Citat:
Ursprungligen postat av
Spartkplugg
Hur kommer det sig att n! kan bestämmas exakt för vissa n som ej är heltal? Exempelvis ger (-0.5!) = sqrt(pi)
Vi har Γ(z) = ∫_0^∞ t^(z-1) e^(-t) dt, vilket ger
Γ(1/2) = ∫_0^∞ t^(-1/2) e^(-t) dt = { sätt u = t^(1/2), så att t = u² och dt = 2 u du }
= ∫_0^∞ (1/u) e^(-u²) 2 u du = 2 ∫_0^∞ e^(-u²) du = {
gaussisk integral }
= 2 * (1/2) √π = √π
För andra argument på formen (2n+1)/2, dvs udda halvtal, kan vi använda rekursionsformeln Γ(z+1) = z Γ(z) för att gå uppåt (1/2, 3/2, 5/2, ...) eller omvänt Γ(z-1) = Γ(z) / (z-1) för att gå nedåt (1/2, -1/2, -3/2, -5/2, ...).
För heltaliga argument gäller ju Γ(n) = (n-1)!, vilket kan visas genom partiell integration och induktion.
För argument utanför dessa kan olika metoder användas, vilket man kan läsa en del om
på Wikipedia.