Sveriges riksbunkrar och det som har koppling till dessa

Bara som en upplysning:

Försvaret hade/har ett mycket skarpt verktyg i sin standardisering. I vårt sammanhang betyder det att den ena anläggningen är mycket lik den andra, kompatibilitet om man så vill. Den andra egenskapen är skalbarhet (fungerar på samma sätt vare sig den är stor eller liten), den tredje är redundans (det finns flera oberoende system för samma ändamål). Detta sammantaget gör det enkelt att öva i princip vilken stab som helst i vilken anläggning som helst som uppfyller grundkraven. Till detta kommer det taktiska värdet i att rotera anläggningarna mellan olika förband och funktioner, allt för att skapa besvär för lede fi. Litet drastiskt uttryckt: Om man i ett ballistiskt artilleriförband har som uppgift att ha koordinaterna för E1:s ledning på plats i missilen inom x minuter från order, så är det ju besvärande om man har fel för sig vilken anläggning som i stunden är den aktuella.

Väljer man, vilket var standard, att göra övningarna i kaderform (öva bara chefer och nyckelbefattningar) kan man öva en "stor" organisation också i en liten anläggning. De här övningarna har dessutom flera bottnar - man vill identifiera flaskhalsar, bekräfta planeringens hållbarhet, drilla befattningshavare och tekniker, testa funktionalitet och man vill (ytterst) skapa en förtrolighet med krigsuppgiften. Allt detta kan göras i valfri anläggning. Det enda man inte kan prova är ifall alla kommer om de blir inringda och hur det går i verkligheten när bomberna yr i luften, där får man extrapolera. (Det här fungerade också på låg nivå, valfri skyttepluton skulle, rent tekniskt, kunna dirigeras till valfritt förråd i riket, bara typförbandet överensstämde. Men det skulle på den nivån inte ha ett praktiskt värde jämfört med att ha en moborder färdig för att verkställas).

Jag vet (via en fd arbetskamrat, numera pensionerad) som kommer från den tekniska sidan i FV att en av de viktiga reglerna vid underhåll och tester av de otaliga anläggningar som ingick i systemet, så fick man aldrig åka till bergen i uniform eller målad bil. Hans favvohistoria är när han litet undanskymt byter skyltar på civilmålade tjänstevolvon och polisen som ser det hela undrar vad vad han riktigt sysslar med - 9.e kompaniet på riktigt. Sedan kollar de den civila skylten (han har den ju i handen) på radio och ber strax om ursäkt.

Poängen var alltså att man vårdade alla anläggningar , för det var man tvungen till, men man slet bara på få av dem för övningar. Det man skyddade var vetskapen om vilket förband som skulle vara på vilken plats och man visade heller inte om det var kommunen som kollade att avloppspumpen fungerar eller om det är en kommunikationsexpert som kontrollerar att kryptomaskinerna eller vägen ut till radiolänkarna fungerar. Om alla anläggningar får samma omsorger oavsett betydelse säger det inget om vem som skall dit. Att dölja en berganläggnings existens för fienden är förstås omöjligt, den ligger där den ligger och den syns om man plockar litet svamp.

Därav kan man sluta sig sig till att en övning där man körs till platsen i en förtäckt bil bara döljer vilken anläggning man övar i denna gång. Det säger inget om var den skarpa anläggningen man skall till ligger.

Jagn har läst Garbo-trilogin på nytt. Jag läste den för många år sedan, men nu har jag bättre förmåga att föstå. I boken utrymmer man till det vi kallar riksbunkern. Det verkar som om författarna inte har egen detaljkännedom, i vart fall är man mer kortfattade än i andra delar.

Jag har jämfört med hur Ulla Lindström beskriver anläggningen.

Följande noterade jag (enligt Garbo):

1. RB förlades i boken till Tiveden,
2. ÖB sitter i en annan anläggning men tycks kunna enkelt förflytta sig till RBciv.
3. Kungen är i en tredje anläggning, inte särskilt långt från RB.
4. Riksdagens krigsdelegation finns i RB eller i vart fall närbeläget
5. Ett antal generaldirektörer finns med i RB

Skillnaderna mot Ulla är att hon tar med betydligt mycket mer av den civila statsförvaltningen. Många fler generaldirektörer med staber, arbetsmarknades parter osv. Skillnad mot konsensus i tråden är att anläggningen enligt Garbo ligger i Tiveden, inte i trådens Bergslagen.

