Citat:
.
Varför skulle detta vara konstigt? För att din logik inte kan acceptera det? Kom ihåg att logiken kan man inte handla efter längre. Det som kan vara mest ologiskt kan hända. Vi måste börja se saker och ting för vad de är och inte vad logiken lurar oss med. Logiken är bra men den har inte alltid rätt.
Har du ens läst om hur myror funkar? Att de skapar samhällen likt människor, kommunicerar med varann på ett fascinerande sätt? Ta reda på lite fakta innan du öppnar truten.
Myror (Formicidae) är en familj av gaddsteklar med små eusociala insekter. Tillsammans med getingar och bin bildar de ordningen Hymenoptera. Familjen är mycket mångskiftande och består av omkring 12 000 arter där absoluta merparten lever i tropikerna. De lever i välorganiserade kolonier som kan omfatta flera miljoner individer. Individerna delas in i de subfertila eller sterila honorna som utgör "arbetare", "soldater" etc, fertila hanar som utgör "drönare" och fertila honor som utgör "drottningar".
Myror bildar samhällen där det finns tre olika slags individer: hannar, honor (drottningar) och arbetare. Hos vissa myror som lever som boparasiter hos andra myrarter, till exempel släktet Anergates, saknas dock arbetare. Hos de arter där det finns en särskild klass av arbetarmyror är det nästan uteslutande dessa som uträttar alla de för samhället nödvändiga sysslorna, som grävning och byggnadsarbete, anläggande av vägar, anskaffande av föda, vård av avkomman, bladlössen och myrgästerna, bevakning av honor och hannar, transport av larver och puppor vid flyttningar och försvar mot samhällets fiender. Hos vissa arter med små honor deltar honorna dock ivrigt i arbetena. I de fall en ensam, befruktad myrhona grundlägger ett nytt samhälle, är hon hänvisad uteslutande till sig själv för att föda upp de första arbetarna, men övergår sedan till att enbart ägna sig åt äggläggning. Hos de olika slagen av arbetare har man i vissa fall kunnat påvisa en arbetsfördelning.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Myror
Detta var en fingervisning. Du kan på egen han fördjupa dig i ämnet om hur myror funkar och hur välorganiserade de är.
Du har ingen aning om nåt av det där du pratade om. Men vad är det så konstigt med att fåglar pratar? Har du aldrig sett eller hört en fågel prata?
http://www.youtube.com/watch?v=9GS0dFkcfvs
http://www.youtube.com/watch?v=FylETZJJOhA
http://www.youtube.com/watch?v=EanU1ClM2og
Cleve Backster var den förste som elektroniskt registrerade växters känsloliv. Han var världsberömd för tjugo år sedan, men är idag en bortglömd och bruten man.
Den moderna växtkommunikations-forskningens fader är Cleve Backster. Det drakträd varmed han gjorde sin upptäckt att växter förnimmer människors tankar och känslor och reagerar på dem, är idag över 25 år gammalt och tre meter högt, och det uppfyller nästan ett helt förrum i Backsters kontor i San Diegos centrum. Backsters sekreterare skänkte honom drakträdet, dracaena massangeana, eftersom hon tyckte att det behövdes litet grönt på kontoret. Det var i New York i början av 60-talet. Den gröna gåvan skulle komma att pa ett betydelsefullt sätt förändra såväl Cleve Backsters liv som många andras. Med den kom den så kallade Backstereffekten in i litteraturen. Cleve Backster hade arbetat hela natten i sin skola för lögndetektoranalyser. Lögndetektorer, eller, som de officiellt kallas, polygrafer, används i Amerika, till skillnad fran i exempelvis Tyskland, Osterrike och Schweiz, vid rättegångar för att avslöja osanna uttalanden. Med en lögndetektor mäts i princip elektriska skiftningar, som beror på förändringar i andningsfrekvensen, blodtrycket och hudfuktigheten. I en noga fastställd följd ställs frågor till en misstänkt, som är kopplad till en lögndetektor. Experter iakttar vid vilka frågor den misstänkte blir upprörd eller nervös eller försöker dölja något. Experterna kan sedan utifrån de kurvor som skrivaren ritar upp, fastställa om den till polygrafen anslutne talar sanning eller ej.
Cleve Backster grundade efter andra världskriget den amerikanska underrättelsetjänsten CIA:s lögndetektorskola. Senare undervisade han polis- och säkerhetspersonal från hela världen vid sin egen lögndetektorskola i New York. Han hade just för amerikanska armén utarbetat ett nytt arbetssätt med lögndetektorer, när han tidigt pa morgonen den 2 februari 1966 tittade på sitt drakträd och fick idén att ansluta trädet till polygrafen för att få se hur länge det dröjer, innan vattnet nar bladen, när man vattnar trädet. Bladen på ett drakträd är så stora och kraftiga att de inte så lätt tar skada om man fäster elektroder pa dem. Han väntade sig att på polygrafens skrivare få se en kurva som anger mindre elektriskt motstand på grund av större elektrisk ledningsförmåga, när växten just far vatten.
