Skvaller om travkusken Åke Svanstedt [Sammanfogad]

Klagande och motpart (Tilltalad)
Nils ÅKE Svanstedt, 581118-7839
Kvänum Skulltorp 1, 535 91 Kvänum
Ombud och offentlig försvarare: Advokat Leif Silbersky
Advokatfirman Silbersky HB
Box 12706
112 94 Stockholm

SAKEN
Djurplågeri alternativt brott mot djurskyddslagen

HOVRÄTTENS DOMSLUT
Med ändring av tingsrättens dom ogillar hovrätten åtalet samt upphäver tingsrättens beslut om avgift till brottsofferfonden och återbetalningsskyldighet för försvararkostnad.
Åke Svanstedt får ersättning av staten med åttatusenetthundranittioåtta (8 198) kr för vittneskostnader vid tingsrätten.
Leif Silbersky får ersättning av staten med etthundrafyratusensjuhundratrettiosju (104 737) kr. Av beloppet avser 51 030 kr arbete, 22 880 kr tidsspillan, 9 880 kr utlägg och 20 947 kr mervärdesskatt.
Staten ska stå för kostnaden i hovrätten för försvararen.

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Skaraborgs tingsrätts dom den 22 december 2009 i mål nr B 2866-09; se bilaga A
PARTER (antal tilltalade 3)
Klagande och motpart (Åklagare)
Kammaråklagare Anders Gustafsson
Åklagarkammaren i Skövde
Klagande och motpart (Tilltalad)
Robert CARL JOHAN Jepson, 770925-6270
Färjestadsvägen 69 B
654 65 Karlstad
Ombud och offentlig försvarare: Advokat Hans Berglund
Hamilton Advokatbyrå Karlstad AB
Box 606
651 13 Karlstad
SAKEN
Djurplågeri alternativt brott mot djurskyddslagen

HOVRÄTTENS DOMSLUT
Med ändring av tingsrättens dom ogillar hovrätten åtalet samt upphäver tingsrättens beslut om avgift till brottsofferfonden och återbetalningsskyldighet för försvararkostnad.
Hans Berglund får ersättning av staten med nittiotretusenfemhundrasjuttioen (93 571) kr. Av beloppet avser 48 762 kr arbete, 16 640 kr tidsspillan, 9 455 kr utlägg och 18 714 kr mervärdesskatt.
Staten ska stå för kostnaden i hovrätten för försvararen.

ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE
Skaraborgs tingsrätts dom den 22 december 2009 i mål nr B 2866-09; se bilaga A
PARTER (antal tilltalade 3)
Klagande och motpart (Åklagare)
Kammaråklagare Anders Gustafsson
Åklagarkammaren i Skövde
Klagande och motpart (Tilltalad)
GLENN Hans Weine Persson, 690410-5639
Myskedalen Bredvik 1201
662 98 Tösse
Ombud och offentlig försvarare: Advokat Staffan Uvabeck
Advokatcentrum i Skövde HB
Box 243
541 25 Skövde
SAKEN
Olaga hot m.m.

HOVRÄTTENS DOMSLUT
Med ändring av tingsrättens dom ogillar hovrätten åtalet samt upphäver tingsrättens beslut om avgift till brottsofferfonden och återbetalningsskyldighet för försvararkostnad. Glenn Persson får ersättning av staten med etthundraåtta (108) kr för vittneskostnad vid tingsrätten. Staffan Uvabeck får ersättning av staten med nittiotvåtusenetthundraåttio (92 180) kr. Av beloppet avser 58 968 kr arbete, 12 480 kr tidsspillan, 2 296 kr utlägg och 18 436
kr mervärdesskatt.
Staten ska stå för kostnaden i hovrätten för försvararen.

