Citat:
Ursprungligen postat av
BehindRayban
De som jag hänvisade till i mitt tidigare inlägg. Sök på mitt användarnamn + årtalen 1930 , 2005 och 2012 så hittar du det, allt med gedigna vetenskapliga hänvisningar.
Det där som du mödosamt ar googlat fram är inga kalibrerade rutinmetoder. Det är liksom två helt olika saker att hitta ett pek som säger vi har hittat en metod och att hitta en metod som faktiskt används i forensisk praxis.
Nested PCR fungerar i i labpraktiken alldeles utmärkt för att fånga upp DNA från en individ som är starkt utspätt i annat DNA. Jag har själv visat att det till och med räcker med överlappande primers på ena sidan för att man ska kunna amplifiera en enda DNA-molekyl utspädd i 150 000 andra. Ge mig ett prov av det topsade DNA:t på Vatchareeyas vrist, och jag kan kolla om KJ:s HLA-alleler är närvarande eller ej. Men det finns inga standardmetoder för detta uppsatta i forensiska lab, så det görs inte. Anderson et al 2005 har en iofs elegant idé att utnyttja det faktum att mRNA är känsligare för nedbrytning än rRNA för att försöka bestämma hur gammal en blodfläck är, och det fungerar säkert jättebra under deras kontrollerade labbetingelser. Men observera för det första att de själva bara anger att det är en förstudie:
Citat:
Ursprungligen postat av Anderson et al
In this paper, it is suggested that the ratio of two types of RNA molecules (β-actin mRNA and 18 S rRNA) in experimental human bloodstains changed in a linear fashion during a 150-day study. This phenomenon is likely to form the basis for a more precise and accurate method than the previously mentioned techniques for determining the age of biological evidence.
Men för det andra kan jag se diverse fallgropar med tekniken. I den skitiga verkligheten torkar blodfläckar olika fort, och avsätts på ytor med olika mycket RNAs. Och eftersom nedbrytningen av RNA beror av både vattenhalt och RNAs-aktivitet blir reslutaten inte jämförbara då. Observera särskilt att de blodfläckar de analyserade hade förvarats under rigoröst kontrollerad temperatur och luftfuktighet.
Och Guo et al (2012) är väl medvetna om att det är jungfrulig mark de beträder. De skriver följande i sin introduktion:
Citat:
Ursprungligen postat av Gou et al
Long after that, in 2008, a Florida circuit court judge presiding over a criminal case ruled that “there is no scientifically accepted method of determining the age of a bloodstain”.
Deras idé, att kolla tryptofanfluorescensen, är fiffig, och den proteinnedbrytning de indirekt mäter med tryptofanfluorescens är mindre känslig för avsatt enzymaktivitet på depositionsytan än vad den förra metoden är. Men också proteinnedbrytningen kan förväntas vara beroende av fukthalten över tid, med den osäkerhet detta medför. Vad värre är, är detta en metod som är klart bäst på korta tider. I deras labmiljö duger den alldeles utmärkt för att avgöra om en blodfläck är fem dygn eller två dygn gammal, men den verkar inte duga för att tala om ifall en blodfläck är två eller fyra veckor gammal. Också som implementerad rutinmetod skulle den alltså ha varit av föga värde i det kriminalfall vi diskuterar.
Kort sagt: Det du tyckte dig ha googlat fram existerar inte, och du hade - i vanlig ordning - en svansföring i högsta laget. Det är en lång väg från en första publicering av en möjlig metod i en akademiskt tidskrift till dess att metoden kommer i praktisk användning på krimlabben.
hoppas att han lägger sig snart och berätta hur allt gick till och vart hon blev mördad + styckningsplatsen. Frågan är vad det finns för ställen han kunde göra detta som man absolut inte kan lägga ihop han till och vart är händerna. Är verkligen många frågor som måste få ett svar
Det är nog tiden mellan de båda inköpskvittona i magraste laget för att tillåta.
