Konsten att lösa paradoxer.

Jaha!? Varför tror du det?
Vore trevligt om du motiverar dej lite grann

Du efterfrågar lösningar på paradox! Mitt påstående att det inte går att lösa paradox grundar jag på att denna frågan har sysselsatt filosofer så länge men förutom olika teorier finns ingen definitiv lösning! Däremot många olika teorier som manar till abstrakt tänkande men även teorier som är mer lättförstådda..........
Här länkar jag en intressant sammanfattning.......

http://sv.wikipedia.org/wiki/Zenons_paradoxer

Okej. Så du börjar med att introducera begreppet domän.
Ett begrepp som sedan inte har någon betydelse i den förklaring av Russells Typteori som du ger
(Eftersom all aktivitet inom förklaringen äger rum inom denna introducerade domän 1,
(vars numrering synes överflödig, då den är all(ena))),
men i slutet dyker det upp en mysteriös hänvisning till en imaginär domän 2,
en teaser, just innan texten tonar bort to be continued.

Som jag förstår Typteorin nu, genom din förklaring :

(Jag föredrar ordet "utsaga". Ordet "påstående" föder hos mig frågan "Är frågor påståenden?")

Typ 0 : Alla utsagor som inte utsäger något om sig själva
("Sig själv" kommer uppenbarligen att bli den springande punkten här.
Jag kan tänka mig att
"Varje utsaga U, sådan att den mängd M, om vilken U utgör en utsaga, ej är sådan att U kan komma ifråga såsom tillhörande M"
inte är helt felplacerad?)

Typ 1 : Alla utsagor som utsäger något om utsagor av Typ 0
Typ 2 : Alla utsagor som utsäger något om utsagor av Typ 1
osv
tills vi skapat typer till ett antal
sådant att det täcker alla i domänen ingående utsagor?
(Vilket i så fall innebär att vi måste känna till alla i domänen ingående utsagor,
för att avgöra hur "högt" vi måste gå när det gäller typnummer?)

Någorlunda väl uppfattat?

Ja, och ordet "inte"?
Det handlar också om "före" och "efter"?

Gör upp en förteckning, F, över allt som finns i universum.
Ska F ingå i förteckningen?
Före - Nej
Efter - Ja

Gör upp en förteckning, F, över allt som inte finns i universum.
Ska F ingå i förteckningen?
Före - Ja
Efter - Nej

Domän 2 var alltså tom f.sV.?

Du anser nu, efter att ha läst denna utsaga, att denna utsaga är falsk.

Här har nu-punkten flyttats.

Du anser nu, under läsandet av denna utsaga, att denna utsaga är falsk.

Vad refererar "Här" till?

Härmed tilldelar jag dig egenskapen att innan du ens i dess helhet hunnit ta del av denna utsaga, finna den med sanningen ej överensstämmande.

För att läsaren ska kunna göra en bedömning
måste läsaren först ha gjort en bedömning.
Det är alltså den första bedömningen som inte kan göras/förklaras.
Detta problem löser skrivaren genom att tilldela läsaren en bedömning.

Det har också likheter med den välkända elektriska dörrklockan.
Ström = Magnetism = Till = Strömmen bryts
Ingen ström = Ingen magnetism = Av = Strömmen sluts

Om Pinocchio säger "Min näsa växer nu!", vad kommer att hända?

Då kommer ingenting att hända, för han säger "den kommer växa", alltså har den inte växt. Och eftersom det är en paradox så kommer inget hända.

Eller?

Hans houdini-blick kommer befläcka ens hjärna och man kommer gå hela livet undrandes hur i helvete han gjorde det. Man kommer bli traumatiserad, hemsökt, och förbannad. Man kommer ligga i sängen i fosterställning och skrika tills slemmet ristar sig ut ur lungorna.

http://www.youtube.com/watch?v=QJoxjQgG4xQ

Ska P:s utsaga betraktas som information om något som är fallet ("växer nu"),
eller som en förutsägelse om vad som kommer att bli fallet ("kommer växa").

Först skriver du att P säger "Min näsa växer nu!",
sen skriver du att P säger "den kommer växa".

Om P:s utsaga ska betraktas som information om något som är fallet,
är den sann om P:s näsa befann sig i väx-modus då utsagan konstruerades,
och falsk om P:s näsa inte befann sig i väx-modus då utsagan konstruerades.

Om P:s utsaga ska betraktas som likvärdig med utsagan
"Min näsa kommer alldeles strax att börja växa
som en direkt följd av att jag gör denna utsaga"
kommer näsan enligt min bedömning att börja växa,
eftersom utsagan är falsk i den bemärkelsen att den föreger en högre grad av
förutsägelseförmåga hos sin utsägare än vad denne i själva verket besitter.
Eller : eftersom utsagan förespeglar en enkelhet som verkligheten inte besitter.

Varom P inte kan tala, borde P ha tigit, eller talat mera försiktigt.

Förstår inte frågan?
Men svarar ändå!

Kan vara det Current_Writer menade när Current_Writer skrev (#22)
Språkbruksförmåga av grad n
tagen i bruk till formulerande av utsagor förespeglande språkbruksförmåga n+x,
där x>0.

Så kanske "kringgå" var en olyckligt vald formulering,
vilket i så fall skulle bekräfta min nuvarande, ännu ej formulerade, uppfattning
i frögan.