Ställ era random astronomifrågor

Men det är ju fortfarande samma stjärnhimmel, det är ju bara några enstaka stjärnor som saknas?

Var specifik istället för att påstå att det är olika stjärnhimlar.

Vilka stjärnor är det specifikt, som du menar att man bara kan se på sommaren respektive bara på vintern?

Dessutom i Norrland, där jag bor, där kan man inte se några stjärnor på sommaren, det är för ljust.

Jag ville inte ge sken av något annat. Över något antal miljoner år är en enskild simlulering inte längre tillförlitlig, men man kan dra slutsatser rent statistiskt av simuleringar med många olika ingångsvärden. Jag har aldrig hört talas om att jordbanan skulle vara instabil.

Interplanetärt är Jorden mycket ensam. Finns inget rimligt hot mot jordbanan, om inte många jättesmå faktorer av ren slump råkar förstärka varandra under mycket lång tid. Däremot tros Jupiter och Saturnus ha kommit i resonans med varandra under en epok, och det kan ha kastat ut Uranus och Neptunus. Nån potential för en upprepning av nånting liknande har jag aldrig hört talas om.
Jordbanans långa elliptiska axel är alltså som mest nästan 6% längre än en perfekt cirkel, under korta perioder med ca hundratusen års mellanrum. Det motsvarar 9 miljoner km ändring i minsta avstånd till Mars respektive Venus, alltså knappt ca en fjärdedel närmare som närmast. Det är alltså bara ännu en av alla mycket små faktorer som ensam är komplett betydelselös och som kräver en oförutsägbar slumpmässig samverkan med många andra mycket små faktorer under mycket lång tid för att ge någon varaktig påverkan på Jordens bana.

Om det finns idéer om att Jordens bana skulle vara instabil på et sätt som skulle kunna påverka liv på Jorden, så vore det intressant att ta del av. En idé vars realism jag inte kan bedöma, är att flytta ut jordbanan varteftersom Solen blir varmare om hundratals miljoner år. Man kan placera asteroider som drar ut den lika sakta sakta som solvärmen ökar.

En sak som förvirrar är nog att Sverige ligger nära nordpolen. Så EN DEL stjärnor kan vi se året om, som t.ex. Polstjärnan. Och andra stjärnor kan vi aldrig se från Sverige, som t.ex. Proxima Centauri. För att förstå principen dag/natt och vilken halva av stjärnhimlen som är synlig om natten, så är det lättast att anta att man är någonstans på ekvatorn.
Olika NATThimlar menar jag. Vi om natten den halvan av stjärnhimlen som är på den sida av Jorden som vetter bort från Solen (vilket ju är nattsidan). 6 månader senare är det motsatta halvan av stjärnorna som vetter bort från Solen och alltså är synliga (om natten).

Just det, den halvan av stjärnorna som finns på dagsidan går inte att se. Det är motsatta halvor sommar och vinter.
Jag sysslar inte med stjärntittande själv, men nån som gör det kan säkert berätta vilka stjärnor som idag ligger närmast Solen från Jorden sett. Finns online planetarium där man kan ta reda på det om man lägger ned typ 5 minuter.

Om man ser jorden som en fast punkt så vrider sig stjärnhimlen långsamt runt jorden, ett varv på 23 timmar och 56 minuter. Att det inte tar 24 timmar beror på att jorden under ett dygn tar sig 1/365,25 av sträckan runt solen på den tiden. Om vi kunde se stjärnhimlen även på dagen skulle vi alltså se samma stjärnor under loppet av ett dygn hela året, men eftersom vi bara ser dem på natten så varierar det vilka vi ser. Det är dock inte så att vi på sommaren ser ena halvan och på vintern andra halvan - några stjärnor ser vi alltid, t ex polstjärnan, medan vi aldrig ser södra korset.


Nej.


Nej, se ovan. Vi kan alltid se Karlavagnen.


Observatorierna i Chile ligger inte vid ekvatorn, utan 23-29 grader söder om ekvatorn. De kan alltså inte se t ex Karlavagnen.

För att utvecka: Om man ser himlen som en sfär så ser vi alltid hälften av denna. Den del vi ser har sitt centrum på en fast höjd (vinkel från centrum) på sfären som bestäms av vår latitud, men detta centrum roterar längs longitudinella linjer på sfären. Från Sverige betyder det att vi alltid ser Polstjärnan & co. men aldrig de sydliga delarna av himlasfären.

Om man ska vara petig så är just det inte sant (även om resonemanget och principen var utmärkt)

Bild från närheten av Paranal (VLT).

EDIT: Den är dock upp och ner...

Haha, ok, du har rätt. Stora Björn har en deklination på +55 grader, Paranal har en latitud på 24 grader S, så den tar sig 10 grader över horisonten, som vi ser på din bild. Men Polaris ser de i alla fall inte.

Vad händer när Andromedagalaxen krockar med Vintergatan?

Ge mig 10 min framför photoshop

Vad händer med vad? Stjärnorna? Gasen? Eller, i vilken fas? Efter hur många miljoner år?

Någon som har (ny) info om Voyager 1? Jag är väldigt facinerad av den!

Tolka frågan och svara tack.