YRKANDEN M.M. I HOVRÄTTEN
Åklagaren har yrkat att hovrätten ska döma Carl Johan Jepson för djurplågeri och Åke Svanstedt för anstiftan av djurplågeri enligt åtalet eller, i vart fall, skärpa straffet för dem båda. Vidare har åklagaren yrkat att hovrätten ska döma Glenn Persson för medhjälp till djurplågeri enligt åtalspunkten 1 eller, i vart fall, skärpa straffet.
Åklagaren har justerat tidpunkten för gärningen för hästen Bengali enligt följande:
”3. Den 13 september – 2 november 2004.”
Carl Johan Jepson, Glenn Persson och Åke Svanstedt har yrkat att hovrätten ska ogilla åtalet mot dem. Parterna har motsatt sig att tingsrättens dom ändras på det sätt som respektive motpart har yrkat. Glenn Persson och Åke Svanstedt har vid frikännande dom yrkat ersättning för sina vittneskostnader vid tingsrätten.

HOVRÄTTENS DOMSKÄL
Åtalspunkten 1
Utredningen i hovrätten
Parterna har åberopat samma muntliga bevisning som vid tingsrätten. Bild- och ljudupptagningarna av tingsrättsförhören har spelats upp.
På Carl Johan Jepsons, Glenn Perssons och Åke Svanstedts begäran har hovrätten hållit syn på Åke Svanstedts travanläggning på Bjertorp. I samband med detta har tilläggsfrågor ställts till vittnena Elin Strinnlund, Thomas Petersson och Hans Eriksson. Tilläggsfrågor har även ställts till Carl Johan Jepson.

Åklagaren har åberopat samma skriftliga bevisning som vid tingsrätten. Han har som ny skriftlig bevisning i hovrätten åberopat uppgifter ur Svenska Travsportens Centralförbunds (STC) sportsystem avseende dels hästen Bengali, dels Mikael Svanstedt.
Carl Johan Jepson, Glenn Persson och Åke Svanstedt har åberopat samma skriftliga bevisning som vid tingsrätten. Glenn Persson har som ny skriftlig bevisning i hovrätten åberopat ett fotografi av hästen Quack Pot från en tävling den 3 juli 2004 där Quack Pot enligt bildtexten är utrustad med halvstängt huvudlag och käk. Han har också åberopat en uppsägningshandling daterad den 31 mars 2007, i vilken bl.a. anges att
Åke Svanstedt AB säger upp hyresavtalet med Team Eriksson Trotting AB, som företräds av vittnet Hans Eriksson, per den 31 mars 2008 på grund av Svanstedtbolagets behov av hela anläggningen på Bjertorp.
De hörda har vid tingsrätten berättat i huvudsak på det sätt som framgår av tingsrättens dom. Av förhöret med Elin Strinnlund framgår dock att hon uppgav att hon stod placerad 150-200 meter från rakbanan, och inte 200-250 meter som det står antecknat i domen.
Vittnena Elin Strinnlund, Thomas Petersson och Hans Eriksson har vid synen bekräftat de uppgifter som de lämnade vid tingsrätten. Elin Strinnlund har förtydligat att föremålet som Carl Johan Jepson föste mot hästen Le Kemps bakdel var kraftigare än ett vanligt spö samt att den bil som stod parkerad på en väg strax intill rakbanan var Carl Johan Jepsons vita Saab 900.
Carl Johan Jepson har uppgett att han aldrig har ägt eller kört någon vit Saab 900 och att han under den period som Elin Strinnlund har berättat om hade en ljusblå Mazda.


Hovrättens bedömning
Hovrätten anser inte att det är ställt utom rimligt tvivel att Carl Johan Jepson har använt en s.k. elpåfösare mot hästarna Quack Pot, Le Kemp, Bengali, Ninetynine Quick, Mysig, Titan Boko, Impala Frontline och två okända hästar vid de tidpunkter som anges i gärningspåståendet. Åtalet i denna del ska därför ogillas.

Skälen för detta är följande.
Som tingsrätten har konstaterat krävs det för en fällande dom i brottmål att domstolen vid en samlad bedömning av utredningen kommer fram till att det är ställt utom rimligt tvivel att de tilltalade har gjort sig skyldiga till det som åklagaren har påstått. Det är åklagaren som har bevisbördan, dvs. det är han som ska bevisa samtliga de omständigheter som måste föreligga för att de tilltalade ska kunna fällas till ansvar.
I målet har inte åberopats någon teknisk, medicinsk eller annan objektiv bevisning som stödjer åklagarens ansvarspåstående. Någon elpåfösare har således inte påträffats på Bjertorp och något fotografi av den elpåfösare som påstås ha använts har heller inte förevisats. Slutligen finns det ingen utredning i målet som visar att de aktuella hästarna – eller andra hästar på Bjertorp – har uppvisat skador eller annat beteende som kan härledas till användning av elpåfösare.

