Tråden om Christer Pettersson

Christer Pettersson gjorde dagligen kodade anteckningar i sin dagbok.
Nu tror en militärexpert att han ska knäcka koden.
Dagboken kan avslöja hemligheterna om Palme-mordet som Christer Pettersson tog med sig i graven.

Koderna består främst av siffror. De finns nästan på varje sida. Oftast är det sifferkombinationer som 575-39 eller 580-29. Christer Pettersson skrev också ned vad som ser ut som klockslag, till exempel 15.00-15.30 följt av 15.30-16.58.

. – Christer Pettersson var inte en vanlig utslagen som man skulle kunna tro. Han var extremt smart. Dagboken visar att han använde en avancerad kod för att ingen utomstående skulle kunna läsa hans anteckningar,

Tiden efter Palme-mordet upphörde Christer Pettersson med att göra anteckningar i boken. – Det är en märklig omständighet, tycker Ingemar Krusell. Han bekräftar också misstanken att Christer Pettersson använde en kod. – Det har sagts av de innersta kretsarna kring Christer Pettersson, säger Ingemar Krusell.

Karl-Gustaf-Roland fick en liten son
Christer var den söte pojkens namn
Han lärde sig att genomföra rån
och ofta gick affärerna i hamn

Pettersson, Christer - Du är våran ikon
Vi skänker dig klister, och sprit, och alvedon
Så att du sen kan lindra din migrän
I Rotebros bejublade domän

Pettersson, Christer - Du är våran idol
En kung bland alkoholister, för brännvin en symbol
I våran kyrka står du statyett
För din lekamen den är så komplett

I februari, året åttiosex
Skjutes Olof Palme bryskt ihjäl
Misstanken mot dig den genast väcks
Polisen anser sig ha goda skäl

Du häktades med buller och med bång
Man åtalade dig för detta mord
Men vistelsen på kåken blev ej lång
Du friades och lyckan den var gjord

Pettersson, Christer - Du är vårt ideal
Du borde va’ magister och sprida din moral
Så alla lär sig allt om livets ljus:
Att leva i ett vimmelkantigt rus

Pettersson, Christer - Du är vår förebild
Den största av artister, så ödmjuk, varm och mild
Vi dyrkar all den mark som du beträtt
Och hyllar varje synd och oförrätt

Din vardag är nu blott en enda fröjd
Du tjänar pengar glatt i TV3
Och sitter där berusad och förnöjd
Och bättrar på ditt goda renommé

Ja, inkomsten och kändisskapet höjs
Så varje vardag blir en enda fest
Gränserna för alkoholen töjs
Du dricker aktivt kol och äter jäst

Pettersson, Christer - Du är våran regent
En stupfull komminister, som Herren Gud har sänt
Till jorden för att frälsa vårat folk
Med bonk, bazooka, brännvin, shit och holk

Pettersson Christer - Här slutar våran sång
Men om du lönen mister besök oss någon gång
Vi bjuder dig på allt som du vill ha
I vårat tempelvalv - Halleluja!

Hans Hederberg, författare och TV-journalist använder nästan halva sin essä − 111 sidor av 236 − till att teckna en bakgrund, en tidsbild från mordåret och Olof Palmes politiska väg genom åren. Det blir en intressant sammanfattning som går igenom var ryktesspridning, förtalskampanjer, ibland rena reklamkampanjer och rent Palmehat kom ifrån − även om den som vill ha djupare kunskaper med fördel kan läsa Henrik Berggrens utmärkta biografi Underbara dagar framför oss: en biografi över Olof Palme (Norstedts 2010).

Det fanns gott om personer och grupperingar med mer eller mindre starka motiv att mörda Olof Palme. Men Hederberg slår fast sin uppfattning: det var Christer Pettersson som mördade Palme. Han grundar sin uppfattning på mängder av offentligt material och intervjuer och har också kunnat ta del av de, tidigare hemligstämplade, fyra stora sinnesundersökningar som gjordes på Pettersson.

Bokens andra halva blir ett initierat porträtt av Christer Pettersson, från barndomen och framåt. Sammantaget är Offret & gärningsmannen en intressant läsning för den som vill sätta sig in i tidsandan från åttiotalet och inte minst ett − möjligen unikt − porträtt av en mycket farlig man.

