Bortglömda svenska fotbollsögonblick

Vilken ren ångest match det var Tacos stolpskott och Hedmans risiga ingripanden vid två strumprullare utanför straffområdet som gav senegal segern.

Tänker på Sveriges vad jag tror var em-kval till em 2000 när sverige var i samma grupp som england,och sverige hade bortmatch mot england som blev lite som en gruppfinal vilket blev en riktigt hård fysisk match där scholes satte sina dobbar i håkan milds lår så att dobbarna fastnade i låret och stefan schwartz stämplade beckham så illa att han blev utburen.

I samma match så höll Ljungberg på att knorra in en frispark i krysset men seaman klarade med nöd och näppe att rädda.

Sen kom jag att tänka på Källströms frisparksmål borta mot island i kvalet till em 2008, denna frispark tycker jag slår zlatans frispark mot england med hästlängder kolla från 0.48 http://www.youtube.com/watch?v=s3RCo-Attnc

Visst han kunde ha passat men var inget fel på skottet, bra räddning nere vid stolpen av målvakten.

Värsta minnet är Portugal 04 när vi äger Holländarna och torskar pga usla straffar.
Ett trevligt ögonblick som det inte brukar snackas om är matchen nere i Turkiet, VM kvalet 01, kass match över lag så från ingenstans smeker Andreas Andersson in en boll i 9x minuten och Sverige blir klara för VM

Glom inte Henkes nick pa Allbacks bissa bara nagra fa minuter innan. Den har matchen brukar raknas som en svensk klassiker sa jag skulle inte kalla den for bortglomd... Underbar match dock.

Sammandrag och intervjuer: http://youtu.be/SzQxEtipl20

Luxenburg (tror ja) hemma på Ullevi (tror jag) när vi ledde med 1-0 eller något och Sundgren bjuder skatteparadiset på deras enda chans, ett friläge. Som tur var så räddade Hedman(?) och matchen slutade 2-0 har jag för mig.
Pratas allt för sällan om hur jävla kass han verkligen var.

Det och Petter Mannen Från Parken Hanssons magnifika frispark. Vevas allt för sällan på svensk TV.

Angående matchen mot Turkiet i Istanbul -01 så tycker jag ofta att många fans "minns fel"... det snackas jämt och ständigt om Andreas Andersson som den största hjälten från den matchen, men som BarryHero nämnde är det egentligen Henkes kvittering i 89:e som var det största ögonblicket.

Vid oavgjort mot turkarna hade det räckt att slå Azerbadjan hemma i sista kvalomgången (för övrigt den match som Zlatan sedermera premiärmålade i) för att vinna gruppen. Hade vi förlorat hade turkarna haft allt i egna händer. Nu blev vi förvisso helt klara direkt i och med Anderssons segermål men eftersom att undvika förlust var det väsentliga i den matchen samt att kvitteringen kom i slutminuten så kändes segermålet sedan bara som en skön bonus efter att redan ha upplevt den riktiga glädjeyttringen en minut tidigare!

Seoul 88 och Barcelona 92 är två underskattade turneringar. Sverige åkte ut i kvarten båda gångerna men hade potential att gå hela vägen. Som nämndes tidigare var det Italien som blev för svåra 88 och i Barcelona var det Australien då Tomas Brolin blev skadad som blev för svåra. Många trodde att hans karriär var över men sedan kom han som sagt tillbaka och gjorde en fantastisk VM-turnering två år senare.

Jag tror att framgångarna i OS låg till grunden för den svenska framgångarna som följde.


Nej det var inte U23 på den tiden utan det var någon form av begränsning på spelare som varit med i VM-slutspel. Vilket naturligtvis var en fördel för Sverige då vi inte hade så många spelare med VM-matchen i bagaget.

En fantastisk match var i OS kvalet 88 då Sverige slog Frankrike med 4-2. Dahlin och Thern var riktigt bra minns jag. Frankrike hade också en bra lag med Papin i spetsen.

Om jag minns rätt så var OS 1988 öppet för spelare som inte hade spelat VM eller VM-kval. Halva Sveriges trupp spelade sedermera mästerskap 90-94. Limpar, Thern och Dahlin var med för att nämna några.

