Meningen med livet - samlingstråd

Meningen med livet är helt enkelt att leva det, gör det som roar dig och lev ett långt och lyckligt liv! Förstår inte varför så många endast lever för att tjäna pengar och aldrig har kul, försök göra det du blir glad av så mycket du kan.

Får man då gissa om det var ordet enrollera som bröt poesin?

Naturligtvis bröt jag och fick till en vändning, som är lite tråkig, men förklara vad som var svårförståeligt, jag går gärna till mötes.. om du behöver. Ja och att lägga in hat mitt i, var onödigt, och självklart onödigt med våldtäkt mitt i en tråd där man vill få fram vad som gör livet meningsfullt.
Mat är en stor del av lyckan. Och lagandet är nöjet.

kväl kommer livet ur kärlek även om våldtäkt också är framkomlighet, men ur våldtäkter kommer den pragmatisk-cyniska leken

Denna meningen tyckte jag var komplicerad men det kanske bara är jag

Det låter hoppfullt, då även jag ser tråden som en filosofi-tråd och inte färdiga-konklusioner-tråd....

Är det inte lite Gro Harlem Bruntland i denna vision? Det var vackert hur som helst. Då sublimare uttunningar nog är ett måste, för att försöka se mening i tillvaron.. den har ju sina brokigheter. Men där, vet jag ingenting om.

Så sett är akvarell ur min vrå, finare än oljemålning och blyerts tusenfalt vackrare än bläck.

Tankarna jag pratar om kommer från cosmismen och transhumanismen, som också menar att vårat universum kan vara skapat och riggat av en artificiell intelligens från ett annat universum, riggat med flera saker såsom att naturkonstanternas värden och även själva medvetandet genom integrerad information.

Och att mänskligheten bara är ett trappsteg, en språngbräda för ett högre mål.
Meningen med våran tillvaro kan verka poänglös eller simpelt förklarad att man bara ska föra sin arvsmassa vidare som det alltid varit.
Men när man verkligen börjar undersöka strukturen bakom allt, såsom moore's law, både bakåt och framåt så dyker rätt intressanta trender upp.

Det spelar ingen roll när vi hade upptäckt och tämjt elektromagnetismen, upptäckten hade oundvikligt genererat oss datorer förr eller senare.
Ta den flera tusenåriga gamla antikytheramekanismen, som slarvades bort och som senare visade att grekerna hade mer koll än vad vi anat, och att copernicus upptäckter egentligen var återupptäckter av något vi redan vetat.

Med våran nyfikenhet verkar saker och ting hända oavsett hinder, och den teknologiska utvecklingen kanske just är enkelspårig över tid.

Den enda meningen bakom evolutionen, är den mening vi människor tillskriver den. Vi måste ha i åtanke att det vi betraktar som individer (katter, fåglar, människor) egentligen bara är ansamlingar av grundämnen, uppbundna i molekyler, som klumpats ihop på grund av det har varit sannolikt fysiskt/kemiskt/biologiskt att så skulle ske.

Evolution kan reduceras till simpel sannolikhetslära. De biologiska processer som är mest sannolika kommer, i majoriteten av fallen, att äga rum. Att vi ur ett makroperspektiv klumpar ihop processerna till "giraffen med längst hals får de smaskigaste löven", eller "snabbaste fisken kommer undan större fiskar", hör egentligen inte dit. Det kan vara praktiskt ur ett förklaringsperspektiv att diskutera på det viset, men att tillskriva dessa processer någon underliggande mening tyder enligt mig på felaktigt tänkande.

Mainstream-meningen är att bevara okunskap, det nämligen genererar klirr i klåfingrigheten. Man ser det överallt, skulle man inte se det skulle okunskapens dygd, aldrig behöva uttalas.

Så att äta xxx och vara glad åt det lilla, det är den sammanfattade meningen, ju dummare desto giltigare.


Sedan är det riktiga gräddet på moset premierna, då är man ju god att inneha en krönt medalj på det hela.

Hur vet du det?

Du kan inte själv definera meningen med livet, eftersom det var inte du som skapade livet. Det finns en Skapare och det är Han som "fördefinerat" den. Du får anpassa dig, om det passar eller inte. Detta har redan diskuterats och svarets på flera gånger i den stora tråden om meningen med livet. Det handlar om evolutionsprocess av vårt medvetande och närmandet till Skaparens natur för att sedan bli Ett med Skaparen. Skaparens natur är unconditional love and infinite unconditional sharing. Den processen tar flera (många) livstider.

Skulle säga nej. Jag tror att det hela går ut på att vi ska tillfredsställa våra tre yttersta behov. Äta, sova och sex. Sen efter det så ska vi också vara bra människor för det får iallafall de flesta av oss att må bra.

EVOLUTIONEN på planeten jorden är ju bara ett sätt för livet att testa vilken varelse som kommer överleva bäst och längst ? har ju varit många arter före oss här och kommer garanterat finnas nya bättre överlevare efter homosapiens tid ..... så inte går det åt rätt håll för livet iomed vi fick bära det en sekund av tiden

Det enda värdefulla syftet IMO är att hitta saker som gör en genuint lycklig och till en smartare, trevligare person.

Att tänka i universella syften gör en bara psykskadad. Det finns inga svar, och kommer troligtvis aldrig att finnas.

Att lyda naturens lagar och agenda - att "go with the flow" är det enda som fungerat för mig, nihilism fungerade inte och inte heller asketism. Utan svar men med empiriska bevis tar jag hellre empiriska bevis. Jag blev iallafall lyckligare av att försöka lyda min kropp än att förneka dess behov.