Citat:
Ursprungligen postat av
Gertrud1
Ja men så är det. Jag respekterar dig, för du står för vad du är.
Och du har ju sagt att du är narcissistisk, och ni brukar vara mästare på att spela på människors narcissistiska behov, och därför blir en kille som du honung för bin
Du ger vad de aldrig fått, en upplevelse att vara speciella, du sa en gång att du vände på det att du använde folks fysiska ovanligheter och gjorde något bra av dem. De känner sig mao accepterade av dig vilket är det djupaste psykologiska behovet, och klart de faller som käglor.
Jag tror dock inte du är medveten om vad du gör, utan du bara gör det du lärt dig funkar med kvinnor
Vampen - du växer för varje dag.
Ja det är roligt att följa med i playandet, de ÄR otroligt skickliga och kan gärna få mig att må bra en stund. Tycker det är okey för då är det bara två som leker samma lek, bara det att man har olika mål. När man playar games så finns det ju en vinnare och en förlorare det ingår ju.
Någonstans tycker jag att don efter person är en bra livsregel
Klockrent
Handfast igen, bra. Då bemöter jag. Vill börja med att säga att det finns en vrångbild av "players". Och det är inte så konstigt egentligen heller, för de flesta verkar faktiskt inte tycka om att andra har sex på det sättet vi talar om. Alla utom de som har sex då, dvs oftast 2 personer. Nuförtiden, som jag sagt så är 80% av mina ONS (vilket är den enda formen kag sexar med andra kvinnor på) baserat på ärlighet och ömsesidighet. Det är fina möten, härligt att se vuxna kvinnor kunna ta ansvar, våga sin sexualitet osv. Men ibland är det mänskliga mötet mer värt än det rent sexuella innehållet. Men en del kvinnor klarar inte att hantera psykologiskt ett enda sexande, och sen finna sig i att bli utesluten frankt från mitt liv för alltid utan några öppningar.
Deras självkänsla blir skadade. Ska jag ta hänsyn till detta? I första läget? Det har jag aldrig funderat på ens. I andra läget? Ja, jag har låtit såna tjejer spy galla på mig, t.ex. på telefon. Jag har påtagit mig så mycket skuld som möjligt - för att de ska må bättre, ångrat kommentarer osv. Men det är inte svårt, då jag inte känner något, för tjejen, och hon kan inte göra något annat än verbalt trakassera mig. Men det kan jag ta, det kostar inget. Men däremot så ger jag aldrig henne mer än typ 10 min, och högst ett samtal.
För varför skulle jag offra mer? Någonstans måste man sätta en gräns.
Är inte det empati Gertrud?
Jag vet att jag har narcissistiska drag, då t o m flera professionella har sagt det, men framför allt att jag kan läsa vad jag skriver - och värdera det, till en viss del iaf. Men jag anser de milda. Och f ö enligt definitionerna så kan väl inte en narcissist var medveten om sin narcissism, sägs det väl? Men jag beaktar faktiskt det IRL. Men inte på FB. Här är jag den jag är faktiskt. En annan sak med narcissism som inte heller stämmer på mig är att allt skulle vara påhitt, och enligt en psykiatriker så kan man inte säga sanningen (men hon skrev ner den..ha) för då tar patienten livet av sig bums.
Jag har aldrig varit i närheten av att någon har kunnat punktera min bubbla, någonstans, så att jag skulle känna så. Även om vissa saker är överdrifter, så stämmer sakerna i sin väsentlighet. Men det är sant att jag är suicidal ibland, och det beror på många skäl, både kända och okända. Men denna suicidalitet är aldrig kopplat till vad någon har sagt till mig. Det är något jag bär, ja det började tidigt och det sista var väl när mitt X råkade illa ut. Men sen har jag skaffat ett nytt liv i den mest destruktiva perioden i livet, men ofta väger suicidaliten mot det kategoriska imperativet att forbidden, p g a av att... Jag vill, men får inte. Men får är inte samma sak kunna tyvärr. Men jag kan inte skada oskyldiga sm...
Är inte det empati?
Ärligt talat, så har du bara en bild av mig som delvis stämmer. Kanske bara till 50%. Och de andra 50% är något helt annat, och på någon nivå kan du förnimma det, även om det inte stämmer med din stereotyp. Jag vet att jag skulle trollbinda dig lätt IRL, ålder spelar ingen roll.