Domstolarna är naturligtvis tvungna att se till vad som framlagts i faktisk bevisning. Hovrätten valde att bortse från vittnesbevisningen och uppställde krav på teknisk bevisning, ett krav som inte ens teoretiskt kan tillgodoses. När man blickar tillbaka på Palmemordet är även uppgifter av indiciekaraktär intressanta. De är av sådan karaktär att de inte kunde läggas till grund vid bedömningen av skuldfrågan. Ibland sägs det att om det finns tillräckligt många indicier kan de bli till bevisning. Det kan de naturligtvis aldrig bli. Men sammantagna med den åberopade vittnesbevisningen ger de betraktaren ett rimligt perspektiv på varför Christer Pettersson kommit att framstå som Olof Palmes mördare.

Det känns naturligtvis inte bra att man idag måste hänföra mordet på Olof Palme till kategorin ”polisiärt uppklarat”. Förundersökningen visar – om än inte med önskvärd tydlighet men ändock – att Christer Pettersson på sanno-lika skäl var Palmes baneman. Intressant i sammanhanget är förstås också att Pettersson erkänt mordet för mer än en person. Det gjorde han t.ex. för journalisten Gert Fylking, som var hans gode vän från tidiga ungdomsår. Med Petterssons goda minne gick Fylking ut med hans erkännande i tidningen Expressen den 27 oktober 2001. Där lämnade han detaljer om mordet och mördarens flyktväg m.m. som bara denne kan känna till. En sådan detalj var att han haft revolvern dold i jackärmen. Undertecknad artikelförf. har i boken ’Palmemordets nakna fakta” (1998) nämnt att ett vittne sett den flyende mördaren stoppa upp något i just jackärmen.

Christer Pettersson har själv sagt att ”jag måste ha uppträtt somnanbult den här kvällen” Därmed menade han ett sömngångaraktigt beteende och hade nog rätt. Men själva handlingen styrdes sammantaget av flera avgörande faktorer. Amfetamin och alkoholpåverkan i förening med en hjärnskada var bland dem. Professor Lars Lidberg och en hjärnspecialist undersökte vid ett tillfälle Petterssons hjärnskada. Den var av sådan art att vid vissa tillfälle kunde Petterssons inte styra sitt eget handlande. En annan faktor är det s.k. patologiska ruset, vilket kan utlösas av en hjärnskada. Lidberg, numera avliden, ansåg 1998 att det inte var överraskande att Pettersson hade erkänt mordet.

Man må tycka vad man vill om Petterssons ”erkännanden”, men sammantaget med vittnesbevisningen och mängden av indicier kvarstår en slutsats: Ingen annan person hade sådan närhet till mordet som han. Han var definitivt inte att betrakta som en ”omöjlig” gärningsman. Personer utan kännedom om hur han var avfärdar honom med ”varför skulle en stackars A-lagare mörda Olof Palme”. Men Christer Pettersson var redan tidigare att anse som mördare, även om det kallblodiga ’bajonettmordet’ i december 1970 bedömdes som dråp. Sättet att utföra det var en mördares även om man då inte kunde bevisa ett direkt uppsåt. Men han kunde mörda en person utan betänkligheter.

Idag heter det att ”polisen har inte lyckats klara upp Palmemordet”. Men, som Christer Pettersson själv sagt: ”Folksjälen vet”. De flesta i vårt land har nog övertygats om vem som mördade Olof Palme. Frågan är då om man ska fortsätta att söka efter en gärningsman som man anser sig redan ha funnit? Om man har tappat bort en nyckel på en viss plats, är det då rimligt att man söker den någon annanstans? Ungefär detta är idag inte bara polisens utan hela rättssamhällets dilemma. ”Palmegruppen”, eller rikskriminalens Palmeenhet som den idag benämnes, har inte haft tid eller möjlighet att ägna sig åt meningslösa spaningsuppslag. Under större delen av år 2005 var merparten av befattningshavarna där upptagna av identifieringsarbetet med de svenska offren för tsunamikatastrofen. Därför kan man idag med fog säga att utredningen av Palmemordet enbart administreras. Förhoppningsvis kommer en punkt att kunna sättas i mars 2011 då preskriptionen inträder.

Ingemar Krusell
f.d. kriminalkommissarie