Kandidat i matematik, några frågor

Sitter här och funderar vad jag ska göra av mitt liv, har funderat en del på kandidat i matematik. Några frågor:

1. Var är det bäst att plugga? Kan tänka mig jobba inom finans/ekonomi på något sätt. SU? UU? Lund? Bort i Sthlm så SU är lättast, så länge inte SU är skit.

2. Hur är folket överlag? Har ingen större lust med en klass där 90% är helt asociala och aldrig har smakat en droppe alkohol, eller inte har andra intressen än just matten.

3. Finns ju också nån kandidat i Matematik och filosofi. Vettigt? Eller är det mest hipster?

OT: Varför pluggar du inte finans eller ekonomi med extra matte istället? Det är trots allt det du vill arbeta med! Utomlands handlar det enbart om vilket universitet man gått på och inte programmet medan här i Svergie värderar man programmet du läst på!

SU ska ha en rätt bra matteutbildning, vad jag har förstått. Och vill du arbeta inom finans så har de ju ett masterprogram i försäkringsmatematik.

Skulle säga att 10% är smått socialt efterblivna (inkl. mig själv), men det finns inga übernördar som sitter och räknar matte dygnet runt direkt. Det är ändå bara ett kandidatprogram och 1/3 av alla skulle jag inte säga ens fick toppbetyg i matematik i gymnasiet, så även om man på något sätt ändå är intresserad av matematik som vill läsa det i tre år, behöver man inte älska ämnet. Jag själv är inte sådär supersugen på att plugga matte varje dag, men det är ändå vad jag känner leder till de slags jobb som jag gillar. Tycker inte att sammansättningen av vår klass ser annorlunda mot den jag hade i gymnasiet (natur), mer än att 2/3-3/4 är killar och 2-3 i klassen kanske är helt asociala. Finns dock en hel del dropouts så välj dina vänner med omsorg. Vi delar ibland föreläsningar med dem och även om jag ogärna vill vara så fördomsfull, ser de rätt missanpassade ut. I princip alla som jag vet satsar på att läsa till master, vill läsa försäkringsmatematik. Hoppas det inte blir för populärt dock. Vill ju gärna själv ha jobb också.

Hoppas iaf det finns folk man kan ta en öl med och snacka samhälle, politik, världen i stort, osv med. Kan vara värt att kolla lite närmare på det. Men, men, men... så få tjejer? Inte för att jag är en sån som väljer studierna efter antalet damer, men tycker det är kul om det är ungefär 50/50.

1) Vid GU/SU har man även tillgång till kursutbudet vid Chalmers respektive KTH i viss utsträckning. Detta är bra då vissa smalare kurser annars kanske inte brukar dra tillräckligt med studenter för att vara gångbart på universitet utan större närliggande teknisk högskola. Jag har hört att samma gäller för LiU/LiTH men vet ej hur det är i Uppsala och Lund.

2) Typen av människor på matematikprogrammet varierar kraftigt mellan årskullar. Vissa årgångar är välanpassade medan det andra år kan vara folk man inte spontant skulle vilja umgås med på fritiden. Klasserna är även relativt små jämfört med ingenjörsutbildningarna vilket ytterligare bidrar till att det kan vara svårt att hitta jämlikar.

3) Jag har själv läst lite filosofi vid sidan av mina matematikstudier. Detta är dock något jag läst för mitt eget nöjes skull, och kurserna kommer inte ingå i min examen. Jag är dock tveksam till hur attraktiv en sådan kombination är på arbetsmarknaden. Kanske är det ett bra alternativ om man har ett brinnande intresse för filosofi men inte vill ha det som huvudämne. Matematik bör ändå kombineras med studier av något annat ämne för att bli en slagkraftig examen på arbetsmarknaden. Fysik och ekonomi är ganska populära biämnen men även lite uddare kombinationer som ledarskap- och kommunikationsvetenskaper har jag hört kombinerats med matematikstudier.

För många arbeten inom finans är det bättre att enbart ha läst matte. Skulle nog säga att en del yrken kräver det, även utomlands i uk t.ex.

Syftar du på kvantare? Resterande arbetsgrupp behöver en finansiell utbildning då de inte använder sig av svår matematik. Utomlands är helt ovesentligt då de enbart tittar på vilket universitet du gick på och inte vad du läste! Du kan sitta på en investment bank med en kandidat i antika konstsamlingar bara du gick på en av världens bästa skolor.

Ja kvantare. Får intrycket av att det är något sådant ta är intresserad av eftersom han vill läsa matematik.

Vad man läst är inte helt oväsentligt utomlands. Man bör kunna visa sitt finansintresse på ett övertygande sätt om läst om antika konstsamlingar.

Att visa upp ett intresse till jobbet och branschen den tillhör borde vara en självklarhet oavsett om man har läst något relaterat till jobbet eller inte. Amerikaner och britter är fanatiker av prestige och därför är det viktigaste att man studerat på en bra skola när man söker jobb där. En person som läst något sådant flummigt som konst eller liknande på Harvard har troligtvis en bättra chans till finans jobb i New York än killen som läst ekonomi/finans på Stockholms Universitet!

Bra då är vi överens. Vill inte att någon stackare ska komma och läsa tråden och tro att val av utbildning inte spelar någon som helst roll, som du tidigare skrev.

Om jag vore du skulle jag helt ärligt satsa på att göra din kandidat i matematik i UK om möjligt - den svenska motsvarigheten är usel. Det är skrattretande enkelt att komma in och det finns inte ens några krav på att man ska ha uppvisat en matematisk talang. Sedan så är det så att programmet inte ens kräver Matematik E, vilket jag finner extremt underligt med tanke på programmets natur. Överlag har jag fått intrycket av att det inte ens är lönt att skaffa sig en svensk kandidatexamen inom matematik. Har vänner som läser samma program men i Skottland t ex. och kan minst sagt säga att de är ljusår ifrån varandra.