Hur kan man förneka en skapare

Du utgår från en annan utgångspunkt än min. Vi har olika utgångspunkter. Halvtomflaska eller halvfull?

Alltså ett argument from ignorance.


Vad är det för "sunt och gott" i vilda spekulationer, som du inte ens har en fast position omkring, men tvärtom flaxar förvirrat runt i när dina 'argument' inte tål kritik?

Fast du är den som gör antaganden om saker det inte finns några indikationer för. Jag utgår ifrån en hälsosam nollhypotes.
Det handlar inte bara om åsikt, det handlar om hörsägen, myt och upprepandet av det.

Fast ska man utröna i livsbetingelser med biologiska geologiska och fysikaliska betingelser, är fröjd och bitterhet helt ovidkommande laddningar som enbart kan skapas i ditt eget subjektiva helt interpersonella värdering, det är ju faktiskt fullständigt ointressant - I SYNNERHET och explicit, när man som du drar in en självkreerad faktor "gud" .. att du själv inte märker hur denne faktor liksom rubbar emulsionen likt smolk i bägaren och hindrar dig att förstå de faktiska relationerna, är beklagligt.

Om du är ute i stormen och ett träd faller över dig och med det medför att du blir förlamad.. hur sulle du egentligen värdera det... var det gud.. var det din alltför fröjdsamma optimism, var det väderleken el. var det trädet eller var det gud som hade ett finger med i dynamiken?

Eller var det att du gjorde fel val, varför gick du den oasfalterade vägen som fick dig in på en stig.. var det med det mänskliga faktorn som asfalterat fel..

Men framförallt, vad har gud med det att göra?


Är det inte lite tvångsmässigt att ideligen dra in en gud och dessutom samma ständige gud? Guden kan varken asfaltera el. gå på marken eller känna att du behöver äta när du är utsvulten.. ändå ska han med som en kvarnsten om halsen.. why ?

Kan du inte förklara gud här & nu, är dina tankereflektioner med gud som huvudrollsinnehavare, tyvärr.. patetiska. Då denne faktor.. har fullständigt kaotiska premisser, som värderas..... på miljoners olika sätt!


Att du inte ens förstår det.. är lite bekymmersamt, när du vill tas på allvar, gudstroende vill ju tagas lite extra på allvarr dessutom, dubbelt bekymmersamt. Varför då inte börja med att placera gud lite riktigare... ärligare.

Du gjorde ett påstående om att det inte fanns någon Gud. Där gjorde du ett antagande. Och det kallar jag för hypotes. Du utgår från att det inte finns någon Gud därför att... vetenskapen säger hur universum fungerar, människor blir sjuka och dör osv. Du gör ett antagande och försöker bekräfta det genom att komma med hypotes och antagen.

Och bygger inte det mesta på hörsägen och myt och upprepandet av dessa? Jag försöker att utgår från mina egna erfarenheter, sunda förnuft osv. Jag har inte tagit ställning till någon specifik religion eller hörsägen utan de jag skriver är baserade på mitt eget sunda förnuft

Så att Gud inte bryr sig om sin skapelse eller hur perfekt den är, är ursäkten till att den är uselt skapad?

Detta vet redan barnet, med den fördelen att de inte hakar upp sig utan kan förstå det här och samtidigt, samla kartlägga och forska.

Vad många gör istället, är att hänga upp sig och börja omtolka vad som finns naturligt - vi vet alla att du = ditt medvetande finns och att det finns mer än en människa på jorden... liksom.

Att varje dag man vaknar, innebär en ny dag, liksom.. och att du upplever att du har något inom dig.. det torde ha varit utforskat sedan människan liksom föddes..

Jag uppfattar det som att du nyss sa : hej jag existerar och förstår att jag inte är ensam på jorden, var o en av oss upplever att vi har ett liv.

... och ?

Universum skulle inte röra sig en millimeter utan Guds tillåtelse och verksamhet i skapelsen. Det är min övertygelse.

Så ett barn som fötts med hjärtat utanför kroppen är alltså "felfritt designad"? Ok då vet jag det.

1. Så gud har alltså skapat lidandet för att få oss att uppskatta lycka?

2. Hur mycket lidande behövs det för att uppskatta lycka?

3. Så du menar alltså att barn som föds med hjärtat utanför kroppen är ett tecken FÖR en skapare? (Varför skulle du annars kalla det felfritt och säga att felfritt liv är ett tecken på en skapare, som du gjorde i TS?)


Jag frågade inte om det dödfödda barnet. Jag frågade om barnet som dog en stund EFTER födseln. Och således endast smakat på lidande. Varför bytte du objekt?


Så potentiellt kan man alltså lida för all evighet i efterlivet? Kan man få downs syndrom i efterlivet också?



Varför skulle inte lidande kunna existera utan glädje? Jag har inga problem att föreställa mig ett sådant tillstånd.



Ja våra kroppars materia omvandlas till att bli andra saker. På vilket sätt skulle det indikera ett efterliv?



Och vad finns det för skäl att anta att vi har en fri vilja?


Det har vi ju redan konstaterat: Det går utmärkt att förneka eftersom DU inte har mött bevisbördan. Enkelt.

Så inget sker utan guds direkta tillåtelse?

När gjorde han det?

Okej, så varför skapar han då så icke-perfekta saker såsom en nerv som är 80 ggr så lång som den behöver vara? Varför naturkatastrofer? Varför Hitler, Mao, Breivik, osv?

Allt ingår säkert i hans plan