__________________
Senast redigerad av RisingSun 2013-11-08 kl. 16:07.
Senast redigerad av RisingSun 2013-11-08 kl. 16:07.
Svara
- Ämnesverktyg
- Visa första olästa
- Hitta inlägg efter datum
Citat:
Den som kom 1996 och bygger på siffror från åttiotalets andra hälft har antagligen aldrig funnits uppe i digital form.
Här finns en inscannad version.
http://www.pdf-archive.com/2011/05/08/br-1996-2-invandrares-och-invandrares-barns-brottslighet-1/
Jag såg länken för någon dag sen och kikade lite, det var mest massa intetsägande tabeller med svenskar respektive invandrare i kolumnerna. Inte något indelat i olika ursprungsregioner.
Till och med landsöverhuvudet ägget har uttryckt sig kritiskt om BRÅ.
Här finns en inscannad version.
http://www.pdf-archive.com/2011/05/08/br-1996-2-invandrares-och-invandrares-barns-brottslighet-1/
Jag såg länken för någon dag sen och kikade lite, det var mest massa intetsägande tabeller med svenskar respektive invandrare i kolumnerna. Inte något indelat i olika ursprungsregioner.
Till och med landsöverhuvudet ägget har uttryckt sig kritiskt om BRÅ.
Det roliga är hur ollonet har kovänt i frågan. Men det är helt klart att vi har en växande problematik kring området.
http://affes.wordpress.com/2013/03/20/fredrik-reinfeldt-och-brottsutvecklingen/
http://www.aftonbladet.se/nyheter/article10269696.ab
Citat:
Citat:
Jan Ekberg anses givetvis vara en auktoritet och en säker källa - enligt massmedia. [...]
Han gör detta genom att bara låta invandrarna behöva betala för transfereringsbiten i skattesystemet. Förvisso en väldigt stor bit, nästan hälften av skatteintäkterna går till "socialt skydd".
Han gör detta genom att bara låta invandrarna behöva betala för transfereringsbiten i skattesystemet. Förvisso en väldigt stor bit, nästan hälften av skatteintäkterna går till "socialt skydd".
Om jag läst Ekberg rätt så kör han med en "kassaflödesanalys". Dvs han tittar på vad gruppen betalar i skatt och kostar i välfärd för ett visst år.
Problemet med det är att en väldigt stor del av välfärdskostnaden för en person ligger efter arbetslivet. Gruppen med invandrare har växt snabbt de senaste 30 åren. Vi har alltså ingen jämvikt i siffrorna, och kostnaderna kommer att öka drastiskt i framtiden. Om Ekberg sen inte tar med alla statens kostnader per person för vägar, rättsväsende, osv blir situationen ännu sämre.
Här är lite urklipp från mina gamla inlägg där jag samlat en hel del hårda källor från SCB, socialstyrelsen, och regeringen.
I grova drag går analysen ut på att vi i Sverige har ett av världens mest omfattande välfärdssystem som betalas av väldigt höga skatter på väldigt höga löner. Det finns ingen möjlighet att lägga till flera miljoner lågavlönade till den ekvationen utan att nåt måste ge sig. Dvs sänkt välfärd eller höjda skatter.
Finansdepartmentet har låtit göra en ganska ingående analys av hur mycket folk betalar i skatt under livet jämfört med hur mycket de kostar i välfärd. Det visade sig att det är bara 40% av befolkningen som är "nettobetalare" till välfärdssystemet. Dvs de betalar minst så mycket skatt som deras välfärd kostar under hela livet. Resterande 60% av Sveriges befolkning betalar mindre i skatt under livet än vad deras välfärd kostar.
Analysen finns i tabell 5.5 på sidan 65 i SOU 2003:110. I första kolumnen hittar du "kvintil 1", där man har de 20% av landets befolkning med lägst livsinkomst. De betalar i genomsnitt 2,5 miljoner mindre i skatt under sitt liv än de kostar i välfärd. I sista kolumnen hittar du "kvintil 5", där man har de 20% av landets befolkning med högst livsinkomst. De betalar i genomsnitt 3,3 miljoner mer i skatt under sitt liv än de kostar i välfärd.
Det är inget konstigt med detta, A-lags-Lasse går med "förlust" medans VD-Kalle går med "vinst". Jag själv tycker det är bra med detta frikostiga välfärdssystem.
Hur är detta relevant för dagens invandring? Jo, det visar att en årsgrupp med invandrare kan vara lönsam för Sverige om livsinkomsten för gruppen är hög nog. Om livsinkomsten är för låg blir det däremot en förlust för Sverige.