Det är i stället utrett att STC har gjort en oanmäld kontroll på Bjertorp under den tid som åtalet avser. I samband med detta har personal från STC genomsökt lokaler och utrymmen – även låsta – samt tagit prov på hästar. Någon elpåfösare har inte påträffats och företrädare för STC har heller inte haft något att anmärka i övrigt. Inte heller vid en senare oanmäld kontroll har STC riktat några anmärkningar mot förhållandena på Bjertorp. Utöver detta har regelbundna och i förväg bestämda kontroller utförts av personal från STC och Axevalla Travbana. Av utredningen i målet framgår vidare att de aktuella hästarna regelbundet har undersökts av veterinärer, både på Bjertorp och i samband med tävlingar. Det har inte framkommit att det vid något av alla dessa
tillfällen ska ha framförts anmärkningar mot skötseln av hästarna eller mot något annat förhållande på Bjertorp.

Dessa omständigheter talar mot åklagarens påstående att Carl Johan Jepson har använt en elpåfösare vid träning av de aktuella hästarna. De veterinärer som har hörts i målet har dock varit eniga om att det är svårt att se på en häst om den har utsatts för en elpåfösare eller inte. Några säkra slutsatser grundade på frånvaron av skador kan därför
inte dras. Att någon elpåfösare inte har hittats behöver naturligtvis inte heller betyda att en sådan inte har funnits på Bjertorp. Med hänsyn till att det är olagligt att använda en elpåfösare mot hästar, vilket de tilltalade har känt till, är det rimligt att anta att – om en sådan funnits på Bjertorp – den inte har legat framme.

Åklagarens ansvarspåstående grundar sig dock främst på muntlig bevisning, närmare bestämt uppgifter från nio vittnen. Av dessa har alla utom Hans Eriksson varit anställda som hästskötare hos Åke Svanstedt, antingen under den period som åtalet avser eller dessförinnan. Vittnena har, en del i högre en del i lägre grad, lämnat uppgifter som talar för att Carl Johan Jepson har använt en elpåfösare i samband med träning av aktuella hästar och att det skulle ha skett i princip varje vecka och under dagtid.

Mot dessa vittnens uppgifter står uppgifter från ett antal vittnen åberopade av de tilltalade. Såväl anställda hos Åke Svanstedt som veterinärer, travtränare och hästägare har hörts. Ingen av dem har uppgett att de sett eller misstänkt att en elpåfösare har använts på Bjertorp. Flera av de hörda – främst hästskötarna och veterinären Hans
Näslund – har vistats på Bjertorp dagligen eller, när det gäller Hans Näslund, minst någon gång i veckan och de har rört sig fritt på området. Om elpåfösare använts i den utsträckning som åklagarens vittnen har påstått borde de ha observerat det, i vart fall vid något tillfälle.

Den påstådda brottsligheten ska ha ägt rum under åren 2004 och 2005. Gärningarna anmäldes dock lång tid efter detta och när vittnena hördes vid tingsrätten – och även av polisen – berättade de alltså om händelser som låg minst fyra år tillbaka i tiden. Redan av den anledningen måste deras uppgifter bedömas med försiktighet. De påstådda brotten har vidare varit föremål för ett stort massmedialt intresse. Det kan därför inte uteslutas att vittnenas minnesbilder har påverkats av det. Flertalet vittnen har också gjort sina iakttagelser med kännedom om de rykten som ostridigt florerade kring förekomsten av elpåfösare på Bjertorp. Även detta kan ha påverkat hur vittnena har tolkat sina iakttagelser.

