Är liberaler för.. [aborter och preventivmedel? /Mod]

Med andra ord: Om det liberala staten inte kan ha synpunkter på kvinnans leverne under havandeskapet så måste exempelvis kemiska aborter vara fullt tillåtna? Annars måste man på något vis inskräkna kvinnans rätt till att följa sina födopreferenser.


Precis, varför jag är av åsikten att foster, spädbarn och barn upp till myndighetsålder de facto är föräldrarnas egendom. Anledningen till det är att alternativet vållar för många undantag.

Det är ju också så att det är ett självreglerande problem, de flesta föräldrar kommer ta hand om sin egendom (barnet) utan att staten blandar sig i.

Alla aborter och metoder är helt och håller en privatsak.
Föräldrarna erhåller automatiskt förmyndarskap för sina barn. Men en människa kan aldrig vara en ägodel (slav). Alla människors rätt till sitt liv sätter stopp för det.

I vecka 10 har fostret mycket lite gemensamt med en amoba. Fullt fungerande inre organ och inte sallan har och naglar. Ryggrad, hjarna, nervsystem ar ocksa pa plats.

http://www.babycenter.com.au/pregnancy/fetaldevelopment/10weeks/

Som signaturen Fri brukade papeka maste man forst bestamma sig for var gransen gar for att nagon ar en manniska. Darefter kommer en avvagning mellan moderns rattigheter och barnets rattigheter.

Sjalv lutar jag at att moderns intresse av att slippa en graviditet ar vager lattare an barnets intresse av att fa leva. Det verkar ocksa rimligt att satta tidpunkten for denna avvagning tidigt efter befruktningen men nagon riktigt vattentat tidpunkt har jag inte. Antingen anvander man befruktningen eller nagon mer eller mindre godtyckligt vald tidpunkt darefter. Ingetdera ger ett sarskilt tillfredsstallande resultat.

Inte om man tillskriver fostret rättigheter (rätten till liv)



Då ligger det nära till hands att säga att barn under en viss ålder inte är människor då. Ser ingen principiell skillnad mellan förmyndarskap och ägande, faktiskt.

Precis. Men då har vi ju fortfarande kvar "problemet" med varför det skulle vara så mycket svårare att tillämpa misshandelsinstitutet på ett foster jämfört med ett spädbarn. Om vi nu ponerar att foster har rättigheter.

Nej, du motsäger dig själv. Om vi accepterar att barn upp till myndighet är föräldrarnas egendom så har foster / barn lika mycket rättigheter som en badrumsmatta. Och ingen kan åtala mig för misshandel för att jag klipper sönder min badrumsmatta.

Som sagt. Du har fortfarande inte förklarat varför det skulle vara så särskilt mycket svårare att tillämpa misshandelsinstitutet på foster än på barn (eller på vuxna, för den delen). Om nu foster, barn och vuxna har rättigheter.

Förresten så trodde jag inte att du förespråkade fri misshandel av barn. Jag tror inte att du behöver ta in ägande av barn i ekvationen. Vi har hela tiden ponerat att foster/barn har rättigheter för att diskutera följdriktigheten av möjlig misshandelsdom mot modern.

På barnet och den vuxne går det att bevisa den påstådda misshandeln via blåmärken och annat. Att ett foster utvecklar ADHD för att du som mor krökade ner dig går inte att föra i bevis, vi kan inte gärna ta om graviditeten för att se om avhållsamhet leder till ett barn utan ADHD, och även om så är fallet så går det inte att härleda ADHDn till just det faktum att du krökade.


Det går inte att misshandla ens egna ägodelar eller livsformer utan rättigheter. Förutsätter vi att foster och barn har rättigheter så misshandlar alla kvinnor sina barn under graviditeten och uppväxten. Du kanske skulle uppskatta att någon kletade med ditt bajs när du låg hjälplös på ett skötbord? Eller tvinga dig att sova i en spjälsäng med mera? De allra flesta såkallade "uppfostringsmetoder" skulle om de utfördes på andra människor än just dina barn i allra högsta grad vara misshandel.

Om vi godtyckligt kan sätta rättigheter på olika sorters livsformer eller människor efter olika åldrar så ser jag verkligen inte problemet med att helt avskriva barn och foster rättigheter.

Helt okej med mig att det finns bevissvårigheter.


Men du skulle kanske inte tycka att det var särskilt lämpligt med en ordning där jag med fullt uppsåt kan bryta armen på mitt ena barn för att därefter slå mitt andra barn blodigt med en hammare?

Det är väl bara till att justera misshandeln något. Utgångspunkten kan fortfarande vara att alla inskränkningar i barnets negativa rättigheter är förbjudna, men att visst våld motiveras av barnets speciella behov.


Alldeles enig.

En nv-stat bygger på två grundläggande mänskliga rättigheter, den till ditt liv och till din egendom.
Ett foster är ingen människa med den juridiska gränsdragning som antas gälla. En gränsdragning som sammanfaller med det juridska begreppet personstatus.
Ett foster har därmed inga rättigheter.
Det finns massor av människor som idag står under förmyndarskap. Exempel: Omyndiga barn, förståndshandikappade, medvetslösa, dementa. Ingen av dessa individer betraktas som förmyndarens ägodelar.
Den principiella skillnaden beskriver en avgrund där ägandet hannar på botten i slaveri.

[quote=flammer]Helt okej med mig att det finns bevissvårigheter.[quote]

Det är inte ens svårigheter, det är en omöjlig juridisk situation. Dvs. det är meningslöst att tillskriva foster rättigheter.



Varför inte? Om jag som förälder anser att det är för mitt barns bästa så ska väl inte du ha några åsikter? Sen kan man ju säga att den logiska konsekvensen av att abort avstigmatiseras och är tillåtet är att oönskade barn som blir misshandlade troligtvis inte kommer existera.


"Ett visst våld" Nej. Antingen inget våld eller fritt våld i ett liberalt kontext, där lagar baseras på rättigheter.


Jag håller med dig, men det du skrivit är knappast en härledning till att foster ska sakna rättigheter, det är bara något du tycker. Jag anser att foster inte har rättigheter för att det skapar arbetsamma konsekvenser, och om rättigheter kan delas ut godtyckligt (istället för ologiskt härledda) så finns det inga problem med vare sig aborter eller barnmisshandel.


Skulle inte vilja påstå att en person som står under förmynderi är fri, utan utsätts för en ganska stor mängd tvång.

Du har säkert en motivering till varför barn upp till X (låt säga 18) år är föräldrarnas egendom. Din gräns på 18 (eller vad den nu är) är dock godtycklig.

Problemet för mig blir att du accepterar godtycklighet som innebär att jag får bjuda ut min 6-åriga och min 17-åriga dotter till att bli "våldtagna" av sadomistiska män, men att jag inte får göra det med min 19-åriga dotter.

Jag tror att vi båda två kan hålla med om att det i alla fall är oönskat. I de två förra fallen (6- och 17-åringarna) motiverar du det hela med nödvändigheten av att föräldrarna ska kunna uppfostra sina barn m.m. Jag ser inget principiellt motiv att dra föräldrarnas uppfostringsrättigheter så långt att det riskerar att gå ut över barnen på ett sätt som uppenbart skadar dem.

Om vi nu ändå tillåter oss att ha en ordning (delvis) byggd på godtycklighet kan vi väl lika gärna säga att föräldrar får använda sådant våld som i förlängningen förväntas gynna barnet (ex. hindra barnet från att gå utför stup, byta blöja), men inte mer.

Dogmatik är väl inget självändamål?