Citat:
Ursprungligen postat av
fetjävel
1. hunden får bara användas i nödvärn
2. batong får bara användas i nödvärn eller om så kallat putativt nödvärn föreligger (nära föreliggande attack mot polisen)
3. våld skall bara användas som sista lösningsmetod nära allt annat testats.
4. behovs och proponalitetsprincipen gäller i detta agerande och våldet och sättet att använda våldet skall vara avvägt mot våldet som riktas mot polisen. I detta fall utsätts inte polisen för våld eller ens blir hotad, mannen är storväxt och onykter men våld får ändå inte användas.
Inget av 4 ovanstående motiverar någon våldsanvändning. Den kvinnliga polisen hade kunnat prata så länge mannen stod där lugnt och kallt på förstärkning. Med ett par kollegor på plats hade dom haft betydligt fler alternativ än att använda allt våld i verktygslådan förutom tjänstevapnet för att få en obeväpnad full man att lägga sig ned.
Polisen skall sparkas och aldrig mer få jobba bland folk.
Detta är ett exempel på varför kvinnor inte skall arbete som poliser, dom har ingen medelväg att gå i våldsanvändingen. Finns bara allt våld med maximal kraft att tillgå för att en man skall känna kraften av det annars händer ingenting. En kvinna kan aldrig ta grepp på en vuxen man och fysiskt dominera denna till underkastelse, vilket är den bästa formen av tvångsmedel , att förhindra eller begränsa en våldsverkares beteende. Batongslag och hundbett skall vara avsett för nöd eller nödvärn, alltså när polisens eller andras liv är i fara eller påtaglig fara föreligger.
Nödvärn är en ansvarsfrihetsgrund. Av 24 kap. 1 § brottsbalken framgår att en gärning som någon begår i nödvärn utgör brott endast om den med hänsyn till angreppets beskaffenhet, det angripnas betydelse och omständigheterna i övrigt är uppenbart oförsvarlig.[1]
I dagligt tal används den något oprecisa tolkningen att "inte använda mer än nöden kräver". Lagen säger dock att våldet inte får vara uppenbart oförsvarligt. (Jfr Polislagen 10 §; våldet skall vara försvarligt). I vissa fall kan någon som använt sig av uppenbart oförsvarligt våld ändå gå fri från straff. Enligt Brottsbalken 24:6 skall man gå fri från ansvar "om omständigheterna var sådana att han svårligen kunde besinna sig." Detta kallas nödvärnsexcess.
Lagen tar upp fyra omständigheter då rätt att bruka nödvärn föreligger:
Mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom.
Mot den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning.
Mot den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg.
Mot den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse.
- Mannen hotar med att spränga kvarteret varför man kan argumentera för att ett överhängande brottsligt angrepp föreligger.
Vissa befogenheter för polismännen
Användning av våld
10 § En polisman får, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd, om
1. han möts med våld eller hot om våld,
2. någon som skall häktas, anhållas eller annars med laga stöd berövas friheten försöker undkomma eller polismannen annars möts av motstånd när han skall verkställa ett sådant frihetsberövande,
3. det är fråga om att avvärja en straffbelagd handling eller en fara för liv, hälsa eller värdefull egendom eller för omfattande skada i miljön,
4. polismannen med laga stöd skall avvisa eller avlägsna någon från ett visst område eller utrymme eller verkställa eller biträda vid kroppsvisitation, kroppsbesiktning eller annan liknande åtgärd, vid beslag eller annat omhändertagande av egendom eller vid sådan husrannsakan som avses i rättegångsbalken,
5. polismannen med laga stöd skall stoppa ett fordon eller annat transportmedel eller skall kontrollera ett fordon eller ett fordons last,
6. polismannen annars med laga stöd har att bereda sig tillträde till, avspärra, tillstänga eller utrymma byggnad, rum eller område, biträda någon i myndighetsutövning med en sådan eller någon liknande åtgärd eller vid exekutiv förrättning enligt vad som är föreskrivet därom, eller
7. åtgärden i annat fall är oundgängligen nödvändig för den allmänna ordningens eller säkerhetens upprätthållande och det är uppenbart att den inte kan genomföras utan våld.
I fall som avses i första stycket 4 och 6 får våld mot person brukas endast om polismannen eller den som han biträder möts av motstånd.
Första punkten uppfylls, mannen hotar med våld. Punkt 3 är uppfylld, fara för liv. Punkt 7 skulle man också kunna argumentera för.
Situationen ser sjuk ut för att ensam poliskvinna ska göra ett ingripande, hade det varit en biffig man som tryckte ner mannen i backen och la på fängsel så hade folket applåderat. Man kan säga att kvinnan per default ligger i en nödvärnssituation. Det är inte fel att använda batong och hund i tjänsteutövning, det jag finner mest anmärkningsvärt är att hon väntade för kort med ingripandet men det är möjligt att de argumenterat en längre tid.
Summa summarum man kan inte utgå från att detta är övervåld, polisen får använda våld vid tjänsteutövning men det ska vara proportionellt till ingripandet.