Många år efter det att Garboböckerna publicerats skrev Hugemark en artikel om hur och varför man skrev, se http://www.timbro.se/bokhandel/pdf/9175667201.pdf Den är intressant. Man kan väl säga att författarna inte är vänsterpartister och absolut inte miljöpartister.

Vi kan använda Occams rakkniv för att skära halsen av Ulla Lindström, om vi vill:

UL beskriver en anläggning som hon informerats om (men inte besökt). Beskrivningen har dels gjorts av personer som rimligtvis varit medvetna om risken för lojalitetsbrister här och där även på högsta politiska nivå, dels har memoarerna passerat ett mycket sannolikt nålsöga i form av en säkerhetsgranskning. Censurgranskning av ministermemoarer är inget man talar om öppet naturligtvis, men sannolikt är det så, till gränsen av visshet.

Det som är intressant i hennes beskrivning är omfattningen och utlokaliseringen av en stor mängd arbetsmyror, tillsammans med beslutsfattarna. Dessutom känns understödjande av en konsensuskultur, med fack, politiker, beslutsfattare och näringsliv trolig. Hon visste eller begrep troligen inte tillräckligt om stabs- och skyddsteknologi för att med en tillräcklig nivå av förförståelse rätt tolka de besked som trots allt lämnades.

"Harry Winter" är alla deltagare (plur.), insatta i såväl formell som informell kunskap och kan rimligtvis vara teknikaliskt informerade om intressanta detaljer, tillvägagångssätt och de har den förförståelse och (betänk tidpunkten!) historiska tillbakareferenser till beslutssystemen och -strukturerna som ligger till grund för en politisk-militär organisering. Det som de ansåg vara allmängods och möjligt att sluta sig till vågade de skriva. Som Hugemark beskriver det var man inte så anonym att man ar trygg i sina avslöjanden - man hade kollegor och man hade en lojalitet att upprätthålla.

En gigantisk berghåla för 4-5 tusen personer? Knappast sant 1958, absolut inte sant 1980+

Utspridning som skyddsprincip? Troligt redan 1958, med visshet så 1980

En enda förberedd lokalisering, om än distribuerad? Möjligtvis 1958, då byggd på centralismvurmande och naiv tro att det finns tillräckligt skydd att få, dvs korgen för alla äggen går att göra stöt-, stöld och brandsäker.

Tiveden är rimligtvis desinformation, även om det sannolikt skulle vara fullt möjligt att skicka riksdagen och de viktigaste tjänstemännen till en B-anläggning för valfri milostab eller t o m improvisera en funktionell civil riksledningsplats från tömda bergförråd.

Jag tror det ligger mycket i dessa påståenden. Tiveden är dock vilseledning, det hade varit tjänstefel att röja platsen, det ÄR bergslagen vi pratar om.

Vi går till RBCiv:

Det finns inte särskilt mycket fakta att hitta om anläggningen i fråga men jag har på senare tid blivit mer och mer övertygad om detta:

Krigsdelegationen samt en del andra av samhällets nyckelpersoner skulle vara placerade i RbCiv, denna anläggning var placerad i direkt närhet till en liten bergslagsby, man måste tänka på vilka typer av personer som skulle finnas här och vad som borde finnas i omgivningen.
Närhet till en pittoresk och vacker natur, kanske en badplats, en kyrka tror jag absolut var ett viktigt inslag , en plats där civila personer från alla samhällsplatser skulle kunna få en dräglig vardag mitt i eländet, jag tror det fanns en del större gårdar i direkt närhet där man kunde ha förläggning, allt inom några minuters gångavstånd till anläggningen.
Enligt boken "Försvaret av Stockholm under kalla kriget" av Thomas Roth ska det ha funnits olika evakueringsplaner av Riksdag och kungahus till zonen, allt beroende på vilken typ av angrepp som riktades mot riket.
Jag tror det fanns möjlighet att ta emot personal på olika sätt vid RbCiv, en lång rak vägsträcka att ta ner flyg, sjöar i närheten med kapacitet att ta ner flyg, goda vägförbindelser samt troligtvis en järnväg i omedelbar närhet, kanske tom möjlighet att ställa upp sovvagnar vid en enkel vagnspark.

