Påstådd förintelseöverlevare besökte min skola.

Göndör har offentliggjort sitt ekonomiska stöd till Expo[1]. För sitt föreläsande och sina böcker fick han ett stipendium på 50 000 kronor år 2005 från stiftelsen Artister mot nazister[2].

Det är värt att påminna att Göndör gör sig ett bra geschäft på dessa skolbesök. 1998 meddelar man att den 70-årige Göndör besöker fem skolor i veckan, då skall man komma ihåg att han tjänar 2 000-3 000 kronor per föreläsningstillfälle. Därutöver har han också erhållit Liberala ungdomsförbundets pris 1993 och den avlidne Tage Danielssons humanistpris 1994, det senare på hela 150 000 kronor.

Från sina judiska fränder erhöll Ferenc Göndör 1991 års Aaron Isaac-stipendium från Stockholms Judiska Församling. Enligt Judisk Krönika, nr.2-1991, "för det viktiga arbete Du gjort och gör i skolorna för att sprida information om Holocaust, Israel och judendomen" . Observera att den materiella delen av stipendiet, enligt Judisk Krönika ovan, består av kostnaden för en biljett till Israel!

Således tillstår judarna själva att det typ av arbete Ferenc och hans "överlevare" gör på de svenska skolorna också är propaganda för den judiska apartheidstaten Israel. Det är inte därför konstigt att även den sionistiska organisationen Samfundet Sverige-Israel gav honom sin hedersutmärkelse Torgny Segerstedt-priset för år 1986.

Ferenc Göndör kunde också ses i "Menorah", nr.2-1994, där han annonseras i en "tacklista" i tidningen som person Förenade Israelinsamlingen tackar för bidrag till deras kampanj EXODUS.

Ferenc Göndör ... skapade vissa rubriker i Göteborgstidningarna när han krävde 10 000 i ersättning för varje föredrag han höll i skolorna om "förintelsen".

Ett stycke som jag kommer ihåg var när Ferenc överraskades på vapen fabriken när han skrev ett brev till sin mamma och då blev straffad. Genom att dom ställde honom i “Die Schlange” dvs. mellanrummet mellan dom två högspänningsstängsel som gick runt lägret.
“En dag när som vanligt hade återupplevt den lyckliga tiden därhemma och längtade intensivt efter mamma, tog jag papper och penna och började skriva en dikt. Den började så här:
- Till mamma. Var är du kära mamma, vad gör du nu…
Plötsligt kände jag att någon stod bakom mig och jag vände mig om. Där stod en SS-officer. Utan att säga ett ord tog han pappret ifrån mig och grep mig i armen. Han stängde av maskinen och förde bort mig. Vi kom in i ett rum fyllt av SS-officerare.
- Det här judesvinet skriver brev i stället för att arbeta! Vem skulle smuggla ut brevet?
- Det är inget brev, det är en dikt till min mor! Då fick jag ett knytnävsslag i ansiktet. Det gjorde mycket ont och han frågade igen vem som skulle ha brevet. Jag kunde bara upprepa:
- Det är inget brev, det är en dikt till min mor! Jag fick mera stryk. Läpparna sprack och jag blödde. Tillslut föll jag omkull och han började sparka mig.
- Hur hade du tänkt fly, ditt svin? Tala om det innan jag slår ihjäl dig.
Han ville ha det till at jag eller någon annan försökte fly…
… Misshandeln fortsatte… Tillslut sa han till mig att resa mig upp och så ropade han på två soldater med vakthund. SS-officeren, de två soldaterna och vakthunden marscherade tillbaka med mig till lägret. Nu skulle jag tvingas stå i “die Schlange”. