Kände mig lite tveksam i inledningen, Saga fungerar inte utan Martin. Det tycker jag man märkte så snart dom återförenades. Eller så kanske det var Sofia som behövde några scener att "hitta" karaktären igen.
Var lite rörande när Martin sa att Saga var den enda som behandlade honom som vanligt. Hennes säregenhet blir precis vad han behöver just nu.
I sedvanlig bron-stil så har man fler frågor än svar efter avsnittets slut. Som vad grabben skolan har med det hela att göra t.ex. Rosenfeldt kör vidare med samma berättarstil som i ettan, med separata scener med karaktärer vars relevans uppenbarligen först kommer klarna längre fram.
Men helt klart lovande tycker jag.
Citat:
Ursprungligen postat av
Lost-Highway
Nu såg jag iof hela första säsongen i ett enda svep så jag gav mig nog aldrig chansen att låta karaktärerna och deras samspel sjunka in. Men oavsett hur lång tid jag kommer ge serien så stör jag mig fortfarande på hur Saga känns som en karikatyr utan att det ens blir roligt.
Första avsnittet av säsong 2 ikväll gjorde mig än mer irriterad på hur dryg hon är. Hade hellre sett henne som en depressiv aspie än en hyperaktiv sådan.
Fast hon är ju inte dryg med flit. Men det är klart att serien och karaktären inte är allas "cup of tea" så att säga; det är helt naturligt.
Jag är nyfiken på vad britterna kommer tycka. Första Bron slog stort där.