Vad gäller kungahuset så tror jag denna fanns i direkt närhet, troligen samma anläggning men avskiljd från "pöbeln" kanske ett eget inslag en bit ifrån huvudanläggningen, vi får tänka på att kungen vid denna tidpunkt fortfarande hade en annan status och de som planerade och byggde anläggningen kanske inte vågade annat än att skilja kungahuset från det vanliga folket.

Om vi då går till HKV A och B vi antar att dessa anläggningar finns i RbCiv:s närområde:

Här finns lite mer information att hitta, diverse info finns helt Öppet på nätet och mycket har länkats till i denna tråd, det intressantaste är dock kanske Stab-stab dokumentet som beskriver utbyggnaden av stab-stab radionätet jag tänkte citera några intressanta detaljer om detta:

En anläggning som i detta sammanhang förtjänar ett särskilt omnämnande är
högkvarterets A1-anläggning. Efter ingående studier och beräkningar, bl a med
medverkan från FOA, hade Fst i samråd med förvaltningen beslutat att för
högkvarterets mottagaranläggning skulle anordnas två skilda antennområden med
ett inbördes avstånd på ca två km. Tanken var att de skilda antennområdena skulle
ge s k "space diversity". Dvs signalerna från de olika antennerna skulle behandlas på
ett sådant sätt att diversitetsmottagaren valde den antenn som för ögonblicket hade
den bästa mottagningen, vilket alltså skulle ge ett bättre signal/brusförhållande och i
bästa fall en god signalstyrka, även om signalen i den andra antennen var utsatt för
fading.
Vidare

För anläggningen monterades ca 40 antenner på ett tre kvadratkilometer stort
antennområde. Även om inte antennerna röjdes genom upphuggna"antenngator", så
kunde anläggningen av naturliga skäl inte döljas varken för satellitspaningar eller för
svampplockare som befann sig i området. Att FortF satte upp skyltar "Militärt område
Tillträde förbjudet" gjorde ju bara området än mer intressant att undersöka.

Det här är intressant, mottagaranläggningen brukar oftast finnas på det betjänade bergets hjässa, var skulle denna jätte antennpark kunna finnas någonstans, här blir antalet möjliga platser litet, men det finns några få möjligheter. Sen om siffrorna är exakta tvivlar jag på, de känns kanske lite tagna i överkant.

Och så det som ofta brukar citeras här i tråden när vi pratar om denna anläggning

För att riktigt avslöja anläggningskomplexet som helhet hade vi i en vägkorsning där flera vägar
sammanstrålade, byggt ut en av de sändaranläggningar som skulle betjänas från ÖB
A1- och B-stabsplatser. På toppen av sändarberget, synligt från alla håll, hade vi
monterat ett tiotal UK-master med ca trettio radiolänkantenner riktade mot de
anläggningar som sändarberget skulle betjäna.

Den berömda korsningen tänker man då, nja säger jag, kanske inte detta känns lite som maskirovka, att peka ut det uppenbara. Om man tänker efter så kan nog de flesta anläggningar sägas ligga i anslutning till någon form av vägkorsning. Sen får man tänka 50 och 60-talets vägnät inte hur det ser ut idag.

Det vi kan säga är dock att både HKV A och HKV B ska betjänas från denna anläggning, på ett annat ställe i S-S nämns att det skulle vara 10km mellan länkarna och att förbindelsen Huvudanläggning-sändarplats endast fick ha ett länkhopp, detta säger i så fall att HKV A samt HKV B båda ligger inom ca 10 km från nämnda sändarplats.

Vad kan man då säga om omgivningen runt HKV A:
Troligtvis inte alls lika mysigt som RbCiv, istället för kyrka kanske ett kapell, några mindre gårdar i anslutning till anläggningen, och vad gäller B anläggningen, kanske inte något speciellt alls.

