Säger ni "Ni" ?

Jag är i trettioårsåldern och fick av föräldrarna och min något gammalmodiga skola lära mig att säga Ni till äldre personer.

Jag vet att det inte händer så mycket runt om i Sverige men det känns mycket mer respektfullt och trevligt tex när jag talar med mina tillfälliga grannar som är i 90 års åldern. Jag känner mig ohyfsad när jag säger Du, men å andra sidan vill jag inte avvika alltför mycket från normen.

Vad tycker ni om tid och plats för niande? Gör ni det, i så fall hur och när?

Säger du! Varför skulle jag tycka att en gammal skulle vara bättre än mig för och kalla denna för ni.

Brukar alltid säga "ni". Men till nära kompisar kan jag "dua" ibland.

nej inte när jag inte talar, kan skriva så i skrift om det är viktigt mail
"Ni" är föråldrat....fick en gammal surgubbe i telefon när jag jobbade med kundtjänst som påpekade att jag sa "du". Jag svarade då att det är föråldrat talesätt och vi lever 2007 nu, fick tyst på honom...och inte fan fick han sin påminnelse bortjusterad heller (han hade fått det om han inte vräkte ur sig det)

Innan jag pensionerades som sjuksköterska använde jag vanligtvis
du-formen när jag pratade med patienter. Anade jag dock, att någon
äldre patient föredrog ni-formen, använde jag självklart denna, eller t.ex.
Herr Lindgren.
Jag skulle i mitt yrke aldrig - vad beträffar titulering - tänka mig, att sätta någon
"på plats" eller rent av - straffa denne.

Exakt. Och ibland träffar man på yngre som säger ni.

Det är väl klart att äldre förtjänar respekt!
Vilka tror ni jobbade och slet och byggde upp Sverige till ett bra land?
Endast på grund av åldern förtjänar de respekt.
Ett samhälle där yngre inte respekterar äldre och deras kunskaper och erfarenheter kan bara gå åt skogen.

Frågan är om de bryr sig om huruvida de kallas du eller ni.
En person som är 90 har säkert kallats ni under större delen av sitt liv och kanske tycker att en person han inte känner som säger Du är oförskämd. Jag tror såklart de känner till att Du är normen men om de föredrar Ni så ska man såklart säga det!

Tänk på hur det är i länder som Tyskland och Ryssland. Folk skulle för det mesta tycka att man var fräck med flit om man tilltalade någon med Du som man inte känner. Så var det ju i Sverige fram till 70 talet. Inte så länge sedan från en 90 årings perspektiv.

"Ni" är tvärtemot vad många av dagens yngre tycks tro ett om inte nedsättande så distinkt avståndstagande till personen man tilltalar. I äldre tider användes det t.ex. när man adresserade sitt tjänstefolk. Det artiga tilltalet har alltid varit att använda titlar.

Bruket av "Ni" som tilltalsord verkar ha fått ett uppsving, antagligen nästan uteslutande använt av folk som inte upplevde det under den tiden då det brukades mer regelmässigt.

Jag niar när jag talar språk där niande ses som artigt, det vill säga inte när jag talar svenska. Jag har nämligen fått lära mig att man niade nedåt.

Som min mormor förklarat det hela för mig så var tilltalet ett opersonligt sådant. Man blev representant för en viss grupp helt enkelt. Direktörn kallades direktör Efternamn, och direktörn niade sina anställda.

Detta från Östermalm i Stockholm. Möjligen såg det annorlunda ut i övriga Sverige, men det vet jag ingenting om.

Ja det stämmer. Tänkte inte på tredjepersons-tilltalet.

Jag gick sex år på en internatskola i Sverige där man skulle säga Ni eller titeln. Det fastnade. Vet inte varför det var så men det var normen och det är allt jag vet. Ibland kunde man använda tredje person, tex fröken/magistern/husmor eller till "husorna", deras förnamn.

Till min farmor så sa jag alltid "Farmor" i stället för du. Hon var lite stel måste jag säga. På något sätt visste jag alltid att det ska vara så. Med mormor var det Du.

Räknar allt det här som Niande dock, det är ju komplicerat att sammanfatta.
Men till syvendes och sist handlade det om respekt för de här personerna.

Jag tror på att visa respekt för folk, särskilt äldre.

Räknar du tilltalet "direktör Jansson" som niande?

Eftersom att det uppenbarligen är olika för olika människor bör du inte tilltala någon med ni om du vill vara artig.

Jaha, okej! Jag har aldrig haft anledning att som vuxen nia någon på jobbet (eftersom jag inte bor och arbetar i Sverige). Så jag har aldrig ställts inför det dilemmat.
Om "Direktör Jansson" var någolunda jämnårig med mig själv och inte verkad som om han var ovanligt stel eller gammalmodig så skulle jag gladeligen dua honom. Likaså i princip alla som arbetar i affärer osv.

Jag talar mest om folk som man känner respekt för eller särskilt vill vara artig mot. Tex Kungen om man träffade honom, en biskop, en väldigt gammal person eller någon som varit utlandssvensk sedan 60 talet och missat "du" reformen.

Du skulle alltså kalla en person för "ni" i ett försök att vara artig, trots att du nu vet att det finns människor som ser "ni" som ett tilltal som används till folk som står under en i hierarkin/samhällsstegen?

Ett tips är att inte tilltala konungen "ni", fast inte bara av ovanstående anledning