Hur går det för Revolutionära Fronten?

Antifascism är en förebyggande verksamhet

Detta är ett svar från Revolutionära Fronten (RF) angående kritiken mot de metoder som vi använder för att bekämpa högerextrema grupperingar.

Den historiska fascismen besegrades inte av det demokratiska samtalet. Faktum är och var att fascismen levde på de brister som det demokratiska samtalet innebar, särskilt i kombination med ekonomiska och sociala kriser, för att vinna legitimitet och i slutändan makt. Dessa maktövertaganden föranledde sedan historiska brott mot mänskligheten som förföljt oss till dessa dagar. Idag ser vi dessa processer repeteras i svallvågorna av den ekonomiska krisen i Europa, både inom och utom parlamenten. Vi ser det även till följd av USA:s ockupationskrig i Mellanöstern där religiösa fundamentalister redan uppnått den nivå av terror som deras Europeiska ideologiska kompanjoner inom extremhögern eftersträvar. Historien repeterar sig själv och i jakt på ett svar på den nya ekonomiska ordningen har extremhögern över hela Europa stärkt sina positioner. Från Grekland där ett öppet nazistparti är den femte största parlamentariska aktören, till att en våg av populistiska partier som Sverigedemokraterna har tagit plats i majoriteten av de länder som är anslutna till EU. Förutsättningarna för en fascistisk återkomst är starkare idag än på 1920-talet, då den högerextrema rörelsen fortfarande var i sitt embryo med övertagandet i Italien 1922.

Det som i slutändan stoppade fascismens framfart var det aktiva agerandet. Att våga ta striderna. Att agera först, bestämt och medvetet mot dessa rörelser. Det är en historisk tragedi att vi tillät det gå så långt att det blev ett stort världskrig innan vi fick stopp på det politiska barbari fascismen innebär, med miljontals offer som följd och en hel kontinent i ruiner. Den läxa som andra världskriget lärde oss var att antifascismen måste agera först. Det är med den kunskapen och insikten vi agerar idag, och ställer oss därför också i samma historiska tradition och insikt som funnits från de spanienfrivilliga, till antifascistiska partisaner under andra världskriget och till dagens antifascistiska styrkor som på gator och torg över hela Europa ställer sig öga mot öga mot stormtrupper som vädrar morgonluft.

Den liberala antifascismen kommer att misslyckas igen. Vi är inte emot åsikten i sig; att det öppna samtalet behövs, för det gör det. Men alla försök att resonera med fascismen kommer misslyckas. De är inte intresserade av att lyssna på er, ändra sin ståndpunkt eller att godkänna demokratin. De är intresserade av att utnyttja den liberala demokratins inneboende svagheteter, dess ekonomiska och sociala kriser, för att uppnå maktpositioner. Hittills har alla försök från den liberala antifascismen misslyckats. Ni har inte stoppat Sverigedemokraterna. Ni har inte stoppat den högerextrema floran av småpartier, sekter och militanta organisationer från att växa. Ni har inte stoppat att ett hegemoniskifte håller på ske till högerns fördel över hela Europa. Ni har inte stoppat att i land efter land vrids hela samhället åt höger. Det som sker på gatorna reflekterar bara parlamenten.

Vi har med vår taktik utraderat mer än 10 nynazistiska organisationer. Även om vi delar samma misslyckanden som den liberala antifascismen, så kan vi också peka på segrar. Dessutom har vi lyckats att, med hjälp av vårt våldskapital, bryta oss in i den högerextrema hegemonin och faktiskt kunnat föra samtal med aktiva nazister som efter diskussioner om ekonomi, samhälle och krisens anledningar hoppat av. Vi bygger ett motstånd, ekonomiskt, kulturellt och socialt, mot denna utveckling.

Vi vill förändra det här samhället. Vi accepterar inte högerextremismens återkomst, och vi accepterar inte den grundförutsättning som finns för denna: det nyliberala ekonomiska systemet. Därför bekämpar vi fascister på gatorna. I folkrörelser, fackförbund och kampanjer så bemöter vi samtidigt de riktiga problemen. Arbetslösheten, bostadsbristen, krisen i vård, skola och omsorg, socialdemokratins förfall, integrationsproblem och allt därtill som hör till det nya Sverige. Det nya Sverige som skoningslöst suger ut majoriteten för minoritetens ekonomiska förtjänst. Bara döda fiskar simmar med strömmen, och även när vi nu sett vänsterparti efter vänsterparti i Europa gå en ekonomisk krabbdans åt höger, så kommer vi fortsätta simma mot strömmen. En annan värld, en annan utveckling, är möjlig. Men då måste vi förstå och lära oss av historien, och ha modet att bemöta den här utvecklingen med de medel som historien lär oss.

RF är i slutändan ointressant. Vi är bara en del av någonting mycket större som sker på gator och torg, i kvarter, på jobbet och i mataffären. Vi står fullt och helt med alla krafter som inser vad som sker och som vill motverka detta. Vi är en del av arbetarrörelsen. Inte den byråkratiska kolossen eller den kulturella eliten, utan vi en är en del av de byggstenar som alltid byggt upp denna rörelse. Bland folket, arbetarklassen, människorna. Där finns vi och vi kommer fortsätta att finnas där. Det är där det demokratiska samtalet förs, mellan grannar och arbetskamrater. All annan form av hänvisning till det "demokratiska samtalet" i maktens korridorer är bara tomma ord för en institutionaliserad liberal antifascism som i sin vetskap om sin egen oförmåga angriper andra antifascister.

/Revolutionära Fronten