Detta är en tes jag på senare tid funnit mer och mer intressant, det finns även annat som är intressant, tex olika förråds placeringar och dess innehåll, men detta kan tyvärr inte redovisas här.

All denna information ger ett intressant scenario om man har lite kunskap om de olika anläggningarna i Nora-området

Väl talat guderi! Kan bara hålla med i ditt resonemang!

Mottagaranläggningen är ju redan hittad även om den i högsta grad verkar avvecklad idag. Den är inte på någon hjässa dock.

Tack för inläggen. Bara så att ni inte tror att jag är helt slut i huvudet: Att Garbo placerar RB i Tiveden ser jag som ett tecken på att den INTE låg där.

En del inlägg tillbaka diskuterades det om man övade i de skarpa anläggningarna eller inte. I Västergötlands Fornminnesförenings Årsskrift 2012 finns en artikel om Björn, attackeskderns ledningsplats. (Ja, lämningarna av vårt försvar klassas tydligen som "fornminnen!"). I den artikeln hävdas att Björn ursprungligen låg i en träddunge utanför Vara. När Björn förråddes av Wennerström flyttade man till en ny Björn i ett berg. Att Garbo anger att berget var Billingen är nog också ett tecken på att det INTE var till Billingen.

Den nya Björn var en kopia av den gamla Björn, varför man kunde fortsätta att öva i Gammelbjörn med bara ett fåtal övningar i Nybjörn, i artikeln kallade TRäbjörn och Stenbjörn. Om existensen av Björn i tvillinganläggningar har någon bäring på RB är naturligtvis en annan sak.

Till Kungen: Jag tror inte att Ullas memoarer censurerats avseende RB. Om man verkligen gjort det hade beskrivningen av RB tagits bort helt eller gjorts ännu vagare.

Det finns hypoteser om att E1/Stenbjörn faktiskt skulle ha varit placerad i ett av alla de berg som på olika sätt diskuterats i denna underbara tråd. På så sätt finns ju absolut en koppling med RB

Nej jag tror dom flesta numera vet att det är bergslagen som gäller det var absolut inte menat att peka ut dig som dum , jag ville bara ge ett exempel på den vilseledning som faktiskt förekommit, jag påpekade även Korsningen i S-S. Jag tror många drar felaktiga slutsatser när de läser de öppna källor som finns eftersom man så att säga går i de fällor som medvetet satts ut. Enligt vad jag erfarit så har mörkläggningen och vilseledningen varit ganska omfattande men det är nog inte många här som faktiskt kan peka på den information som är rätt eller fel.

Tex: Är uppdelningen Civil resp Militär förvaltning av anläggningarna i fredstid egentligen en vilseledande manöver för att skydda dess egentliga användningsområde? jag tror det kan vara så.

Det var troligtvis så att den civila delen var betydligt mer omfattande än HKV, det pratas om kanske 4 stora anläggningar nämnda CL 1-4 där bla Radio och TV sändning ingick och div departement med domstolar polis osv ingick, jämför man den civila förvaltningsapparaten i fred med den militära är det lätt att se att den civila är för liten för att klara av det de kan på sin höjd betjäna en större och en lite mindre anläggning och div utpunkter, den militära har dock mer resurser.

Det jag tror är att man i största allmänhet ansåg att den beskrivning som UL givit var så vilseledande i sig själv. Vi kan ju spekulera i att UL missförstått rent allmänt (inte dum, men inte heller insatt i dåtidens bergrumsteknologi och -standards) OCH att ett ytterligare filter lagts av henne själv - rimligtvis bör hon ha varit något litet medveten om att man inte kan spilla information hur som helst.

En tanke om man vill luska mer i det hela skulle vara att försöka leta upp någon gammal teknikchef på lokalradion i närheten. När jag jobbade med sådant så var chefen i kommunens berg en gång om året och gjorde lednings prov mot masten och våran DC fram tills anläggningen avvecklades.

Att hitta nån gammal räv från DriftCentralen i stockholm eller teknikchef för SR som har koll i alla gamla trådnät skulle kunna ge bra hintar om de gömda studios i berg som finns.

Jag har fått höra av en person som var tämligen högt placerad inom E1 att attackeskadern skulle ledas från zonen, men inte mer än så.