Citat:
Ursprungligen postat av
Bohlwinkel
Då kanske du kan förklara varför han togs in igen. En märklig åtgärd med tanke på att han ansågs färdigbehandlad. Jag tror inte på det du säger, han var inte färdigbehandlad för 20 år sedan. Den som påstår det idag har en rad följdfrågor att besvara. Men du som överhört förhandlingarna kan väl delge oss andra varför en färdigbehandlad patient togs in för fortsatt behandling.
Angående att han ansågs färdigbehandlad har jag valt följande ur Råstams bok:
Citat:
Under våren 1992 har Sture placerats på den slutna avdelning 36, men han beviljas allt större frimåner. De glesa journalanteckningarna berättar att Sture tar promenader, springer runt Ljustern och reser på permissioner till Avesta. Ibland drabbas han av ångest och får då Stesolid och andra narkotikaklassade preparat, företrädesvis olika bensodiazepiner.
När sommaren nalkas anser läkarna att Sture är så stabil att man den 6 juni 1992 beviljar honom full frigång, det vill säga han får vistas fritt ute i samhället på dagtid.
Citat:
Torsdagen den 25 juni 1992 bjöd på värme och sol, en perfekt dag för en utflykt till badet vid Ljustern tillsammans med Therese, en av Stures favoritvårdare. Hon var lätt att prata med och verkade också trivas med honom. Nu låg de på stranden och lät sig värmas av solen, medan de förstrött pratade om Stures liv och de brott han begått tidigare.
- Undrar vad ni skulle tycka om mig om ni fick veta att jag gjort nånting riktigt grovt.
...
Citat:
Göran F*ansson och Kjell Per*son hade ett delat ansvar för Sture Bergwall….
När F*ansson kom till avdelningen dagen därpå fick han en rapport om händelsen på badstranden och bad genast om ett samtal med Sture…..
- Jag kommer att dra in all frigång för dig framöver. Ingen frigång tills vi fått klart vad det här står för….
Citat:
Tio dagar senare har Sture återfått sin frigång igen. Oron efter badutflykten verkar vara glömd. Nu är man i full färd att skriva ut honom från sjukhuset. Sture Bergwall anmäler till folkbokföringen att han vill byta namn till Thomas Quick och får det godkänt…..
Han har fått en egen lägenhet, en liten etta, på Nygatan 6B i Hedemora från och med den 15 augusti och ”mår mycket bra för närvarande”…..
Inflyttningen drar ut på tiden. I september står det klart att han inte kommer att klara att betala hyran för sin lägenhet och han säger upp den. Han blir kvar på Säter, från november på en utslussningsavdelning.
Citat:
I den fortsatta terapin med Kjell Persson drar sig Thomas Quick till minnes att han rest till Sundsvall och där mördat Johan Asplund. Nu råkade detta försvinnande vara det mest omskrivna under 80-talet och Quick är inte helt säker på att minnet är äkta. Persson beslutar att de tillsammans ska åka till Sundsvall den 26 oktober 1992 för att se om minnet klarnar.
Resten är historia, som man säger.
Jag konstaterar att (under 1992)
a) SB behandlas med bensodiazepiner och han har ångestattacker. Sannolikt har han sedan länge ett beroende som sammanhänger med långvarig överutskrivning av dessa preparat. (De jättelika mängder han får under Quickåren, har sannolikt inte börjat förskrivas över en natt).
b) av ovanstående framgår klart att han trots detta är på väg att slussas ut i samhället = färdigbehandlad.
c) Genom den respons SB lyckas få på sina tankeövningar om eventuellt begångna, grova brott, först från Fransson och därefter från Bir*itta Stå*le, har han satt igång en process, där han till slut erkänt över 30 mord. De, under processens gång, ökande mängderna narkotiska preparat som han intar, gör det omöjligt att backa. Någon utskrivning från Säter är förstås då inte aktuell längre.
Således: SB var färdigbehandlad och på väg ut i samhället 1992. Han kunde inte klara hyran för den lägenhet han hade kontrakt på och fick stanna kvar på utslussningsavdelningen på Säter tills vidare. När han sedan började prata om alla mord han hade begått, med kraftigt bistånd från läkarna på Säter, så var det inte aktuellt att skriva ut honom längre.