tråden om löpning

Ett tips om man saknar trappa eller liknande att göra tåhävningar i: Köp en 120 cm lång regel, förslagsvis i dimension 170x45 mm och såga i två lika långa delar. Lägg delarna på varandra och skruva ihop med några långa skruv, så har man ett mobilt "trappsteg" att göra tåhävningar i. Den tar ingen plats, kan förvaras under sängen, tex.

Ovanstående påstående håller jag väl inte helt med om, omöjligt att generalisera, har sett båda varianter.

Finns gott om väldigt bra asfaltslöpare som knäckt sig totalt i Lidingöloppets kuperade terräng eller varför inte Ursviks 15 km. ;-) Backar kan suga musten ur den bästa asfalts löpare.

Visst sjutton finns det löpare som mest springer på platta banor och asfalt som presterar bra i terräng också per automatik. Det har en del att göra med löparteknik och kroppsbyggnad också. Är du en relativt tung löpare så kan kuperad terräng bli en chock, är du en lättviktare kanske du glänser redan från början.

Jag har absolut inte menat att man ska undvika terränglöpning, bara så att inte mina inlägg missförstås! :-) Inte särskilt svårt att förstå att det är effektivt när pulsen, andningen och syran i benen ökar i uppförsbackarna.

Terränglöpning är sjukt bra men samtidigt ska man väl träna mest på det man riktar in sig på.

Är det Lidingöloppet som är målet så försöker man vikta mot terränglöpning, åtminstone månaderna innan.

Är det 10k på flak asfalt eller bana som är målet så kan man väl träna terräng någon gång då och då för variation (och för att det är så otroligt bra och effektiv träningsform).

Väldigt stor skillnad på spår och stigar också när det gäller terräng. Är det små stigar blir så klart tempot tuffare att hålla. Grusvägar och större stigar inga problem, det sistnämnda är väl egentligen att föredra för folk som springer fort även om små stigar kanske är roligare.

Det är intressant att läsa era resonemang om kuperad löpning. Själv så älskar jag det, och gör faktiskt hellre det än att springa på asfalt. Det är skönare för benen också. Långt ifrån lika stel efter ett pass i skogen jämfört med en asfaltsrunda.

Dagens runda blev 9,6km kuperat på 48:25. Höll ett jämnt tempo, ökade aningen på slutet. Kändes lagom och bra. Stadsmaran i Maj, då jäklar!

Kan du förklara det närmare? För jag tror att det påverkar t.ex. proteinsyntesen i hela kroppen vilket leder till att det även påverkar axlarna i det här fallet. Fast jag kan inte argumentera för det.

Jo visst är det bra att träna det man ska tävla i men det finns flera vägar att ta och vem vet vem som har rätt. Håller med om att grusvägar nog är det optimala att träna på för att till exempel bli en bra marathonlöpare på asfalt men variation är alltid bra. Vi verkar ju vara nästan överens.

Har du sprungit ursvik själv?
Kan vara intressant att jämföra temposkillnader mellan kuperat och platt. På ursviken klarade jag att hålla 5.15 tempo för att månaden senare springa sthlm halvmaran i 4.45 fart. 30 sek i skillnad låter rimligt kanske lite i överkant. Jag är rätt svag uppför, 70 kg på 170cm=lite för tung, men tar nog igen en del med bra fart utför och i tekniska partier.

Terräng är riktigt härlig främst med den fina naturupplevelsen och lite mjukare underlaget. Det är lätt att komma in i ett fint flyt det blir "jag och stigen". Asfalt har också sina fördelar, känns härligt att kunna hålla högre fart och bara mata på raka efter raka.

Sprang Ursvik 15 km mycket 2004 och 2005 då jag bodde i närheten, sedan dess har de väl ändrat sträckningen något pga vägbygget. Ursvik är ett förbannat bra träningsområde, inte bara 15k. Faktiskt inte riktigt hundra på mitt pb, tror det ligger runt 70 min. Tilläggas bör att jag hör till kategorin tyngre löpare, 183 cm och 79-83 kg när jag är i form.

