolar beslutar om restriktioner under pågående förundersökning, annat än då det skulle röra sig om organiserad brottslighet, terrorism eller underåriga - samt då en häktad befaras lida av psykisk störning?
Vad har du då för kommentarer till när domstolar beslutar om restriktioner i andra fall än dom fyra som du räknade upp? Att dom är onormala? Att dom inte existerar enligt dig? Jag förstår inte vad du grundar din slutsats i.

En av huvudprinciperna för yppandeförbud handlar om att undvika ett försvårande av en pågående förundersökning. Man vill inte att uppgifter däri ska avslöjas.




Rädda vittnen. Jo, sådant kan finnas. Men det finns även en rad andra situationer, där vittnen kan vara inblandade utan att vittnen för den skull är rädda. Man vill t ex kanske inte riskera att försvaga vittnesuppgifter genom att det läcker ut andra centrala detaljer från en förundersökning.



Försöker du bara tramsa till frågor som rör förundersökningen i en mordutredning eller är du bara okunnig? Är du okunnig förstår jag inte riktigt varför du i så fall går så långt som du gör i dina olika spekulationer, såvida du inte struntar i om det du skriver uppfattas av andra som irrelevant.


En åklagare har inget att göra med vilken försvarare som domstolarna utser åt en anhållen. Genom turordning utser domstolarna offentlig försvarare från en lista bestående av de advokater som anmält att de är villiga att åta sig uppdrag som offentlig försvarare.

Du har fel där, det är i princip alltid yppandeförbund vid mordfall, detta då när förundersökningen är i ett känsligt läge.

1. Alltså "försvårande av en utredning" handlar om att antingen påverka vittnen eller förstöra bevis eller brottsplatser. Att denne skulle förstöra en 15 år gammal brottsplats i centrala Stockholm är helt utvecklingsstört. Att denne skulle sabba bevis efter att polisen gjort husrannsakan är totalt snömos. Att denne skulle hitta polisens vittnen och tex. komma på att "oj, det var min gamla ovän xyz" är desto mer troligt. Vanligtvis är det bara inom organiserad brottslighet och terrorism som sådant förekommer.

2. "Rikets säkerhet" omfattar inte mord, ärthjärna.


1. Det där är ju bara skitsnack. Det finns ju inget som ger att advokaten måste konfronteras med sådana vittnesutsagor överhuvudtaget. Särskilt inte map. vittnesmålets exakta innehåll. Sådant kommer till fupen, eller tills det är dags för utredning om falsk tillvitelse/angivelse osv.

2. Att det du skriver är rent tramsande är ju helt uppenbart. Dessutom inkompetent tramsande.

3. Ändå har åklagaren försökt belägga den häktades egendom med kvarstad. En åtgärd som bara kan ha som verkan att förhindra köp av advokat i sammanhanget att det är som det spekuleras om, dvs. vittnesuppgifter och kanske någon irrelevant utskrift från ett dataprogram. Det är i sammanhanget ganska komprometterande då dels domstolen underkänner försöket (bra). Juristvärlden är alltså väldigt liten ska du veta. Ofta avgörs rättegångar av kamrater och givetvis ger försöket att själva avsikten ifall det är som det spekuleras om, att advokaten ska vinna målet. Annars är antagligen åklagaren smått onykter i sammanhanget, väldigt få åklagare skulle kräva kvarstad utan DNA och fingeravtryck, då sådant ofta innebär omfattande ekonomiska förluster för den häktade, i sammanhanget att det finns något att "kvarstada", samt att kvarstaden ofta innebär ekonomisk förstörelse i termer av hyresrätter som sägs upp eller bostadsrätter och hus som säljs på exekutiv auktion pga. lån/hyra ej betald osv. osv. , dvs. skador som staten oftast får ersätta, antingen som skadegörare eller i termer av ofullgörelse av skadestånd. Sedan finns det säkert fall då kvarstad är nödvändigt också men det handlar ju ofta om ekonomisk brottslighet och då är rent generellt staten rökt ändå, eftersom de flesta ekobovar så att säga kan staten och räknar med att den kan göra sådant och då förflyttar värdena utanför statens räckvidd eller ger staten någon målvakt att vända sig till.

Ingen har tagit upp ett sådant underligt exempel heller, förutom du då.


Då verkar det onödigt av dig att helt plötsligt ta upp ett totalt snömosexempel som inte har nämnts överhuvudtaget av mig.



Jag vet inte riktigt hur du får in den offentliga försvararen CS:s yppandeförbudet här. Det går nästan att uppfatta det som att du nu har glidit över till att prata om häktningsskäl.