Till OS 1992 så ändrades reglerna så att endast U23-spelare var tillåtna (+ 3 äldre). Jag tror inte Sverige utnyttjade sin kvot utan skickade sitt u-21. Sverige hade ett ännu bättre medaljläge än 1988, inte minst tack vare en gynnsam lottning. Man gjorde dock bara en bra match i gruppen (4-0 mot Marocko) vilket ändå räckte till gruppseger. I kvartsfinalen blev det jackpot då Australien överraskande kommit tvåa i sin grupp efter att ha slaktat Danmark i sista gruppspelsmatchen. Att Sverige skulle besegra Australien i kvarten var lika säkert på förhand som att Sverige skulle vinna mot Trinidad & Tobago 2006. Som alla vet så blev det fiasko, 1-2 slutade matchen och Sverige missade semin mot Polen där istället australiensarna stortorskade.

Det finns väl inget speciellt minnesvärt över den turneringen vad jag kan minnas för svensk del. En stark elva som underpresterade är väl min sammanfattning. Som lite kul kuriosa vill jag minnas att Sverige hade en väldigt okänd 1:a-målvakt (Jan Ekholm) som man bara något år senare återfann i nån lägre division (typ 3-5).

http://en.wikipedia.org/wiki/Jan_Ekholm

Pa Wikipedia star det inte ens vilken klubb Ekholm spelade for under sin karriar. Vem var han egentligen?

Sveriges trupp i OS-matchen mot Australien 1992. Jag har highlight:at dem jag aldrig hort talas om forut.

Sweden
Line-up
[1] Jan EKHOLM (GK)
[2] Magnus JOHANSSON
[3] Joachim BJORKLUND
[6] Hakan MILD
[7] Patrik ANDERSSON (C)
[8] Stefan LANDBERG
[9] Christer FURSTH
[10] Jonny RODLUND
[11] Tomas BROLIN (-30')
[13] Jesper JANSSON (-59')
[15] Bjorn LILIUS
Substitute(s)
[4] Filip APELSTAV
[5] Niclas ALEXANDERSSON
[12] Hakan SVENSSON
[14] Jorgen MOBERG
[16] Henrik NILSSON
[17] Anders ANDERSSON
[18] Pascal SIMPSON
[19] Niklas GUDMUNDSSON (+30')
[20] Jonas AXELDAHL (+59')

Edit:

Eller Apelstav har jag faktiskt hort talas om tidigare. Sveriges forsta morkhyade landslagsspelare? Debuterade innan Martin Dahlin om jag minns ratt.

Jag tror Ekholm representerade IFK Sundsvall 1992. Stefan Landberg hade en framgångsrik karriär i Öster och IFK Göteborg, han gjorde ett mål för Sverige i VM-kvalet till 1994 (ett inhopp mot Finland tror jag). Gudmundsson var en framstående allsvensk spelare i Halmstad, han var med och sänkte Parma med 3-0 om jag minns rätt och gjorde en sejour i Blackburn. Axeldahl tror jag fick någon strölandskamp och var högt uppe i den allsvenska skytteligan. Övriga som du nämnde minns jag inte utmärkte sig i svensk fotboll.

Apelstav var inte den första mörkhyade spelaren, Dahlin var med redan 1988, sen kom Jean-Paul von der Burg 1990. Minns ingen innan dess, men kan ha varit någon jag förträngt...speciellt i ungdomslandslagen.

*edit*
Jag överskattade Axeldahls målskörd i allsvenskan något. Han hade någon säsong där han gjorde hyggligt med mål, men inget att skryta med. Spelade några år utomlands också i lägre divisioner.

Du borde ha hört talas om Landberg och Gudmundsson!

Landberg kunde jag forknippa med IFK Goteborg men tyvarr inte mycket mer an sa.

Gudmundsson har jag mojligen hort namnet pa forut men inte mer an sa.

Ett väldigt starkt minne är matchen mot England i VM 2002. Linderoths stenhårda jävla skott som säkerligen skulle sprängt sönder ribban om den gått någon decimeter lägre. Har dessvärre ingen länk

Minns också starkt matchen mot Senegal detta mästerskap. Zlatan kommer från höger, drar minst en gubbe i straffområdet och kan frispela medspelare om han bara passat snett bakåt, han väljer att avsluta själv och skjuter rakt på målvakten