I väntan på avvisning - Tema: snyftartiklar

"Det är det här landet jag vill bo i."

Precis som resten av jordens bruna befolkning? Nog fan förstår vi att du inte vill bo bland dina värdelösa förfäder i Negerland. Vi vet vad din sort gör med våra länder.

Nej, vi får vänligen men bestämt tacka nej till ännu en neger. Vi är tämligen mättade här.

Problemet är ju att beskedet tagit så lång tid - ut med honom direkt... Samma sak med någon som suttit i fängelse och som anses ha "anknytning" till Sverige i och med detta - ut med kretinen...! Samma med ett svin som skaffat sig barn med ett WT-luder medan han suttit i fängelset - ut med honom ändå!

Detta är INTE SVERIGES problem - utan något som blattarna enbart använder som orsak för att få stanna i Svedala...

Använd TUT mer ofta - tillfälligt uppehållstillstånd i minst tio år. Har kretinen/blatten/äcklet/sandnegern/somaliern/zigenaren/syriern osv. inte skött sig så sparka ut idioten ur riket!!! INGEN vill ha hen här!!!

Jag tycker att du borde flytta till något afrikanskt land så kan du njuta av tillvaron tillsammans med alla skötsamma och allmänt bra negrer därnere istället för att lobba för att vi ska göra om Sverige till något litet Miniafrika.

Jag lärde mig både tyska och engelska när jag gick i skolan, innebär det att jag har någon slags rätt att flytta till valfritt engelskt- eller tysktalande land?

Ni är ju för fan helt bindgalna.

Vad är problemet med att förstå att de allra flesta fjärrinvandrare är "levnadsstandardutnyttjare"?

Du borde väl ändå själv kunna klara av att inse att det är mycket suspekt att en person från ett land i Västafrika inte söker sig till något av länderna i närområdet utan istället en helt annan kontinent, där levnadsstandarden "råkar" vara mycket högre.

Det är inte svårt att inse att demokrati inte är något vidare styrelseskick när så många svenskar ligger på en sån här nivå, vi tillhör ändå jordens mer intelligenta folkslag - eller minst dumma bör vi nog snarare säga.

Det är inte graden av anpassning som ska avgöra om en person ska få stanna i Sverige eller ej. Det är graden av skyddsbehov som avgör.

En person utan skyddsskäl som får stanna tar en plats från någon som behöver den bättre.

Eftersom Abrahim var tolv år när han kom hit måste han ju ha varit medveten om att mannen som uppgav sig vara hans pappa inte var det. Som tolvåring hade han väl inte mycket att sätta emot när familjen bestämde att han skulle fuskas in i Sverige, men han måste ju hela tiden här ha varit medveten om att han var här genom ett bedrägeri. Nu när han är arton borde han kunna förstå varför Sverige inte accepterar ett sådant bedrägeri.

Att söka något innebär att det finns ett visst mått av osäkerhet om utgången. Abrahim måste ju hela tiden ha vetat att det fanns en osäkerhet i om han skulle få stanna eller ej, och nu bör han vara mogen att acceptera att det faktiskt blev ett nej.

Det må vara att han inte har bott i Liberia tidigare, men han ska faktiskt åka hem till sin mamma och fyra syskon som han har haft kontakt med under tiden här.

Det är underligt att många tycker att det ska gå bra att ett ensamkommande barn eller ungdom (jag talar alltså inte nu bara om Abrahim utan generellt) flyttar till ett helt okänt land, t ex Sverige, medan det uppfattas som helt omöjligt att flytta andra vägen, dvs från Sverige till ett annat land. Är det för att de tror att levnadsstandard i materiella termer är det enda viktiga, eller för att de har någon grumlig tanke om att Sverige är så överlägset alla andra länder att det är omöjligt att bo någon annanstans?

Sådana här fall är principiellt viktiga. Det ska aldrig gå att vinna fördelar genom medvetet bedrägeri. Det underminerar samhällsmoralen. Det är dessutom viktigt att Sverige signalerar att vi inte accepterar bedrägerier av detta slag, att man inte har något att vinna på att försöka. Om man är konsekvent i detta kommer andra att avskräckas från att försöka, vilket sparar både pengar och besvär både för Sverige och för dem som avstår från att försöka.

Dessutom borde DNA-prover tas på alla som söker asyl och hävdar släktskap.

Människor förstår mycket väl när de försöker fuska sig till en fördel eller inte.

En ettåring förstår inte begreppen "mitt" och "ditt". Men en tvååring gör det.

Om en tvååring får plocka blommor i mormors trädgård fattar den att det är OK att plocka blommor där. Men om tvååringen vill plocka blommor i grannens trädgård och man säger till den: Nej, det får du inte, det är inte vår trädgård, fattar tvååringen detta.