Till Backsters förvåning visade drakträdet en helt annan reaktion: På skrivaren syntes exakt den typiska kurva som han kände igen fran otaliga förhör, när människor under kort tid är upprörda. Hade växten något slags känslor? Visade den honom att den blev glad över det friska vattnet? Hur skulle man kunna kontrollera om drakträdet verkligen har känslor?
Backster tänkte efter. De häftigaste reaktionerna visar människor, när de blir hotade. Alltså måste han hota sin växt. Han fick idén att bränna ett blad. I det ögonblick han tänkte att han skulle bränna det blad som anslutits till elektroderna, reagerade växten häftigt, skrivaren gav utslag och visade en dramatisk kurva. Det var alldeles stilla i huset klockan tre på morgonen, han hade inte rört sig och inte vidrört växten, utan bara tänkt att han skulle bränna den. Kände sig växten hotad redan genom Backsters tankar? Kunde den förnimma tankarna?
Han gick in i ett annat rum för att hämta tändstickor. När han kom tillbaka, hade skrivaren återigen tecknat en ångestkurva, tydligen i samma stund som han hade beslutat sig för att förverkliga sin idé. Han tog en tändsticka och började tveksamt bränna bladet. Skrivaren gav ater ett utslag, denna gång svagare. Backster ville inte pa allvar göra växten illa. När han senare gjorde som om han tänkte bränna bladet, reagerade växten inte alls längre. Kunde den på något sätt verkligen avgöra om han pa allvar hotade den, så som i början av försöket, när han först fick idén att bränna bladet, eller om han, som nu, bara låtsades att han skulle bränna det?
Backster arbetade hela natten, och gjorde en rad försök med drakträdet. När hans kompanjon kom till arbetet på kontoret följande morgon, hängde papperen med polygrafens utskrifter pa väggen.
- Vem har du testat hela natten? frågade han.
- Den där, svarade Backster och pekade på drakträdet.
- Är du tokig? En växt!
Va, en växt? Det sa ständigt människor under de följande veckorna och åren, när de hörde talas om Cleve Backsters iakttagelser. Han utvidgade sitt laboratorium och började experimentera systematiskt med växter.
Fenomenet att växter reagerade på hans känslor, ja till och med kunde läsa hans tankar, lämnade honom ingen ro.
Några månader senare fick Backster besök av en kvinnlig kanadensisk växtfysiolog, vilken hade hört talas om hans experiment. Backster anslöt beredvilligt en växt till polygrafen. Ingen reaktion. Han försökte med en annan växt, med samma resultat. Inte heller den tredje växten reagerade. Han kontrollerade alla sina instrument, allt var i sin ordning. När till och med den sjätte växten inte visade någon reaktion, fick han en idé:
- Skadar ni ofta växter under ert arbete? frågade han.
- Skadar? sa växtfysiologen. Min käre vän, jag rostar dem i en ugn för att fastställa deras torrvikt!
En stund efter det att den kanadensiska växtfysiologen hade lämnat Backsters laboratorium, reagerade växterna åter normalt. Polygrafens skrivare tecknade de vanliga kurvorna.
Denna erfarenhet med den kanadensiska växtfysiologen innebar för Backster ett slags aha- upplevelse, för han hade flera gånger tidigare upplevt att växter, som anslutits till polygrafen, inte visade någon reaktion alls. Han hade tidigare inte kunnat förklara detta. Men svaret från växtfysiologen, jag rostar dem i en ugn, gav honom idén att växterna hade känt att kvinnan innebar en fara för dem och att de i ren ångest, liksom många människor, råkat i vanmakt. Uppenbarligen kunde växter reagera på olika sätt inför hot: med ångest och fasa, vilket han kunde se på polygrafens kurvor, när han skulle bränna drakträdet, eller, när ångesten kanske var alltför stor, med vanmakt, och då kom det inga signaler alls längre.
’’och han (Muhammed) undanhåller ingenting av (vad han fått veta av) det som är dolt för människor. Och i (Skriften) finns ingalunda ord av en utstött demon. Vilken väg skall ni (nu) slå in på (i försöken)(att beljuga och och misstänkliggöra den)? Denna (Skrift) är ingenting mindre än en påminnelse till alla människor.’’