Vilket tråkigt bemötande.

Jag beskrev dom punkter i Rättegångsbalken (inklusive "rikets säkerhet") som omfattas generellt av yppandeförbud, precis som du i ditt föregående inlägg försökte dig på att göra detsamma med den skillnaden att du utelämnade det vanligast skälet till yppandeförbud Ingenstans hävdade jag att frågan om 'rikets säkerhet' var skälet till aktuellt yppandeförbud![/b] Den något vidare beskrivningen av skälen till yppandeförbud, som anges i rättegångsbalken var dessutom placerad i en spoiler. Syftet var bara att passa på att nämna dom exempel som tas upp i RB.

Men utanför spoilern stod det "En av huvudprinciperna för yppandeförbud handlar om att undvika ett försvårande av en pågående förundersökning. Man vill inte att uppgifter däri ska avslöjas."

Det framgick tydligt vad jag tror är anledningen till att förundersökningsledaren har beslutat om yppandeförbud.





Det är bra om du ser skillnad på A) när någon redogör för de skäl som ofta anges när det gäller yppandeförbud och B) ifall någon uttrycker en åsikt om huruvida det är en riktig åtgärd att belägga försvarare i tid och otid med yppandeförbud.


Jag har i huvudsak refererat till lagtext, förarbeten, praxis samt till dom två häktningsprotokollen.



Varsågod för att jag lade ner tid på att försöka upplysa om tidpunkten för yppandeförbudet (något du inte verkade ha koll på) samt för lag och praxis. Jag noterar att det inte verkar ha uppskattats alls. Jag avser framöver försöka trappa ner på samt undvika fortsatt diskussion med dig.

1. Det är inte alls snömosexempel eller underliga exempel utan de förhållanden som normalt gäller i fall där mordet (eller annat brott) skett i närtid, dvs. då det kan finnas en risk för att den mt. gärningsmannen stör utredningen eller förstör bevis eller påverkar vittnen.

2. Där har du helt fel, men yppandeförbudet kan enbart handla om den psykiska ohälsan, inget annat.


1. Gratis till dig, men efter att dina övriga punkter så enkelt sablats ned så torde det ju vara lämpligt att även punkten rikets säkerhet, som du tom. fetmarkerade sablades ned.

2. Återigen, det enda sättet för den mt. gm. att försvåra utredningen efter att husrannsakan genomförts är att påverka vittnen. Vittnen vars identitet egentligen inte behöver röjas för advokaten ifall det finns annan bevisning eller om vittnena inte genomfört en polisanmälan i fallet. Givetvis måste däremot polisen röja vittnenas identitet förr eller senare, innan åtalet, men inte så nära att de inte hinner genomföra husrannsakan och DNA test. Visst är det ett systemproblem ur rättssäkerhetssynpunkt, men rent generellt är straffen för lögnaktiga vittnen ganska hårda.

3. Domstolen har beslutat om yppandeförbud. Ingen annan.



1. Nu har du fått hela processen om bakfoten. Det finns ingen regel i ett sådant här fall som tvingar förundersökningsledaren att berätta allt om vittnena för advokaten, såpass omgående att övriga åtgärder inte hunnit genomföras.

2. Du har inte refererat till något förutom snömos.

3. Jag förstår att du inte vill konfronteras med verkligheten, clown.

För att undvika att felaktiga uppgifter sprids i tråden kommenteras nedanstående:


Fel. Domstolen har beslutat att åklagaren har rätt att utfärda restriktioner varpå åklagaren (dvs förundersökningsledaren) har beslutat att utfärda yppandeförbud.

Ur häktningsprotokollet 2013-12-06:

Restriktioner är ett vidare begrepp och kan omfatta allt från att den häktade t ex inte tillåts läsa dagstidningar eller ta emot besökare till att försvararen (eller vittnen) beläggs med yppandeförbud.


Ur Slutrapport rörande genomförd uppföljning om användandet av yppandeförbud (riksdagen.se):

Läs omhäktningsprotokollet en gång till.

Yppandeförbud är förhållandevis ovanligt men advokaten har sällan någon anledning att invända mot det. Det är lite som med stängda dörrar, de flesta tilltalade tycker bara det är skönt att slippa publik. Och i detta fall är det säkert så att RO vill ha så lite massmedial uppmärksamhet som möjligt och då är ju ett yppandeförbud inget att bråka om.

Och i Sverige har massmedia väldigt liten betydelse för ett brottmål. På alla sätt. Det är mest mediekåta advokater som är intresserade.