Citat:
Ursprungligen postat av
Clodius
Så SD skulle göra en helomvändning och börja understödja en vänsterpolitik efter valet? Jag vet att du tror det, men jag känner mig skeptiskt. Jag tycker opinionsundersökningen illustrerar ganska väl varför Löfven svävar på målet och håller flera dörrar öppna i regeringsfrågan. Själv tycker jag att en s+mp+fp regering skulle kunna vara det bästa efter ett valresultat som detta . Egentligen skulle jag vilja slippa MP, men det är nog svårt med tanke på att de skulle sitta i en nyckelpossition.
Så jag tycker egentligen att s agerar ganska försiktigt och klokt, men de flesta av väljarna tycks inte hålla med; s står och stampar i oppinionen!
Det kan nog vara så att "försiktigt och klokt" (Löfven skall tjäna många herrar (och damer) i sitt parti) inte kommer att resultera i några opinionsmässiga folkvandringar.
1. S inser att om de föreslår skatteskärpningar för att kunna göra sk "återställare", så kommer finansiärerna (dvs, den skattebetalande delen av väljarna) rent allmänt att dra öronen åt sig
2. S har lika litet som Alliansen någon möjlighet att samarbeta med SD mer organiserat, dels av praktiska skäl, dels av ideologiska/allmänpolitiska.
3. Alla (i princip "alla") som har väljare inom segmentet "hederlig skattebetalare) inser att den gruppen ka få spader, enkelt och snabbt, om man inte ser upp med vad skattintäkterna används till Alliansen har klarat av detta genom att peka ut att Sverige hanterat krisen utmärkt och genom att robustheten i de sociala välfärdssystemen klarat av påfrestningarna hjälpligt. Varken Alliansen eller S tror att detta kan fortgå i all framtid om man inte gör något, ökar skatteuttaget eller minskar utgifterna. Framförallt börjar den insikten om bristerna nu nå de grupper som vanligtvis glatt betalar utan att utnyttja välfärden, men som fram till ungefär nu har haft fullt förtroende för att det skall fungera framgent. S problem i detta är att deras väljare till en större andel inte ser det problemet, för de är beroende av bidrag för att (över)leva och en ompositionering gör de väljarna mer oroliga.
Nu pekar ju dagens opinionsläge på att SD riskerar bli ett vågmästarparti och MP blir det andra och med vänsterblocket får man V på köpet, oavsett. MP är möjligen flyttbara, V är det inte.
Min uppfattning är att en sund, "gammaldags" näringslivsinriktad S-politik inte är direkt farlig, och att Alliansens motsvarande politik kan fungera, den också. Så länge ekonomin och näringslivet fungerar har vi råd med en hel del, vi är inte Grekland, i alla fall inte ännu.
Det som snabbt kan störta oss i den ekonomiska avgrunden är rimligtvis stora eftergifter från ekonomisk disciplin, av närmast ideologiska skäl. Här skulle V och MP kunna bli ytterst kostsamma, eftersom de i princip kommer att generera kostnader långt bortom deras väljares ekonomiska bärkraft (som MP nu, men då för Alliansen). Tar man istället SD med i båten (hur man nu skulle kunna det - det passar troligen SD utmärkt att vara "utstötta sanningssägare" en valperiod till) får man betala ett högt politiskt pris även om det möjligen kan motiveras med en långsam minskning av välfärdskostnaderna.
Så det är klokt av Löfven och Magdalena Andersson att ligga lågt och agera "förståndigt" - det finns heller inget alternativ. Men när valrörelsen börjar på allvar blir det ju mer uppmärksammat vem man tänker samarbeta med och vad priset för det kommer att bli.