[Koranen 81:24-27]
Låt inte din okunnighet och högmod leda till ett evigt liv i plåga och elände
Har du ens läst om hur myror funkar? Att de skapar samhällen likt människor, kommunicerar med varann på ett fascinerande sätt? Ta reda på lite fakta innan du öppnar truten.
Myror (Formicidae) är en familj av gaddsteklar med små eusociala insekter. Tillsammans med getingar och bin bildar de ordningen Hymenoptera. Familjen är mycket mångskiftande och består av omkring 12 000 arter där absoluta merparten lever i tropikerna. De lever i välorganiserade kolonier som kan omfatta flera miljoner individer. Individerna delas in i de subfertila eller sterila honorna som utgör "arbetare", "soldater" etc, fertila hanar som utgör "drönare" och fertila honor som utgör "drottningar".
Myror bildar samhällen där det finns tre olika slags individer: hannar, honor (drottningar) och arbetare. Hos vissa myror som lever som boparasiter hos andra myrarter, till exempel släktet Anergates, saknas dock arbetare. Hos de arter där det finns en särskild klass av arbetarmyror är det nästan uteslutande dessa som uträttar alla de för samhället nödvändiga sysslorna, som grävning och byggnadsarbete, anläggande av vägar, anskaffande av föda, vård av avkomman, bladlössen och myrgästerna, bevakning av honor och hannar, transport av larver och puppor vid flyttningar och försvar mot samhällets fiender. Hos vissa arter med små honor deltar honorna dock ivrigt i arbetena. I de fall en ensam, befruktad myrhona grundlägger ett nytt samhälle, är hon hänvisad uteslutande till sig själv för att föda upp de första arbetarna, men övergår sedan till att enbart ägna sig åt äggläggning. Hos de olika slagen av arbetare har man i vissa fall kunnat påvisa en arbetsfördelning.
http://sv.wikipedia.org/wiki/Myror
Detta var en fingervisning. Du kan på egen han fördjupa dig i ämnet om hur myror funkar och hur välorganiserade de är.
Du har ingen aning om nåt av det där du pratade om. Men vad är det så konstigt med att fåglar pratar? Har du aldrig sett eller hört en fågel prata?
http://www.youtube.com/watch?v=9GS0dFkcfvs
http://www.youtube.com/watch?v=FylETZJJOhA
http://www.youtube.com/watch?v=EanU1ClM2og
Cleve Backster var den förste som elektroniskt registrerade växters känsloliv. Han var världsberömd för tjugo år sedan, men är idag en bortglömd och bruten man.
Den moderna växtkommunikations-forskningens fader är Cleve Backster. Det drakträd varmed han gjorde sin upptäckt att växter förnimmer människors tankar och känslor och reagerar på dem, är idag över 25 år gammalt och tre meter högt, och det uppfyller nästan ett helt förrum i Backsters kontor i San Diegos centrum. Backsters sekreterare skänkte honom drakträdet, dracaena massangeana, eftersom hon tyckte att det behövdes litet grönt på kontoret. Det var i New York i början av 60-talet. Den gröna gåvan skulle komma att pa ett betydelsefullt sätt förändra såväl Cleve Backsters liv som många andras. Med den kom den så kallade Backstereffekten in i litteraturen. Cleve Backster hade arbetat hela natten i sin skola för lögndetektoranalyser. Lögndetektorer, eller, som de officiellt kallas, polygrafer, används i Amerika, till skillnad fran i exempelvis Tyskland, Osterrike och Schweiz, vid rättegångar för att avslöja osanna uttalanden. Med en lögndetektor mäts i princip elektriska skiftningar, som beror på förändringar i andningsfrekvensen, blodtrycket och hudfuktigheten. I en noga fastställd följd ställs frågor till en misstänkt, som är kopplad till en lögndetektor. Experter iakttar vid vilka frågor den misstänkte blir upprörd eller nervös eller försöker dölja något. Experterna kan sedan utifrån de kurvor som skrivaren ritar upp, fastställa om den till polygrafen anslutne talar sanning eller ej.
Cleve Backster grundade efter andra världskriget den amerikanska underrättelsetjänsten CIA:s lögndetektorskola. Senare undervisade han polis- och säkerhetspersonal från hela världen vid sin egen lögndetektorskola i New York. Han hade just för amerikanska armén utarbetat ett nytt arbetssätt med lögndetektorer, när han tidigt pa morgonen den 2 februari 1966 tittade på sitt drakträd och fick idén att ansluta trädet till polygrafen för att få se hur länge det dröjer, innan vattnet nar bladen, när man vattnar trädet. Bladen på ett drakträd är så stora och kraftiga att de inte så lätt tar skada om man fäster elektroder pa dem. Han väntade sig att på polygrafens skrivare få se en kurva som anger mindre elektriskt motstand på grund av större elektrisk ledningsförmåga, när växten just far vatten.
