Citat:
Ursprungligen postat av
Kroesmann
Jag har för mig att vi diskuterat just detta i någon annan tråd och min slutsat är och förblir, än så länge, att ett universum är meningslöst att skapa för en Gud, förutsatt att guden är bristfri (allsmäktig, allgod, allvetande). Att Gud dessutom oftast beskrivs som bortom tid och rum gör universum ännu mer meningslöst. Om man bortser från detta så kan man ju i alla fall tänka sig att en allgod Gud skapar universum med mål att fördela maximal lycka.
Skapandet av universum skulle kunna vara en logisk följd av Guds godhet. Ponera att Gud har möjligheten att skapa en perfekt värld. Vore det inte en rentav ond handling att inte skapa denna värld? Och som jag frågade tidigare: Varför måste perfektion vara detsamma som maximal mänsklig lycka? Personligen ser jag inte något nödvändigt samband mellan de två.
Citat:
Jag förstår att ondska egentligen är ett krav för att man ska kunna förstå innebörden av lycka, i alla fall om man antar att denna värld är den "perfekta". Å andra sidan har vi bara denna värld som referens och när det kommer till personlig tro så tror jag att allting skulle kunna vara mycket bättre.
Den enda som skulle få ut något av att se den perfekta helheten skulle ju vara Gud, och personligen tycker jag att det är oerhört egoistiskt av en entitet som beskrivs som allgod. Men det är återigen endast en personlig åsikt.
Det är en legitim åsikt och egentligen håller jag nog med dig, men frågan är om det inte är att göra Gud alltför antropomorf. Visserligen försvinner hela anledningen till att dyrka honom på köpet, men är det ett problem? Är det någon skillnad på en allgod Gud och en demiurg utifrån det mänskliga perspektivet?
Citat:
Jag är inte benägen att hålla med här. En allsmäktig Gud saknar ju per definition begränsningar.
Om konstruktören är mänsklig så är jag fullt benägen att hålla med om det, och har till och använt liknande koncept i mitt musikskapande. Men jag är som sagt långt ifrån allsmäktig och är ibland tvungen att skapa något fult eller dissonant för att kunna framhäva något vackert eller simpelt.
Allsmäktighet är ett annat komplicerat begrepp. Jag är inte alltför insatt, men jag tror att det går att sunt argumentera för att allsmäktighet inte behöver inbegripa sådant som att bryta mot logiska lagar osv. Men jag har som sagt inte nog insatt för att vilja ge mig in i den argumentationen.