Ligger på 86 kg nu och tränar på ca 4:50 fart (8 km - ca 17 km, terräng och asfalt) men förbättrar mig relativt fort (kommit igång med bra träning efter en period av mindre bra träning). Varvar löpning med styrketräning just nu. När jag var ung vägde jag väl runt 70 kg, var betydligt spinkigare och då gick det lite snabbare. ;-)

Ska försöka ta mig ut lite mer till Ursvik nästa år eftersom jag siktar på silver tid i Lidingöloppet 2:15 samt miltid runt 40-41 min (vilket kommer bli tufft med tanke på dagens form men man ska ha höga mål).

Intressant då jag satsar mot liknande mål. Silvertid på LL och sub 40 på milen. Jag har hört att om man ska kunna klara hålla samma tempo på LL som på ursvik 15 förutsatt att du är tillräckligt uthållighetstränad. Så 67:30 alltså tufft mål med tanke på jag sprungit 10 min långsammare som bäst men långt ifrån omöjligt.

Gå ner en 5 kg skulle inte skada direkt för någon utav oss.

Kan bara hålla med, Att träna enbart på asfalt och sen gå över till terränglöpning skiljer sig avsevärt, sen är det ju betydlig skillnad på terräng och löparspår i skogen, ni som vill ha en utmaning i terräng kan anmäla er här http://www.orusttvars.se/

Det skiljer sig ordentligt gentemot Lidingö..en riktig utmaning kan jag säga, tränade mestadels asfalt och löparspår innan det misstaget gör jag inte om!

Nej, inte omöjligt men så klart tufft. När det gäller vikten vet jag av erfarenhet att jag hyfsat lätt (runt 2-4 månader) tar mig ner 3-4 kg till, till runt 82-83, sedan lär det bli svårare och frugan lär inte bli glad heller när jag blir smalare och smalare och smalare, hon gillar lite kött på benen. ;-)

Hmm, för att klara milen på 40-41 så är jag rädd för att jag måste ner till mellan ca 78-81.

Det tuffaste är väl egentligen själva träningen på vägen dit samt att hålla sig skadefri. Regelbundenheten, att köra sina 4 pass /vecka i ur och skur ca 12 månader framåt. ;-)

En kraftig majoritet av alla som bommar sina mål gör ju det pga bristande träning eller skadeproblem.

Haha vafan skit i vad frugan tycker, ser hon perfekt ut själv eller?

Jag försöker ligga runt 5-6 mil i veckan nu, kan jag hålla det i ett år ser det ju lovande ut. Idag blev det knappa 12 km i ganska backig terräng. Fick slita ont för att hålla mig under 5.00/km så än är det lång väg kvar.

Hej igen!
Skrev här för några veckor sedan och fick bra tips så jag testar igen nu när nya problem dykt upp.
Är ganska ny på det här med löpning och har aldrig sett mig själv springa eller fått synpunkter från någon annan som sett mig springa heller gällande min löpstil så det blev ett brutalt uppvaknande när jag såg min egen skugga idag och ja, det var ingen vacker syn. Nu vet jag förvisso att en skugga inte är den mest tillförlitliga spegelbilden men det såg så illa ut att något måste jag göra fel. Svårt att förklara men jag svänger ordentligt på röven och axlarna när jag springer, hade man tagit en stillbild mitt i ett löpsteg så hade jag varit S formad för att ni nästa steg vara ett spegelvänt S. Det såg hel lustigt ut men kändes också ganska pinsamt
Vad gör jag för fel?
Hur åtgärdar jag detta?

Sedan får jag också en jävulsk smärta i vänsteraxeln ganska ofta (är vänsterhänt om det har någon betydelse), ibland så illa att jag måste stanna till och veva med armen eller rulla axeln några varv innan jag kan fortsätta och det knakar och knäpper. Kan detta bero på mitt svingande med överkroppen eller beror det på något annat? Tips på vad jag kan göra åt det eller är det bara att bita ihop?

Sist och minst så händer det att jag slår ihop knäna när jag springer. Detta sker bara då och då men är likväl ett irritationsmoment när det sker så igen, vad gör jag för fel? Vad kan jag göra åt det?

Tack på förhand