Om man säger till tvååringen: Vi ska fråga grannen om vi får plocka blommor där, förstår barnet att om det blir ja kan man plocka, om det blir nej kan man inte plocka.

Om tvååringen ändå inte kan motstå att plocka blommor där, förstår den att den gör fel och blir inte förvånad om man hindrar den. (En tvååring kanske försöker ändå, en femåring gör det i mindre grad och om en tolvåring gör det brukar den åtminstone ha dåligt samvete.)

Om ett barn olovandes plockar blommor i grannens trädgård och någon annan kommer förbi och frågar om barnet får det, och barnet ljuger och säger att det är min farmor som bor här, förstår barnet att det ljuger för att skaffa sig en fördel.

Om en vuxen man och en tolvåring olovandes plockar blommor i grannens trädgård och någon annan kommer förbi och frågar om de får det, och den vuxne ljuger och svarar att grannen är hans mamma, förstår en tolvåring att den vuxne ljuger för att skaffa sig en fördel.

Om en vuxen man ljuger om att ett barn är hans son för att barnet ska få komma in i ett land, förstår en tolvåring att den vuxne ljuger för att skaffa barnet fördelar. För att bedrägeriet ska lyckas måste också den vuxne förmå barnet att instämma i denna lögn, och en tolvåring är medveten om att lögnen är en lögn som är avsedd att skaffa barnet fördelar. I detta fall har alltså Abrahim förmåtts att delta i ett bedrägeri och som tolvåring måste han ha förstått sin roll i det hela.

Om en vuxen man i närvaro av ett barn frågar om de får plocka blommor i grannens trädgård, och grannen säger nej, och den vuxne och barnet plockar blommorna ändå, och grannen sitter i fönstret och ser på men inte gör något, kommer barnet att bli förvirrat. Alla andra kommer också att bli förvirrade. Vad gäller egentligen?

Om Sverige har regler för vem som ska få asyl eller inte, och människor utan skyddsskäl ljuger och får barn att ljuga för att ändå få asyl, och Sverige accepterar lögnerna och faller undan, då får vi en allmän förvirring om vilka regler som egentligen gäller.

Om en tvååring kan fatta att man inte får gå in i grannens trädgård om grannen säger nej, måste en artonåring förstå att om man söker asyl i grannens land och får nej så måste man åka hem.

Mycket väl skrivet Winston Smith.

Vill lägga till att premierar man det bedrägliga beteendet så visar man att bedrägerier och lögner är ok och att man belönas och välsignas genom att få bo i Sverige.

Signalen som skickas kommer skapa fler kriminella och fler kommer disprespektera lagen, till slut så rasar hela samhället då alla är korrupta, bedragare och lögnare.

Är samma sak som denna klockrena hur man skapar en Juvenile Delinquent:
http://av1611.org/othpubls/raisekid.html

Märks att de är till största del laglösa människor som pushar hårt för att den här kriminella ska få stanna. Som jag skrev tidigare, rätthaverister, för det är precis vad det rör sig om här, ett försökt till rättshaveri. Beslut är fattat, det har förhalats sedan 2009 av rättshaveristerna och nu är rätthaveristerna på SVT och pushar vidare för sin egna undergång.

Nej, Negern skall ut, Negern har stannat här alldeles för länge. Kriget är slut och det är dags för Negern att vända hemåt och hjälpa sina fellow Negrer att bygga upp sitt land. Hur integrerad och hur många vänner Negern har skiter jag fullständigt i.

Ut med Ibbe!

Det är över huvud taget omänskligt av Sverige att ha så långa handläggningstider. Samma sak med det nu uppmärksammade fallet med 18-åringen som ska utvisas till Liberia.

Detta har inget att göra med 'generös' mot 'restriktiv'. Att vara 'generös' genom att låta människor vänta i åratal och sedan ge dem ett negativt besked är grymt mot de vuxna, och än värre mot barn.

Vi borde införa en sexmånadersregel. Ingen flykting ska få stanna i Sverige i mer än sex månader utan att ärendet avgjorts. Det är det bästa för alla, inte minst barnen.

Må så vara, eller inte. Han har sitt liv i Sverige, ingen annanstans. Han är oerhört älskad av sina nära och kära. Han är långt ifrån den vanliga blatteungen i förorten när det gäller beteende och moral. Om du tänker dig in i hans situation så borde du förstå. Du och jag skulle också börja gråta om vi plötsligt fick beskedet att lämna vårt liv och flytta till en helt främmande plats i världen.

Kanske bör han få stanna, jag vet inte. Jag bryr mig inte. De senaste 20 årens svenska politik har ändrat mina prioriteringar.

Men förihelvete... varför kallar du till en 18-årig man för en "unge"?

Det är fullständigt sjukt av dig och visar hur jävla skadat vårt samhälle blivit.