Hur ser livsinkomsten ut för de senaste årsgrupperna med invandrare? Här finns lite statistik från SCB:
Integration – utrikes födda på arbetsmarknaden: källa
Sammanräknad förvärvsinkomst 2011 - Medianvärden efter födelseland: källa
Det är alltså väldigt osannolikt att dagens invandrare kommer att ha en livsinkomst som betalar deras välfärdskostnader.
Om vi varje år till större delen fyller på gruppen som inte är nettobetalare till välfärdssystemet kommer vi till slut att ha väldigt lite pengar kvar till välfärd åt varje person.
Lite siffror för att illustrera proportionerna vi talar om:
Analysen finns i tabell 5.5 på sidan 65 i SOU 2003:110. I första kolumnen hittar du "kvintil 1", där man har de 20% av landets befolkning med lägst livsinkomst. De betalar i genomsnitt 2,5 miljoner mindre i skatt under sitt liv än de kostar i välfärd. I sista kolumnen hittar du "kvintil 5", där man har de 20% av landets befolkning med högst livsinkomst. De betalar i genomsnitt 3,3 miljoner mer i skatt under sitt liv än de kostar i välfärd.
Det är inget konstigt med detta, A-lags-Lasse går med "förlust" medans VD-Kalle går med "vinst". Jag själv tycker det är bra med detta frikostiga välfärdssystem.
Hur är detta relevant för dagens invandring? Jo, det visar att en årsgrupp med invandrare kan vara lönsam för Sverige om livsinkomsten för gruppen är hög nog. Om livsinkomsten är för låg blir det däremot en förlust för Sverige.
Hur ser livsinkomsten ut för de senaste årsgrupperna med invandrare? Här finns lite statistik från SCB:
Integration – utrikes födda på arbetsmarknaden: källa
Sammanräknad förvärvsinkomst 2011 - Medianvärden efter födelseland: källa
Det är alltså väldigt osannolikt att dagens invandrare kommer att ha en livsinkomst som betalar deras välfärdskostnader.
Om vi varje år till större delen fyller på gruppen som inte är nettobetalare till välfärdssystemet kommer vi till slut att ha väldigt lite pengar kvar till välfärd åt varje person.
Lite siffror för att illustrera proportionerna vi talar om:
En stor del av kostnaderna för dagens invandring ligger framför oss. Sverige har ett av världens mest generösa välfärdssystem för gamla. Det kostar nästan 5 miljoner per person i pension och äldrevård. Eftersom vi delade ut över 100.000 PUT under 2012 har vi därmed ett framtida åtagande på ca 500 miljarder kronor till den årsgruppen.
Det kostar i snitt ca 4,8 miljoner i pension och sjukvård från det att en person fyllt 65 år:
Under 2011 kostade det totalt 172 miljarder för kommuner och landsting att ta hand om äldre (65+) (källa, tabell 9:6 på sid 188).
Enligt SCB fanns det 1 784 668 personer som var 65+ år i Sverige 2011-12-31 (källa).
Kostnaden per person blir då 99 654 kr/år.
Man kan få 11 565 kr/månad i äldreförsörjningsstöd (källa).
De som lever till 65 kommer att leva i ytterligare ca 20 år (källa (sidan 33)).
Det blir 99 654 + 138 780 kr/år = 4 768 680 kr över 20 år.
Här skulle man dessutom kunna lägga till kostnader för rättsväsende, vägar, osv.
Det kostar i snitt ca 4,8 miljoner i pension och sjukvård från det att en person fyllt 65 år:
Under 2011 kostade det totalt 172 miljarder för kommuner och landsting att ta hand om äldre (65+) (källa, tabell 9:6 på sid 188).
Enligt SCB fanns det 1 784 668 personer som var 65+ år i Sverige 2011-12-31 (källa).
Kostnaden per person blir då 99 654 kr/år.
Man kan få 11 565 kr/månad i äldreförsörjningsstöd (källa).
De som lever till 65 kommer att leva i ytterligare ca 20 år (källa (sidan 33)).
Det blir 99 654 + 138 780 kr/år = 4 768 680 kr över 20 år.
Här skulle man dessutom kunna lägga till kostnader för rättsväsende, vägar, osv.
Ytterligare ett sätt att se på det är att vi delade ut över 100.000 PUT under 2012 till personer som i genomsnitt är lågavlönade med hög arbetslöshet.