Till Backsters förvåning visade drakträdet en helt annan reaktion: På skrivaren syntes exakt den typiska kurva som han kände igen fran otaliga förhör, när människor under kort tid är upprörda. Hade växten något slags känslor? Visade den honom att den blev glad över det friska vattnet? Hur skulle man kunna kontrollera om drakträdet verkligen har känslor?
Backster tänkte efter. De häftigaste reaktionerna visar människor, när de blir hotade. Alltså måste han hota sin växt. Han fick idén att bränna ett blad. I det ögonblick han tänkte att han skulle bränna det blad som anslutits till elektroderna, reagerade växten häftigt, skrivaren gav utslag och visade en dramatisk kurva. Det var alldeles stilla i huset klockan tre på morgonen, han hade inte rört sig och inte vidrört växten, utan bara tänkt att han skulle bränna den. Kände sig växten hotad redan genom Backsters tankar? Kunde den förnimma tankarna?
Han gick in i ett annat rum för att hämta tändstickor. När han kom tillbaka, hade skrivaren återigen tecknat en ångestkurva, tydligen i samma stund som han hade beslutat sig för att förverkliga sin idé. Han tog en tändsticka och började tveksamt bränna bladet. Skrivaren gav ater ett utslag, denna gång svagare. Backster ville inte pa allvar göra växten illa. När han senare gjorde som om han tänkte bränna bladet, reagerade växten inte alls längre. Kunde den på något sätt verkligen avgöra om han pa allvar hotade den, så som i början av försöket, när han först fick idén att bränna bladet, eller om han, som nu, bara låtsades att han skulle bränna det?
Backster arbetade hela natten, och gjorde en rad försök med drakträdet. När hans kompanjon kom till arbetet på kontoret följande morgon, hängde papperen med polygrafens utskrifter pa väggen.
- Vem har du testat hela natten? frågade han.
- Den där, svarade Backster och pekade på drakträdet.
- Är du tokig? En växt!
Va, en växt? Det sa ständigt människor under de följande veckorna och åren, när de hörde talas om Cleve Backsters iakttagelser. Han utvidgade sitt laboratorium och började experimentera systematiskt med växter.
Fenomenet att växter reagerade på hans känslor, ja till och med kunde läsa hans tankar, lämnade honom ingen ro.
Några månader senare fick Backster besök av en kvinnlig kanadensisk växtfysiolog, vilken hade hört talas om hans experiment. Backster anslöt beredvilligt en växt till polygrafen. Ingen reaktion. Han försökte med en annan växt, med samma resultat. Inte heller den tredje växten reagerade. Han kontrollerade alla sina instrument, allt var i sin ordning. När till och med den sjätte växten inte visade någon reaktion, fick han en idé:
- Skadar ni ofta växter under ert arbete? frågade han.
- Skadar? sa växtfysiologen. Min käre vän, jag rostar dem i en ugn för att fastställa deras torrvikt!
En stund efter det att den kanadensiska växtfysiologen hade lämnat Backsters laboratorium, reagerade växterna åter normalt. Polygrafens skrivare tecknade de vanliga kurvorna.
Denna erfarenhet med den kanadensiska växtfysiologen innebar för Backster ett slags aha- upplevelse, för han hade flera gånger tidigare upplevt att växter, som anslutits till polygrafen, inte visade någon reaktion alls. Han hade tidigare inte kunnat förklara detta. Men svaret från växtfysiologen, jag rostar dem i en ugn, gav honom idén att växterna hade känt att kvinnan innebar en fara för dem och att de i ren ångest, liksom många människor, råkat i vanmakt. Uppenbarligen kunde växter reagera på olika sätt inför hot: med ångest och fasa, vilket han kunde se på polygrafens kurvor, när han skulle bränna drakträdet, eller, när ångesten kanske var alltför stor, med vanmakt, och då kom det inga signaler alls längre.
’’och han (Muhammed) undanhåller ingenting av (vad han fått veta av) det som är dolt för människor. Och i (Skriften) finns ingalunda ord av en utstött demon. Vilken väg skall ni (nu) slå in på (i försöken)(att beljuga och och misstänkliggöra den)? Denna (Skrift) är ingenting mindre än en påminnelse till alla människor.’’
[Koranen 81:24-27]
Låt inte din okunnighet och högmod leda till ett evigt liv i plåga och elände
Nej det är inte så konstigt att myror och fåglar och växter pratar. Med varandra. Men när de börjar prata med människor har man passerat gränsen mellan fantasi och verklighet.
