Citat:
Ursprungligen postat av
Urarva
Du har givetvis fel i den moraliska frågan. Att medborgarna i demokratisk ordning ålägger sig själva att medelst plikt gemensamt försvara landet är god moral. Den som inte är beredd att med liv och blod försvara landets frihet, har ingen rätt att ta del av denna frihet.
Hade möjligtvis kunnat köpa det om det handlat om att värnplikten gällde
alla människor i landet utan undantag(bortsett från möjligtvis dödssjuka). Nu har den aldrig gjort det, utan handlar om att en majoritet tvingar en minoritet att göra slavarbete åt majoriteten, vilket inte går att försvara om man tror på alla människors lika objektiva värde, men nog om det.
Citat:
Men, så till frågan om kvalitet och kvantitet, begrepp som ofta sätts i en falsk dualism i förhållande till varandra. Storleken på militära förband är både en kvalitets- och kvantitetsfråga. Större förband ger givetvis en större kvantitet, men de ger också en kvalitativ förmåga att hantera stora förband. Denna förmåga kan inte fås på något annat sätt. Särskilt viktigt är detta i armésammanhang. Teknikfaktorn är mycket viktig, främst till sjöss och i luften. Den är inte obetydligt på land, men kan där lättare kompenseras, t ex genom taktisk skicklighet. Ett ofta förbisett faktum är att fältslag i allmänhet vinns av den som till slaget kan få fram störst kvantitet. Vi kan också på strategisk nivå konstatera att medan Tyskland under Vk2 byggde bättre stridsvagnar än västmakterna, så byggde dessa fler vagnar, vilket till slut ändå fällde avgörandet. Så Stalin hade inte helt fel när ha sa: "Kvantitet övergår i kvalitet och kvantitet är en kvalitet i sig".
Oaktat detta så kan vi konstatera minst en helt avgörande kvalitetsskillnad i dagens svenska försvarsmakt - det saknas ett fungerande system. Det ryssarna övar i sina storövningar, som hållits frekvent de senaste åren, är att förbättra sitt militära system. Med övningarna blottlägger man brister, som man sedan försöker rätt till. Vi har inte ens ett sådant system, och det är mycket illa.
God teknik i bristfälliga system har ingen verkan.
Frågan är om ens slag som vi tänker på det utifrån gamla tiders krig ens är relevant längre. Ett tillräckligt kraftfullt vapen idag kan på nolltid utplåna miljoner människor. Frågan är tex vad ett antal pansarvagnar kan göra mot massförstörelsevapen (behöver inte nödvändigtvis gälla atombomber). Visst behövs en viss mängd människor fortfarande, men inte alls på samma sätt som förut, när krigen bestod i rena slag, i takt med att tekniken blir mer och mer avgörande för krigen så blir antalet människor som deltar mindre och mindre viktigt. Framtidens krig kommer förmodligen inte att avgöras på rena slagfält, de kommer avgöras av vilka som har bäst ekonomi, bäst kontakter bäst infrastruktur etc. De kommer inte heller vinnas av soldater, utan snarare av forskare, ingenjörer, labbråttor, kodknäckare och dylikt. Antalet människor är egentligen bara intressant om det, som du säger är så att det bidrar till mer teknisk/strategisk kvalitet, men då är det fortfarande den tekniska kvaliteten som är avgörande för vilka som ska vinna.
Däremot är det möjligt att du i alla fall har rätt i att vi inte har tillräckligt bra kvalitet på armen, utifrån den tekniska kvalitén, men det är inte många sådana argument som diskuteras här. Man diskuterar hur många soldater armén har, vilket i sig inte är intressant, istället för att diskutera vilka vapen, vilka tekniker och vilka möjliga krigsstrategier som Sverige har tillgång till om kriget skulle bryta ut.