Det har i målet inte framkommit att de av åklagaren åberopade vittnena skulle ha ”konspirerat” mot de tilltalade på grund av avundsjuka eller av någon annan anledning. Hovrätten lämnar därför den invändningen utan avseende.
Hovrätten delar tingsrättens bedömning att enbart vittnenas uppgifter om hur hästarna har varit utrustade – med helstängt huvudlag, check och slaggjord – och hur hästarna har betett sig efter träning, inte utgör tillräcklig bevisning för en fällande dom. Redan på den grunden finner hovrätten – i likhet med tingsrätten – att åklagaren inte har bevisat att Carl Johan Jepson har använt elpåfösare mot hästarna Ninetynine Quick,
Mysig, Titan Boko, Impala Frontline och två okända hästar. Inget vittne har uppgett sig ha sett träningen av just dessa hästar. Av samma skäl finner hovrätten – till skillnad från tingsrätten – att åklagaren inte heller har bevisat att Carl Johan Jepson har använt elpåfösare mot hästen Quack Pot.

När det sedan gäller hästarna Le Kemp och Bengali grundar sig ansvarspåståendet i huvudsak på uppgifter från Elin Strinnlund och Disa Zetterman. Varken Elin Strinnlund eller Disa Zetterman hade sett en elpåfösare före de omvittnade händelserna. De hade dock hört rykten om att elpåfösare användes vid träning av hästar på Bjertorp. Elin Strinnlund har uppgett att hon såg att Carl Johan Jepson föste ett långt föremål – som var kraftigare än ett vanligt spö – mot Le Kemps bakdel, medan Disa Zetterman har uppgett att hon såg att Carl Johan Jepson höll i en stor kvast med en svart sak fasttejpad på, som han tryckte mot Bengalis bakdel. Elin Strinnlund har uppgett att hon gjorde sina iakttagelser på cirka 150-200 meters avstånd, vilket har bekräftats vid hovrättens syn. Av Disa Zettermans uppgifter vid tingsrätten framgår att hon stod något längre bort från rakbanan. Vid hovrättens syn har en häst körts på rakbanan i enlighet med Elin Strinnlunds beskrivning. Hovrätten har då konstaterat att det har varit mycket svårt att på cirka 200 meters avstånd se om kusken har hållit ett spö i sin hand eller inte. Även om Elin Strinnlund och Disa Zetterman har beskrivit att föremålet som de har sett har varit kraftigare än ett vanligt spö, kan det enligt hovrättens mening inte med tillräcklig gradav säkerhet ha varit möjligt för dem att urskilja några detaljer på det avståndet. ElinStrinnlund och Disa Zetterman har inte heller kunnat säga säkert att det var en elpåfösare de såg. De har dock mot bakgrund av vad de hört från andra hästskötare och från de tilltalade dragit den slutsatsen att föremålet var en elpåfösare.

Hovrätten finner vid en samlad bedömning att Elin Strinnlunds och Disa Zettermans uppgifter, inte ens med beaktande av den ytterligare bevisning som åberopats i denna del, är tillräckliga för en fällande dom vad avser hästarna Le Kemp och Bengali. Vid denna bedömning ska åtalet i sin helhet ogillas.
Parterna har åberopat samma muntliga bevisning som vid tingsrätten. Bild- och ljudupptagningarna av tingsrättsförhören har spelats upp. På åklagarens begäran har en ljudinspelning av telefonsamtalet mellan Line Nejsborg Jeppesen och Camilla Strandäng spelats upp. Inspelningen har varit av dålig ljudkvalitet och knappt hörbar.
De hörda har vid tingsrätten berättat i huvudsak på det sätt som står antecknat i tingsrättens dom. Av förhöret med Camilla Strandäng framgår också att hon har uppgett att Glenn Persson uttalade att ”Hells Angels hade vetat om det sedan helgen.”

Hovrättens bedömning
Hovrätten anser inte att är ställt utom rimligt tvivel att Glenn Persson har gjort sig skyldig till olaga hot genom att säga till Camilla Strandäng – i syfte att uppgifterna skulle vidarebefordras till Line Nejsborg Jeppesen – att Hells Angels skulle märka Line Nejsborg Jeppesen om hon inte drog tillbaka sina anklagelser mot honom. Åtalet mot Glenn Persson ska därför ogillas.
Skälen för detta är följande.

