fint man kan göra för tjejen / killen.

Som vanligt begriper du inte att det finns gradskillnader både i himlen och helvetet. Och ja, förälskade människor tenderar ofta att för en kort period bli semi-psykotiskt idealiserande relationsheroinister som trots att de befinner sig däruppe i en rosa luftballong har ett blurrigt fågelperspektiv på vad som händer och vad som komma skall. Men, det är möjligt att du har hittat en nål i en höstack. En alfa-man som med hela sitt hjärta engagerar sig i romantisk dans med sin för evigt älskade på en månskensstrand på Maldiverna är en pingvin på Jan Mayen.


Nja, det blir bådas problem om kvinnan prompt eller subtilt snyggmanipulerande kräver att bli behandlad och bekräftad på ett visst sätt för att det ska kunna kallas "äkta kärlek".


Och det baserar du på...de män du har dejtat eller haft en relation med? Du tror fel.

Fina gester har jag ingenting emot, men de ska kännas spontana, kravlösa, uppriktiga och samtidigt charmiga. Omöjliga att missförstås till skillnad från fånig, illusorisk och närmast tvångsmässig Hollywoodisering och gamla urvattnade fjantriddarideal.

Ja, jag är ganska hög på kärlek Och mycket lycklig. Hur framtiden blir får vi väl se. Only time will tell. Men jag hyser inte minsta tvivel på oss.


"Äkta kärlek" kan givetvis finnas och blomma även utan romantiska gester. Jag gillar dock romantik i alla fall och tänker fylla mitt liv med mycket romantik och skönhet


Ja. Och killkompisar. Min far. Män jag träffat under mitt liv. Har du inte hört talas om den unge Verters lidande? Vem skrev Romeo och Julia? Hur många pojkar har inte drömt om att rädda en prinsessa från en ond drake, eller att bli brandmän och rädda en vacker tjej från ett brinnande hus? Romantik är och har alltid varit ett manligt drag likväl som ett kvinnligt. Tror du inte att jag kan se i en mans ögon när han verkligen njuter av skönheten hos någonting och tar in stunden? Det är just det som är romantik.


Jag håller med till 100%. Jag tycker att alla mina mest romantiska stunder har levt upp till de kriterierna and beyond.

Men för all del, ge mig ett exempel från din värld, från ditt eget liv, på vad en fin gest skulle kunna vara?

Kan inte säga att jag är en stor romantiker. Men det lilla jag läst så verkar det som om du förnekar att män kan vara romantiska övht? Right? Kan inte erkänna att jag tänker i romantiska termer, utan lite som du sa, "mysighet" etc. Att gå ner till kajen med lite vin och ostar en ljum vacker sommarkväll. Är inte det romantiskt? Men det är ju inte så att jag tänker att "nu ska jag vara romantisk". Utan snarare att det är vackert, behagligt, avslappnat etc. Är det det du försöker säga typ?
Har inte följt diskussionen, så det är bara en snabb inflik.

edit.

Snälla respektera varandras åsikter. Vad som är romantiskt för en person behöver inte vara för den andra. Dessutom tycker jag att ni spårar ur helt när det gäller frågorna.
Tack!

Det mest romantiska jag gjort för min kille (enligt hans mening) var när jag gjorde en riktigt hamburgermeny hemma... Vi snackar att jag hade fixat allt man kan tänka sig vilja ha på en burgare - i extremt stora mängder. Han hoppade av lycka. En annan gång stod jag i fyra timmar och gjorde en sån där regnbågstårta, det gör jag dock aldrig om. Men det uppskattades som tusan.

Nu är tyvärr inte min älskling särskilt romantisk alls, tyvärr. Helt ärligt kan jag knappt komma på något speciellt. Blommor på alla hjärtans-dag är ju inte speciellt... Får sparka honom i baken

"Romantisk", "romantiker" har blivit negativt laddade begrepp för mig. Tillgjordhet och i värsta fall förljugenhet inför sig själv och hur man uppfattar/behandlar/betraktar omvärlden och andra människor är enormt störande, för att inte säga stötande. Det låter möjligen såstråkigt flegmatiskt eller känslomässigt tillknäppt träbockigt men jag pallar inte med klichéer i någon form. Att etikettera kärlek, att tvingas "definiera" den verbalt i tid och otid för sin partner för att förvissa henne om en oviss "evig trygghet" för att därefter vira in den i en kokongig situations-och rumsbetingad förutbestämd myshörneform skulle göra mig fullständigt klaustrofobisk.

Handlingar, gärningar och "aktiviteter" är självklart ofrånkomliga men kärlek ska visas, inte sägas eller göras. Ett finkänsligt utbyte mellan två vuxna individer värda namnet som inte projicerar sina pubertala önskedrömmar på varandra.

All tro förutsätter tvivel under vissa stunder och perioder, oavsett om den är religiös eller sekulär. En sluten rigid "tro" är antingen vetande eller självbedrägeri.


Vad är det här, Jeopardy?


Give me a break och vakna till.


Möjligt. Din vokabulär, dina "romantiska" exempel och din begreppsanvändning gör mig dock tveksam. Det här med ristandet i det "vackra trädet" var mer pompöst än de värsta åttiotalsballaderna. När du kan sjunga orden "älska" och "kärlek" som Eva Dahlgren så är du hemma.

Det är möjligt att jag en dag, av någon anledning, kommer att tvivla men ännu är jag nyfrälst och säker.


Ja, och svaret är "romantiska män".


Det kanske är du som behöver inse att alla killar/pojkar/män inte är som du? Precis som att alla kvinnor inte är som jag. Jag har personligen lekt med små pojkar som helt på eget initiativ ville leka riddare som räddar den vackra prinsessan så det är ingenting jag föreställer mig eller hittar på. Killar som inte känt mig över huvud taget och inte haft någon aning om mina romantiska preferenser har tagit ut svängarna i värsta romantiska-komedi/1800-talsroman-stil. Det är faktum att män kan vara minst lika romantiska som kvinnor.


Det är ok att det inte är din "cup of tea" och vi ska ju inte dejta varandra så det är ju inget problem. Du kan tycka att det känns klaustrofobiskt och jobbigt precis som att jag tycker att allt som du skriver och sina sätt att "visa kärlek" låter dödstrista, grå, intetsägande och något som en rädd liten pojke förklädd till machoman hittar på för att slippa komma sig själv eller någon annan riktigt nära och hålla livet på distans. Skönhetsförnekande pragmatism.

Att du tolkar det jag skriver som stelt och tillkonstlat tolkar jag som att alla romantiska försök du varit med om i livet blivit misslyckade, stela och konstlade. Mina stunder av sann romantik har varit levande, sprudlande och fullkomligt underbara Skillnaden skulle ju kunna ligga i det också.

Det visar ju att du har Tänkt, och sådant är det som är mest romantiskt, tycker jag, när det syns att personen känner dig väl och har tänkt efter, att personen har snappat upp "favoriten" såattsäga.

Du får tolka, gissa och försöka antyda hur/vad fan du vill om vem jag är. I couldn't care less vad en självförhärligande, naiv narcissist som ser omvärlden som en gigantisk spegel har att komma med.

Naww..

Du gissar om mig så gissar jag om dig.