Hur viktigt är det att kunna ett språk?

Trådstarten är väl ett utmärkt exempel på det som påstås där: att språklig förmåga är viktigt.

Så sant som det är sagt. Det är »huru« som är en gammeldags och högtidlig form av »hur«.

År 1932 hade SAOB-redax en annan syn på saken. Då kunde man sträcka sig till att vulgärformen av »huru« – dvs »hur« – kunde accepteras i tal och ledig skriftväxling.

– Huru kunna vi tolerera slik förslappning anno 2013 !?

Ref. http://g3.spraakdata.gu.se/saob/show.phtml?filenr=1/99/121.html#HURU

Jämför (tipstack till NE):

Huruvida han kan komma eller inte är ännu oklart. — högtidligt

Det är ännu inte klart om han kan komma. — modernt

Sant, utöver det faktum att jag tryckte fel på tangenterna.

Huruvida och inget annat.

Är det verkligen det? Lokförare? Svensklärare? Översättare från tibetanska till ungerska? Pianostämmare i Överkalix? Riksantikvarie?

Pianostämmare [från Kalix] i Överkalix måste definitivt behärska svenska annars får de inte behålla sin anställning. Orgelstämmarna från Grönlunds Orgelbyggeri AB är nämligen på stark frammarsch och använder språklig bildning [i företrädesvis svenska ] som [kritisk] framgångsfaktor. I 61 % av fallen [där anställningsförfarandet avgörs] avgör den språkliga spänsten vem som når framgång.

---

Skämt åsido. Visst är det väl bra att kunna uttrycka sig i kontakt med kunder?

Let’s face it ... I nästan alla yrken finns det anledning att bevaka nyheter i branschen internationellt. Jag har svårt att tänka mig en riksantikvarie som inte kan delta i internationella konferenser, eller bevaka forum i branschen. En svensklärare måste kunna så mycket engelska att den kan ge råd vad gäller inlån av engelska ord. Lokförare som kör Inter-City har svårt att undvika engelska.

Efter att i en veckas försök med svenskspråkig surfplatta gick jag tillbaka till engelska som interaktionsspråk. Det var ett alldeles onödigt gap emellan alla de tips som finns på engelska och de improviserade svenska termerna i operativsystemets svenska version. Det är flera decennier sen jag sa: Med operativsystem och prylar umgås jag helst på engelska. På samma sätt blev jag tokig på att kamerorna har märkningen A när det i bruksanvisningen står Bländare. Det är helt enkelt enklare för det mänskliga minnet att lära sig att A = Aperture. Gravyren på prylarna är på engelska. Redan Volvo 240 hade FAN och OIL vid ratten. Vi har ju haft STOP vid huvudled sen urminnes tider.

Sen är allt en fråga om vad »kunna« betyder. En Greklandsfödd författare som gett ut ett 30-tal böcker på svenska missar ibland på BIFF-regeln i talad svenska. En Tysklandsfödd granne som bott 30 år i Sverige använder ibland perfekt particip där gängse svenska är preteritum.

Edit: Mitt första inlägg skrev jag när jag dödstrött så det blev som det blev. Men jag har lagt extra tid på det här inlägget för att göra det extra läsbart och attraktivt


Jag menar att de vältaliga har mer bekräftelse i samhället än någon som t ex mig. Även om vi här i Sverige gillar att betona att alla har lika förutsättningar oavsett vad känner jag att dem människor som behärskar språket har ett stort försprång. Det jag har märkt är att i jobb inom politiken och i liknande jobb där man ska försöka övertyga människor brukar vältaliga människor nästan alltid lyckas. Sedan tror jag också att de som är bra skriftligt och har bra språkförståelse lyckas bra i skolan. Jag kommer ihåg när jag gick i skolan och försökte i flera timmar hitta de rätta orden för att uttrycka mig


Nej det är inte en skoluppgift då jag inte går i skolan. Men det är en diskussion jag hamnade i med 20 andra personer om vad som är viktigast i livet. I och med att vi var 20 personer som diskuterade med varandra påminde det mig om mina skolår och hur svårt jag haft det eftersom jag hade svårt att uttrycka mig. Så därför sa jag att språk är en av de viktigaste sakerna i livet. Jag trodde då och tror fortfarande på att språk och kvicktänkande är nyckeln till makt och allt som ingår i det.

Igår tänkte jag tillbaks till den ovannämnda diskussionen och eftersom att jag där inte fick någon bekräftelse så kom jag hit för att se vilka svar jag får.

1. Du har rätt. Jag har mycket kontakt med myndigheter och kan säga av erfarenheter att jag är tvungen att kommunicera mycket verbalt med dem.

2. Mina lärare från grundskolan brukade säga att matematik är ett av de viktigaste ämnena och om man är bra på det ämnet skulle det hjälpa med dem andra. Jag som är bra i matte kände att det inte gav mig några fördelar i andra ämnen som t ex historia eller samhällskunskap. Men svenska i andra hand hade jag många problem med och jag kände hur det påverkade andra ämnen negativt, inkluderat matematik.

3. Ja det är rätt. De som kan manipulera ord och betydelser till sin fördel i argumentationer och situationer.


Nej jag syftar inte på flerspråkiga även om det kan vara relevant till diskussionen. Jag tänker på hur mycket ett språk kan hjälpa i olika situationer. Situationerna kan omfatta allt från lära sig ett nytt språk eller till att dra till sig fördelarna i en debatt. Sedan tycker jag att du underskattar språkbehärskning som en ledaregenskap.

http://www.forbes.com/powerful-people/list/

De flesta på den sidan är väldigt vältaliga. Jag tror inte att det är ett sammanträffande!


Ja om man ska arbeta internationellt är flerspråkighet extremt fördelaktigt.


Min spanska lärare sa något liknande. Vi som har en flerspråkig uppväxt kan generellt anpassa oss bättre till nya språk. En sak jag har märkt är att de som lever strikt med bara ett språk får senare svårigheter med ändra sin accent när de försöker lära sig ett nytt språk.

Men nackdelen med att ha en flerspråkig uppväxt är att man aldrig når upp till sin full potential i respektive språk. Man blir typ halvbra/halvdålig i båda språken, det är mina erfarenheter i alla fall.

Det beror givetvis på hur vitt man väljer att definiera "språk", men jag skulle nog vilja sträcka mig så långt som att säga att utan någon form av språk är du gravt handikappad. Att, som en i grunden social varelse, inte behärska instrumentet för social interaktion – språket – är helt enkelt dehumaniserande.

Det rena teoretiserandet över språket – grammatik, stavning och andra konventioner – är däremot inte lika viktigt. Därmed inte sagt att det är oviktigt, särskilt om du vill bli tagen på allvar. Generellt sett har du förmodligen större användning av din gymnasiesvenska än din gymnasiematte, om man säger så.