Citat:
Ursprungligen postat av
FulAgent007
Ja precis. Men jag har kommit till att fundera på vilken grej det vore om många fler bytte sida än bara USA. Shia finns ju i Irak eller hur. Kurderna är numera (olje) starka i norr och Irak har en kurdisk president. Vad skulle hända om Irak och Iran blev vänner på ungefär samma sätt som Frankrike och Tyskland är idag. Frankrike och Tyskland krigade i många århundrade innan de började samman fläta sin ekonomi.
Turkiet köper olja från Irak och kan den vägen (pm än långsamt) bli "vänner" med kurderna. Syrien kommer som vi alla vet att fullständigt rensa bort salafisterna. Syrien kommer att bli ett mycket bra exempel på att det är just salafisterna som bör rensas bort (kackerlackor som de är) och inte Sunni. När Assad rensat bort salafisterna har han ju fortfarande en majoritet av befolkningen som är sunni att ta hänsyn till. Låter man Assad göra detta utan yttre hot tror jag han kommer fram till en lösning som alla sunni tycker är väldigt bra (Assad vill ju inte att sunni skall böna om salafisterna igen). Detta innebär troligen att Assad kommer att slå ner mycket mycket hårt på salafister men markera och ta mycket bra hand om sunni som inte är salafister.
Tänk er en allians mellan Libanon, Syrien, Irak, Iran i det långa loppet.
Irak kan gå samma väg som Syrien. Tänk er att Assad om 10 år lyckats rensa bort salafister och (be)visa för sunni att han dessutom är en bra ledare även för dem. Lyckas han här kan Irak vilja gå EXAKT samma väg. Dvs de börjar med att slå ner mycket hårt på salafister och ena alla som hjälper till. Detta gör att Iran inte längre ser Irak som en fiende utan kan närma varandra som vänner
Vilken tyngd regionen skulle få eller vad tror ni? Och går man denna väg skulle huvudfokus vara att städa bort Nazismen/Salafismen till fördel för icke krigsekonomi
Jag håller med dig om att första steget att normalisera mellanösten är att slå hårt emot Jihad salafister. Jag håller också med om att det mycket väl kan bli en axel bestående av Syrien, Libanon, Iran, kurder och Irak. Problemet i det sistnämnda landet är dock att även sekulariserade Pan-araber allierat sig med salafistsvinen och delar deras hat emot shiamuslimer, givetvis inklusive Assad. Men Irak kommer säkert att närma sig Iran ännu mer än vad man, säkert, redan gjort i praktiken, men kanske i det tysta. Att USA dessutom håller på att byta fot i mellanösten och närmar sig Iran, medan saudierna närmas sig Israel, är också positivt, och ytterst belysande vad gäller den verkliga situationen i mellanösten.
Dock är jag rädd för att, som redan gett uttryck för i denna tråd, att Assad kommer att slå stenhårt emot allt som överhuvudtaget "luktar salafism". Detta kan givetvis ge lugn i landet i kanske 10-, 20-, 30-, 40-år. men sedan brakar, med all säkerhet, helvetet loss igen.
Jag tror mer på en kombinerad strategi som dels slår hårt emot de salafister som beväpnat sig, och dels innebär en demokratisering och sekularisering av mellanösten. Genom att länderna då, äntligen, ges möjligheter att utveckla sig ekonomiskt, något som i längden förändrar människors attityder och värderingar, så kommer det då igång en växelverkan mellan utveckling och värderingar som kommer att göra salafism till ett ytterst marginaliserat fenomen. Men detta förutsätter givetvis att man drar upp roten till det onda: Salafismens högborg, Saudiarabien.
de har ingen skam i kroppen när de fördömer Irak för något de inte gjort samtidigt som de skriver från istanbul. Ska man skratta eller gråta ? Helt sanslöst att de öppet hejar på Al Qaeda
