Människor som tror på någon gud enligt exempelvis kristendomens definition är följande;
1. Rädda att inte "betyda" lika mycket och därför låter en gud bekräfta de som varelser. (Att inse att ens "själ" är uppbyggd av miljontals av nerver samt axoner är helt enkelt för överväldigande och förstör ens ingraverade världsbild). Man har lagt ner för mycket känslor i det hela för att kunna inse andra sidan av myntet.
2. Hjärntvättade av exempelvis sina föräldrar(miljö som de uppväxt i). Det är oftast mellan 0-20 år som man blir religös, antar jag, eftersom det är då hjärnan är som mest receptiv. Detta är beklagligt
Finns säkert människor som förnekar denna hjärntvättning och tror att "jag får tror det jag vill". Men tyvärr inser inte dessa människor hur stor påverkan ens uppväxtmiljö har.
Man föds inte med en tro utan den är utvecklad med tiden och man ger upp inför all press(som antas finnas för att tro på gud) och ett sorts "group-think" uppstår. Exempelsituation; Alphahannen Kalle uttrycker något, hans kompisar håller med utan att tänka kritiskt till påståendet.
DET FINNS INGA ANLEDNINGAR TILL ATT TRO PÅ EN GUD