Det är utrett att Glenn Persson har besökt Camilla Strandäng den 24 mars 2009 med anledning av en kommande artikel i tidningen Travronden, i vilken framgick att Line Nejsborg Jeppesen hade berättat om att hon hade sett Glenn Persson använda ström vid träning av en häst år 2003. Camilla Strandäng har uppgett att Glenn Persson var bekymrad, stressad och upprörd vid besöket, medan Glenn Persson har uppgett att han var lugn och sansad och att han inte tog så allvarligt på uppgifterna i artikeln eftersom eventuella brott var preskriberade. Glenn Perssons agerande – hans angelägenhet att komma i kontakt med Camilla Strandäng för att hon i sin tur skulle kontakta Line Nejsborg Jeppesen – talar för att Glenn Persson har varit upprörd och tagit allvarligare på uppgifterna än han själv har velat medge. Frågan är dock om det är ställt utom rimligt tvivel att han i samband med besöket har uttalat att Hells Angels skulle märka den som satte dit honom och att det var de uppgifterna som Camilla Strandäng skulle vidarebefordra till Line Nejsborg Jeppesen.

Ansvarspåståendet mot Glenn Persson grundar sig i första hand på Camilla Strandängs uppgifter, eftersom Glenn Persson påstås ha hotat Line Nejsborg Jeppesen genom förmedling av Camilla Strandäng. Camilla Strandäng har inte vidarebefordrat uppgifterna till Line Nejsborg Jeppesen förrän den 27 mars 2009, dvs. först tre dagar efter Glenn Perssons besök. Detta framstår som besynnerligt, särskilt med hänsyn till att hotet har riktats mot en god vän till Camilla Strandäng och att hon, Camilla Strandäng, har tagit hotet i vart fall delvis på allvar. Camilla Strandäng har förklarat detta med att hon har varit osäker på hur hon skulle göra och att hon därför diskuterade saken med flera personer – hennes mor, pojkvän och en journalist. Ingen av dessa personer har dock hörts i målet och har därför inte kunnat bekräfta Camilla Strandängs uppgifter. Den omständigheten att Camilla Strandäng väntade tre dagar med att vidarebefordra uppgifterna till Line Nejsborg Jeppesen ger anledning att ifrågasätta riktigheten i hennes berättelse. En annan anledning att värdera Camilla Strandängs uppgifter med försiktighet är att det har framkommit att hon har haft konflikter med Åke Svanstedt och flera av hans anställda om sin anställning hos Åke Svanstedt.

Av utredningen framgår att Line Nejsborg Jeppesen kontaktade polisen först den 7 april 2009 och att en anmälan upprättades nästföljande dag, dvs. mer än tio dagar efter att Camilla Strandäng kontaktade henne. Det är vidare upplyst att Line Nejsborg Jeppesen tidigare haft ett förhållande med Glenn Persson som avslutats på hans initiativ. I sammanhanget bör också beaktas att Line Nejsborg Jeppesens uppgifter endast är andrahandsuppgifter. Vid en sammantagen bedömning konstaterar hovrätten att Camilla Strandängs uppgifter står mot Glenn Perssons uppgifter och att stödbevisningen är svag. Därmed är det inte ställt utom rimligt tvivel att Glenn Persson har uttalat sig i enlighet med åklagarens gärningspåstående. Åtalet ska därför ogillas.
Övrigt Med hänsyn till utgången ska tingsrättens beslut om avgift till brottsofferfonden och beslut om återbetalning av försvararkostnader upphävas. Vid denna utgång har Glenn Persson och Åke Svanstedt också rätt att enligt 31 kap. 2 § rättegångsbalken få ersättningar av staten för vittneskostnader. Vad de yrkat får anses skäligt.

Överklagande senast den 28 oktober 2010.
I avgörandet har hovrättslagmannen Jan Carrick, hovrättsrådet Tord Edlund, tf. hovrättsassessorn Madeleine Karlsson (referent) samt nämndemännen Christer Lantz och Claes-Göran Stelpe deltagit.

Hovrätten är enig.