Välfärdskostnaden per person och livstid i gruppen är känd, ca 5-10 miljoner per person i snitt. Den genomsnittliga skatteinkomsten per person och livstid är däremot okänd. Mycket pekar på att den blir mycket lägre än välfärdskostnaden.
Vi har alltså en känd utgift på 500-1000 miljarder för de personer vi tog in under 2012. Inkomsten ser ut att bli så låg att vi går många hundra miljarder back. Detta är bara för 2012, vi fyller på med nya grupper varje år. Visst tar det lång tid innan vi ser de stora kostnaderna, men det hjälper inte i det långa loppet.
Vi tillämpar försiktighetsprincipen i miljösammanhang. Borde vi inte göra det även i nationalekonomiska sammanhang när det rör sig om så mycket pengar?
Välfärdskostnaden per person och livstid i gruppen är känd, ca 5-10 miljoner per person i snitt. Den genomsnittliga skatteinkomsten per person och livstid är däremot okänd. Mycket pekar på att den blir mycket lägre än välfärdskostnaden.
Vi har alltså en känd utgift på 500-1000 miljarder för de personer vi tog in under 2012. Inkomsten ser ut att bli så låg att vi går många hundra miljarder back. Detta är bara för 2012, vi fyller på med nya grupper varje år. Visst tar det lång tid innan vi ser de stora kostnaderna, men det hjälper inte i det långa loppet.
Vi tillämpar försiktighetsprincipen i miljösammanhang. Borde vi inte göra det även i nationalekonomiska sammanhang när det rör sig om så mycket pengar?
Vad gäller invandringens lönsamhet eller nödvändighet lyckas regeringen inte särskilt bra med att motivera den ens när de tar i från tårna:
I våras sade Reinfeldt så här om invandringen:
Jo, så här skriver regeringens egen utredare, moderaten Mårten Blix, i "Framtidskommissionens tredje delutredning: Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen" (källa)
Till att börja med är alltså invandringen endast en mindre del av regeringens egen lösning. Notera även hur man fokuserat på arbetskraftsinvandring, och bortser från flykting- och anhöriginvandring. Till sist krävs det dessutom att vi lyckas förbättra integrationen på arbetsmarknaden.
Läser man mellan raderna står det alltså att invandringen enbart hjälper oss ekonomiskt om vi begränsar den till arbetskraftsinvandring som är efterfrågad på arbetsmarknaden.
Från detta går Reinfeldt alltså till att "Sverige är beroende av invandring för att klara framtidens välfärd."
"Sverige är beroende av invandring för att klara framtidens välfärd. Det menar regeringen som nu presenterat slutrapporten av Framtidskommissionens arbete." http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1120&artikel=5487801Men vilket faktaunderlag baserar han detta uttalande på?
Jo, så här skriver regeringens egen utredare, moderaten Mårten Blix, i "Framtidskommissionens tredje delutredning: Framtidens välfärd och den åldrande befolkningen" (källa)
"Till detta kan läggas att även arbetskraftsinvandring i viss mån skulle underlätta finansieringen av välfärden, i kombination med en förbättrad integration på arbetsmarknaden." (sid 90)(Det är i det stora en bra, saklig, och framsynt rapport. Jag håller faktiskt med om det mesta efter en snabb genomläsning!)
"Det som mest underlättar försörjningsbördan är högre sysselsättning och ett förlängt arbetsliv. Även arbetskraftsinvandring kan underlätta i kombination med en bra integration på arbetsmarknaden." (sid 92)
Till att börja med är alltså invandringen endast en mindre del av regeringens egen lösning. Notera även hur man fokuserat på arbetskraftsinvandring, och bortser från flykting- och anhöriginvandring. Till sist krävs det dessutom att vi lyckas förbättra integrationen på arbetsmarknaden.
Läser man mellan raderna står det alltså att invandringen enbart hjälper oss ekonomiskt om vi begränsar den till arbetskraftsinvandring som är efterfrågad på arbetsmarknaden.
Från detta går Reinfeldt alltså till att "Sverige är beroende av invandring för att klara framtidens välfärd."
Med vårt frikostiga välfärdssystem är alltså ribban satt väldigt högt för att en person ska bli lönsam för Sverige. Det räcker inte att ha ett arbete, man måste också vara relativt välavlönad ("tillhöra de 40% med högst livsinkomst").
Skapa ett konto eller logga in för att kommentera
Du måste vara medlem för att kunna kommentera