Varför flirtar aldrig killar?

Nu börjar vintern snart som tur är, så då blir det inget mer flirtande eller liknande trams då alla går in i ett tillstånd som efterliknar dvala
Tycker vintern har sina fördelar när det kommer till detta, slipper att se kvinnor/tjejer som går runt i små underkläder och bli distraherad. Win win situation ! ! Hade göttans !

Jag instämmer med detta.

Eftersom det är ett låneord så tar vi den engelska definitionen:

Det är luddigt kanske, men vardagskomplimanger är inte "busiga" på samma sätt som en flirt.
Vardagskomplimanger är inte lekfulla, humoristiska, sagda med glimten i ögat eller ett uttryck för charm och/eller karisma.
Vardgskomplimanger tar ingen risk, och kräver inget självförtroende. De är "cookie cutter"-uttryck som snarare kan anses smöriga i högre grad än flirtar. Vardagskomplimanger kräver ingen skill.

Och något som är väldigt oklart för en del är att det finns nyanser i flirtande. Det absolut vanligaste är det som TheEliza är inne på: man stärker upp en annan person med positiv energi. Det har liksom inget med sex att göra, men kan ändå handla om saker som är är besläktade.
Exempel: Det kommer en dam, äldre än StyleWars gående inne på Centralen. StyleWars öppnar en dörr för damen, och med en lätt bugning säger "Skönhet går före ålder".

Hoppas jag inte behöver förklara vad som händer här.

Vad sägs om att flirta är ett sätt att ge en komplimang med sitt sätt att bete sig, snarare än att säga att någon har fin tröja.

Som StyleWars säger så handlar det om en lekfullhet, man kan säga saker med många bottnar. Man kan retas lite (på sin egen bekostnad) man kan skoja lite, framför allt bjuda på sig själv och sina egna känslor. Visst behövs lite mognad för att göra det fullt ut.

Man måste ha kommit så långt att man vet att man duger och att man inte skäms för sin attraktion.
Det är ju den man visar, det är ju den man bjuder på.

Och nu behöver ju inte attraktionen betyda att man blir så tänd på någon att man vill dra av sig brallorna, det kan ju bara betyda att man tycker att en person sticker ut från mängden och är mer intressant än de andra. Det är ju det man talar om med sitt beteende

"Jag tycker du är intressant"

Sedan hur intressant avslöjar ju innehållet i flirten. Antingen tycker man någons tröja är fin, eller någons skills, eller utseende, eller så tycker man hela personen är en läckerbit.
Det är sättet det framförs på som är flirtandet, det är spänningen man skapar när man säger det.
Alltifrån ytligare fokus till mer personligt

Det som skiljer allvaret i det hela är längden på ögonkontakten, dvs vart fokus är.
Börjar en man söka ens blick längre så är vi inne på mer seriös verksamhet. Annars är det bara glädje det handlar om. Glädje att finnas till

Eller spel då, men det syns också i ögonen

You're good

Men ärligt, den reaktion du får, ger ju dig bekräftelse. " I got the touch"

Vi äldre kvinnor är lätta, man blir så nöjd när en yngling kallar en fröken

Man kan ju uppmärksamma tillbaka då och kalla ynglingen Herrn.

Man lyfter ju varandra. Visar ju på en annans värde

Det är sjukt otacksamt att ge energi åt svenska tjejer eftersom de bara absorberar den - de speglar inte samspelet utan är som en egen partikel orelaterad till dem omkring dem.

Alltså om man säger att folk är som atomer som är laddade med energi - där t ex jag stöter in i en tjej-atom så borde det naturligt sätt bli en reaktion i den - men det blir det inte med svenska tjejer eftersom de är inte i sync med världen omkring dem och bara tar emot energi utan att ge något tillbaka.

Man ser sånt bara man går ut på stan där tjejer nästan verkar ha en osynlig motorcykelhjälm där de är i sin egen bubbla orelaterad till det omkring dem - flirta och ha det där lilla utbytet med tjejer där man ger dem energi är fan som att flasha nacken åt en vampyr och låta den suga lite blod.

Sen om det dyker upp någon som inte är så: då är det troligen en invandrare eller 2a generations invandrare med utländska föräldrar man mött - hela jävla basen i samspelet mellan könen i Sverige verkar handla om narcissism från tjejerna och inverterad narcissism från killarna.

Spot on!

Testa att flirta med och komplimentera nåt annat än fjortisar, är då mitt råd.

Jag förstår hur du menar på sätt och vis, vilket leder till en annan punkt som är viktig: Det ligger alltid som en liten känsla kring någon om denne är mottaglig för flirt. En mindre, subtil symbios som det krävs viss fingertoppskänsla för att uppfatta.

Annars kan risken vara att man avlossar sin positiva energi in i ett neutrum där personen överrumplas då de inte är beredda. Det kan lätt tolkas som en diss.

Det nämndes tidigare i tråden att detta är en mognads/åldersfråga också. Det stämmer väldigt väl.

För full förståelse måste man också studera kvinnorna som får komplimangen. Hur reagerar de? Hur reagerar de på en bra komplimang? Hur reagerar de på en lite misslyckad eller feltolkad komplimang? I landet där standard-reaktionen på en aningen mistolkad komplimang är en cigarett i ansiktet, lär det med tiden inte bli vanligt med komplimanger.

Personligen får jag inte ut något alls av att ägna mig åt dylikt rövslickeri inför totala främlingar.

De är främlingar trots allt, och deras åsikter och humör är irrelevant för min vardag. Jag kommer aldrig att träffa dem igen, så det finns ingen anledning att ens låtsas om att de existerar ärligt talat.

För övrigt så tror jag inte ett skvatt på ert (Stylewars, The Elizas, Fittruds) tjat om att det bara är lite "oskyldig vardagsflirt". Denna terminologi skriker om en avsaknad av ryggrad.


Stylewars intalar bara sig själv om att han inte är "seriös" med sitt flirtande för att det ska bli lättare att hantera en eventuell diss sen. Hans agerande är endast till för att "testa vattnet" så att säga. Se vad han får för gensvar. Är det negativt så kan han alltid trösta sitt ego med lögnen att han ändå bara var "oseriös från början". Är gensvaret positivt så kan han skrida till verket och försöka få den främmande slynan i säng.

Som sagt: ryggradslöst och egocentrerat beteende. Och väldigt skenheligt med med tanke på hur ni försöker få det till att ni gör det för den ANDRA personens skull.

Nej, det stämmer inte alls. Det gör mig sorgsen att du ser världen på det sättet.

För att blåsa i min egen trumpet (höhö) vill jag nog påstå att den ultimata ryggraden är att vara så pass trygg i sitt eget skinn att sånt här inte är något speciellt.

Det har synergieffekter som gör att man glider fram enkelt i sociala sammanhang. Människor känner sig bekväma i mitt sällskap. För att "få en slyna i säng" höjer man bara temperaturen lite. Dock intresserar det inte mig, för det är om något ett egocentriskt beteende. Jag letar inte efter skåror (höhö) att rista in i sänggaveln längre.