Citat:
Ursprungligen postat av
sigurdV
Jodå! Det är Parmenides som för tretusen år sedan drog igång problemen om intet och oändligheten!
Hans elev Zenon kanske är mer känd bland matematiker eftersom han jobbade med oändliga serier uta att riktigt förstå vad konvergens var för något.
Men det är faktiskt fräckt av dej att förklara en definition som kan användas för att definiera talet noll för bara "ordlekar"
No offence, men jag tror att chansen är rätt god att orginalet är mycket mindre flummigt skrivet än din tolkning av det hela.
Citat:
Nej! Du fattar fel.
Jag menar att för varje värde på variabeln "x"
så är satsfunktionen: x="x är inte sann" , FALSK!
Denna satsfunktion används i VARJE härledning av paradoxer som är besläktade med Lögnarparadoxen. Till exempel som definition: Lögnarsatsen = " Lögnarsatsen är inte sann"...
Eller som empiriskt faktum:
1 sats 1 är inte sann
2 sats 1 = "sats 1 är inte sann"
Whatever. Jag förstår vad du menar, men jag ser inte relevansen.
Citat:
Och detta gäller alltså inte bara semantiska paradoxer utan även matematiska paradoxer:
Exempelvis: "M= Mängden mängder som inte är element i sig själva."
Och du borde kunna ana varför jag misstänkt att något är fel med Cantors diagonalbevis!
Nix, jag ser inte kopplingen där.
Citat:
Det är INTE nödvändigt sant! Jag godtar inte detta ditt påstående! Du skiljer inte mellan de naturliga talen och dessas platser i listan! Var god upprätta listan FÖRST utan att placera in några naturliga tal i listan. Då kommer ditt första decimaltal att finnas på första platsen... men inget naturligt tal får skrivas där innan jag godkänner talet så att du inte fuskar! Och jag tar mig friheten att fylla i listan som jag vill och behålla så många tal jag vill... det ENDA du har rätt att kräva är att varje plats, och därmed varje decimaltal, får sitt egna unika naturliga tal!
Skärp till dig. Bara för att du inte förstår beviset kan du inte kräva ett bevis med ännu hårdare restriktioner. Det är inte ens säkert att det går att bevisa under dina förutsättningar. Hitta felet i nuvarande bevis istället.
Jag kan omformulera det lite.
Låt (a_i,b_i) vara ett talbar där a_i tillhör N och b_i tillhör R
Låt a_i=i, dvs talparet (a_i, b_i) kan skrivas på formen (i, b_i)
Nu hoppas jag att jag att det är uppenbart att du inte kan hitta ett naturligt tal som inte finns med.
Låt b_i != b_j för alla i,j i != j, dvs alla b är olika.
Med redan nämnd metod går det nu att hitta ett reellt tal som inte är skiljt från alla b_i.
Citat:
Du får inte UTGÅ från att det finns mindre naturliga tal än reella för det är EXAKT det du vill BEVISA!
Det gjorde jag inte. Jag utgick från att det fanns lika många, men det visade sig vara fel. Det är exakt så ett motsägelsebevis fungerar.