Insemination för singlar

Vad är fel med att låta kvinnor som vill ha barn möjlighet att göra det? Vi tillåter människor att åka på kryssningar på fartyg till Finland och bli gravid med en dricka kompis.

Det kommer Ni inte att få. Någon måste göra det verkliga jobbet, och det är aldrig de makthungriga feministerna.

http://www.youtube.com/watch?v=X23ul8fNPJU&feature=my_liked_videos&list=L L5MnvKV2CEdKYKZBQK2EW5A

framtid reproduktion. Nationer kommer att ge efter för kvinnors rättigheter för att kunna ha barn oavsett civilstånd.

Så länge de betalar hela kalaset själva och inte ber skattebetalarna stå för det så är det väl okej.

Då ska de även betala räkningarna själva när barnet mår psykiskt dåligt i senare år också.

Redan nu kan lesbiska, kvinnor och par formge/designa sitt barn. Man väljer en spermiedonator utifrån de kriterier/egenskaper man vill att barnet ska ha vad gäller utseende, intelligens osv. Att donatorn är frisk är en förutsättning för att överhuvudtaget få komma på tal.

(sexualiteten kan man nog inte beställa än)
Och miljö och uppfostran har ju fortfarande betydelse för vad det blir för individ.

Intressant är ju också frågan om stängda och öppna donatorer och barnets rätt till sitt ursprung.
Detta ur flera aspekter.
Dels för att många vill veta varifrån de härstammar. Men också för att undvika eventuella förhållanden med eventuella halvsyskon.

Jag vet inte var gränsen går för hur många barn en donator får vara upphov till? Men det är väl lite olika i olika länder. Någon i Dk hade cirka 15 st barn tillkomna genom hans donerade sperma, i USA (tror jag) var det upp till 30 st. Men jag har för mig att jag har hört talas om betydligt högre siffror.
Kan det verkligen vara vettigt?

Och att "beställa" ett barn med intelligens och speciella egenskaper verkar inte riktigt friskt och vettigt det heller. Hur reagerar man om barnet inte uppfyller ens förväntningar? Eller om barnet, i vuxen ålder, hittar "beställningsformuläret"?

Nej, jag tycker att det finns många frågetecken här.

Varför skulle han bli det? Träffas man en gång och sedan går skilda vägar så blir det ju bara den ena föräldern som får underhålla barnet

Sen visar det sig att nattvaktmästaren på spermiekliniken är fader till alla barn då han "lekt" med alla prover. Just nu pågår det ett gigantiskt mål i Storbrittannien där det konstaterats att en IVF läkare är fader till över 1000 barn.

Man kan göra en sketch av ovanstående som många skulle ha väldigt roligt åt.

Utom de inavlade barnen som blir till när de tusen råkar träffas och bildar par. För de "känner ju igen sig själva" i den andre och blir själsfränder på direkten.

Jag tycker att detta beslut är helt upp åt väggarna felaktigt. För det första är inte barn någon rättighet, de är ett privilgium. Man har inga rättigheter gentemot sina barn, man har dock skyldigheter. Dessa skyldigheter är så pass omfattande att de bör delas av två myndiga personer. Dessutom så säger FN:s barnkonventention att alla beslut som rör barn bör fattas med utgångspunkt för barnens bästa. Så är inte fallet här, uppenbarligen är det vuxnas "rätt" till barn som står i fokus i denna fråga och det är som sagt feltänkt från början. Dessutom är det kränkande mot alla landets fäder. Det skickar signalen "vad kul att du hjälper till...men du behövs egentligen inte"

En stor gemensam nämnare bland beväpnade glin i förorterna är ingen far och en svag ensam mor. Ska bli intressant, kanske tragiskt, att se facit om drygt tjugo år då dagens status ungar växt upp med sin egofixerade och socialt handikappade morsa. Nästan lika illa för dom som växer upp i ett lebbförhållande.

Av de kvinnor som vill insemineras, hur många skulle vilja göra det med en man som sedan är delaktig i barnets uppväxt (har fortlöpande kontakt och har barnen varannan helg och liknande)?