Jag satt och irriterade mig över några engelska efternamn jag beslutat låter korkade. När tankarna vandrade vidare slog det mig att det måste gått snett på något sätt när man hittade på dem. Dessutom undrade jag i en epilog till min fundering jag hur de skulle fungera översatta till svenska i det Svenska samhället. Titta här bara:
1.
Gaylord. Nu vet jag att "gay" betydde "glad" förr i världen, men hur tänker bärarna av namnet nu? Får barnen gå hos psykolog för att lära sig hantera sitt namn i det moderna samhället? Hur skulle det funka på svenska? "Hej, det är Jörgen Böghertig, kundnummer 347629. Har ni Snuten i Hollywood 2 inne på VHS"? Nej, va? Vad säger ni?
2.
Coward. Det har väl alltid betytt fegis på engelska, eller betydde det helyllekille fram till 1857 eller någonting sådant?
3.
Darling. Snacka om fjantigt namn! På svenska blir det väl "snuttgurka" eller någonting liknande? Nej, det skulle inte fungera på svenska.
4.
Savage. Kul namn... Vildmannen. Det får mig att tänka på Sievert Öholms
vassp-debatt i TV, om hårdrocksgruppen Vassp, eller "Vi Are Satans Pipel" som akronymen utläses på engelska.
Man i publiken: "I fuck like a beast"! "Knulla som en... best"?
Sievert Öholm: "... som ett vilddjur"!
Ni kan säkert komma på fler exempel, och det finns naturligtvis knäppa namn på andra språk också.