Citat:
Ursprungligen postat av
Visselvessla
Jag tycker verkligen inte heller att Tuula på något sätt ska "hedras", tvärtom. Hon tog den sämsta möjliga utväg för att befria sig från sin skam och skuld. Hon själv kommer aldrig att behöva konfronteras, den skammen och skulden och konfrontationen har hon lämnat över till sina barn tyvärr. Dessutom gjorde hon det på ett sätt som gjorde att dom fick leva i ovisshet i över ett halvår! Vilket bara det måste vara fruktansvärt. Jag hoppas däremot innerligt att dom kan gå vidare nu, utan att känna något ansvar över mammans tilltag. Så mina tankar går oavkortat till de anhöriga.
Jag menar inte att vi ska gå man ur huset för att hedra den här olycksaliga kvinnan, men jag vill att hennes barn och anhöriga ska få minnas henne som den mor de en gång hade. Varför ska de lida för något de inte gjort?
Tuula behövde ingen rättegång i sina egna ögon, för då hade hon varit vid liv idag, fått vård för sitt missbruk, och för all framtid fått leva på existensminimum, men hon hade ändå fått se sina barn, barnbarn växa upp och hon hade kunnat vara med för att ta farväl av sin mor.
Det räcker nu, det är ingen feg utväg att ta sitt liv, tvärtom, till det krävs mycket mod, sorg, skam och förtvivlan.