Citat:
"Den enda orsaken de är här, det är att förstöra för oss fotbollsfantaster. Jag vill införa ett maskeringsförbud, så att alla kan gå på fotboll och ha det trevligt."
Jag spyr galla över denna sortens människor. Inte för att han motsätter sig maskering, men personligen så har jag inga problem med att folk väljer att maskera sig. Jag spyr galla över denna sortens människor, för sådana som han, tror att det är han med gelikar som skapar "fotbollsfesten". För det första så är det sällan man får uppleva en "fest" på planen, det vill säga finlir. För det andra så kan spelarna omöjligt spela sämre för att ett hundratal må ha rånarluvor på sig.
Festen sker på läktaren, och alla otroliga spektakel som där genomförs har man ibland och som oftast att tacka de maskerade för. Jag tänker på bränningar. Bränningar som kan väcka elden till liv i hjärtat hos grabben på familjeläktaren. Tifot som avgör att grabben känner att han en dag vill stå där de står och basunera ut sin kärlek till emblemet spelarna bär över hjärtat. Trycket som gör att grabben får uppleva en sådan eufori, så att det enda han tänker på efter matchen, är när han ska få komma tillbaka. Stämningen och upplevelserna som grabben evinnerligt tjatar om, och sångerna som han ständigt sjunger för sin farsa på vägen hem.
Politiker som vill plocka billiga poäng, fy fan. Om vi alla bara hade kunnat visa dessa humbugsmakare och lurendrejare hur "festen" hade tagit sig form utan den aktiva, passionerade ståplatspubliken...
Jag spyr galla över denna sortens människor. Inte för att han motsätter sig maskering, men personligen så har jag inga problem med att folk väljer att maskera sig. Jag spyr galla över denna sortens människor, för sådana som han, tror att det är han med gelikar som skapar "fotbollsfesten". För det första så är det sällan man får uppleva en "fest" på planen, det vill säga finlir. För det andra så kan spelarna omöjligt spela sämre för att ett hundratal må ha rånarluvor på sig.
Festen sker på läktaren, och alla otroliga spektakel som där genomförs har man ibland och som oftast att tacka de maskerade för. Jag tänker på bränningar. Bränningar som kan väcka elden till liv i hjärtat hos grabben på familjeläktaren. Tifot som avgör att grabben känner att han en dag vill stå där de står och basunera ut sin kärlek till emblemet spelarna bär över hjärtat. Trycket som gör att grabben får uppleva en sådan eufori, så att det enda han tänker på efter matchen, är när han ska få komma tillbaka. Stämningen och upplevelserna som grabben evinnerligt tjatar om, och sångerna som han ständigt sjunger för sin farsa på vägen hem.
Politiker som vill plocka billiga poäng, fy fan. Om vi alla bara hade kunnat visa dessa humbugsmakare och lurendrejare hur "festen" hade tagit sig form utan den aktiva, passionerade ståplatspubliken...
Bränningarna slipper jag helst. Skriver under på tifodelen dock.
Nu senast var det ett skitsnyggt halsdukstifo på MFF ståplats under hymnen, sen tändes det på alla håll och kanter, dels sabbades det vackra himmelsblå havet, dels blev det dimma och uppskjuten matchstart
