Anna Odell konstfack talar ut om sitt "verk". Snaskigt skvaller?

Filmen verkar ju väldigt lovande av förhansrapporterna att döma. Ska bli spännande att se.

Undrar just om några av hennes verkliga klasskompisar har yttrat sig om hur de skildras i filmen?

Känns nog ganska surt att mobboffret slagit tillbaka så framgångsrikt!

Klart hon inte blir bjuden om hon hotar med att dra med ett kamerateam på festen. Att hon inte förstår varför någon inte skulle vilja vara med i en film är inte så konstigt. Till skillnad från de allra flesta som inte alls tycker om att vika ut sig i låtsasfinkulturella sammanhang.

Sonen som hon klämde ur sig vid 23 års ålder. Fader okänd. Stackars barn!

Det där har du fått ordentligt om baktassen. Det var naturligtvis aldrig tal om att filma den verkliga festen.
Filmprojektet uppstod när hon började fundera över varför hon inte blev inbjuden.

Okej. Ja, då kommer naturligtvis saken i ett helt annat läge. För oss åskådare ett intressantare.

Det var kanske inte tal om att filma klassträffen, men hon hade tänkt göra ett konstprojekt om det. Och hennes gamla klasskamrater var inte dummare än att dom förstod det och ville slippa bli inblandande och uthängda för att främja Odells karriär. Varför skulle dom vilja det? Dom har sina egna liv, och är inte pigga på att bli gjorda till rekvisita i Odells utläggningar om "makt". Men tji fick dom, konstnären gör som hon vill.

Intressant, under förutsättning att det stämmer. Eller är det bara fantasier från din sida?
Var har du läst att hon tänkt göra ett konstprojekt om den verkliga festen?
Jag trodde hon fick kännedom om den först i efterhand, eftersom hon aldrig fick någon inbjudan, och att det var då planerna på ett konstprojekt, som slutligen blev en film, tog form?

Hennes trovärdighet har ju onekligen fått sig en törn eller två, kanske därför hon inte var välkommen?

Nuförtiden mobbas man inte, man fryser ut. Har jag hört i veckan av en vis kvinna.

Som många singelkvinnor gör medvetet idag genom att inseminera sig med en okänd donator tex i Danmark. Sen växer barnet upp med liten / ingen chans att ta reda på sitt ursprung. Den ultimata egoismen.

Jag utgår ifrån vad Anna Odell själv uppger i den här SVT-artikeln.
http://www.svt.se/kultur/film/odells-nya-film-skulle-varit-konst
Det enda jag vänder mig emot är att Odells forna klasskamrater målas med en bred pensel där man insinuerar att dom fallerat etiskt och moraliskt som inte bjudit henne på klassträffen. När de som varit mobbade i skolan vittnar om hur fruktansvärt det var betvivlar jag dom inte, framförallt då jag inte kan förstå det eftersom jag inte varit mobbad själv, men jag kan samtidigt inte fördöma dem som inte bjöd Odell till klassträffen. Dessa mobbare, vilka är de idag? Familjefäder och mödrar, löntagare, och antagligen alltigenom alldagliga människor. Folk som är som folk är mest, som man säger. Dom har nog inte så mycket att göra med debatter på kultursidor eller en konst- och gallerivärld där en videoinspelning säljs för tiotusentals kronor. Och dom vill nog inte heller dras in i den världen. Att dom hade den rädslan och därför inte bjöd in Odell kan jag förstå och tycker att Sveriges journalister borde ha större förståelse för.

Tråd om Återträffen i Film-Allmänt: https://www.flashback.org/t2202976

Säg inte det. Hon gick på Enskedeskolan om man skall tro filmen. Jag har själv haft barn som gick på Enskedeskolan men långt senare. Dessutom tror jag det var få skolor på 1980-talet som kunde uppvisa så många kulturpersonligheter, journalister och human-karriärister av alla de slag som föräldrar. Jag fick ett inlägg i papperskorgen men lägger strax in det här.

De som spekulerar om att hon redan vid tillfället för klassåterträffen hade planer på en film tror jag har fel. Vid det tillfället stod hon redan i rampljuset och hade fullt upp med att lansera sitt tidigare projekt.