Varför flirtar aldrig killar?

Var inte hånfull. Det går faktiskt att visa empati och uppmärksamhet för sin omgivning utan att behöva lägga till en uppenbart påmålad charm med påföljande ytligt och falskt lismande.

Men tänk om din empati och uppmärksamhet får någon att tro att du är intresserad och så bjuder han eller hon ut dig och du måste säga nej och dissa en tidigare dissad person?

Du kallar mig hånfull, samtidigt som du tar till ord som "påmålad charm" och "påföljande ytligt och falskt lismande". Förutom att det visar att du inte har en aning om vad flirtande innebär, är det nog ett av de värsta exemplen på dubbelmoral jag har sett.

Fast poängen med flirtande som vi beskriver det är ju att det är äkta, att det kommer från hjärtat och att man ger för att man har råd med det. Ens livsglädje svämmar över.

Det skall ju ge energi, och för er som inte förstår vad som menas så är det värme och livsglädje

Varför så misstänksam?

Nu missade du nog humorn i det inlägget.

Jag tycker också att man kan säga rätt så knäppa saker ifall man gör det tydligt att det är humor.

Nu förstår jag inte alls, vari ligger dubbelmoralen? Jag har då inte upprätthållit någon mask härinne vad jag kan minnas. Om någon ger mig en komplimang för mina kläder eller något likartat ytligt så kan det väl ses som en vardagsflirt, alltså en flirt som saknar sexuella undertoner och som bara kommer av artighet och som ett sätt att tydliggöra ens egen förträfflighet som människa.
Samma sak som när en främling ler vilket inte ger mig någon energi alls utan hittills bara lämnat mig konfunderad och något nyfiken på de bakomliggande motiven.

Dubbelmoralen ligger i att tillrättavisa någon för hånfullhet samtidigt som man utan att blinka är mycket mer hånfull själv.

Flirt är något som får båda de inblandade parterna att må bra. Det är det du inte kan förstå och jag inser min begränsning så jag ska inte försöka förklara det för dig. Det finns bra exempel i tråden redan.

Jag blir misstänksam mot de som ger komplimanger bara för att vara snälla och egentligen inte menar vad de säger, för mig är detta ett mycket felaktigt beteende då jag är en person som alltid värdesätter sanningen, hur trist den än må vara så vill jag hellre leva med en tråkig verklighet än i en lycklig illusion.

Känner inte alls igen mig i det som TS beskriver i sitt första inlägg!
Jag och en tjejkompis brukar tvärtom få försöka komma på hur vi ska komma undan alla män (svenskar som blattar) som kommer fram och flirtar vart och när som helst - olidligt!

Frågan är hur ful TS är om hon upplever att inte en enda man här i Sverige raggar/flirtar på/med henne för det låter helt jävla otroligt?

Det var snarare ilska som fick mig att ryta till mot dig, inte hånfullhet och den sprang ur min föreställning att många tjejer spelar en massa onödiga spel som jag inte ser någon nytta med i längden.
Och ingen i denna tråd har gett någon vettig förklaring till varför jag ska bli glad av främlingars ytliga leenden som påstås förmedla energi. Varför skulle jag få energi av ytlighet eller andras försök till att förhöja sin egen självkänsla genom att ge komplimanger?

Du ser hur lätt det kan vara att tolka något som hånfullhet fast det inte är det? Jag var inte heller hånfull.

Flirten jag talar om är en lek mellan två parter som uppskattar det. Det är inget spel och det är inte meningen att det ska vara till nytta utan det är till förnöjelse.


Anledningen till att ingen har gett någon vettig förklaring till varför just du ska bli glad av flirt, som alltså inte alls är detsamma som ytliga leenden, är att ingen tycker att du ska bli glad av det om du inte vill. Du får bestämma helt själv vad du blir glad av och inte.

Jag skulle inte tro att någon får energi av ytlighet eller andras försök till att förhöja sin egen självkänsla genom att ge komplimanger, det låter ju skittråkigt till skillnad mot flirt som får båda de inblandade parterna att må bra.

Men du verkade lite ironisk i ditt skämt (om det nu var ett skämt) och jag likställer ironi och sarkasm med hånfullhet. Men det var väl i detta fall en missuppfattning från min sida då.


Men är det inte just vardagligt och intetsägande flirteri som diskussionen styrts in på lite här?
Kan du vara bussig och ge några exempel på den typ av flirtande du hade i åtanke så att jag får något att jämföra med?

1 Spegelneuroner
2. Vem har pratat om ytlighet och falskhet, inte jag. Jag menar alltid det jag säger
3 jag får inte bättre självkänsla av att ge komplimanger, jag blir glad av att folk mår bra.

Här en annan glädjespridare

http://www.youtube.com/watch?v=IOSz9lDVMqU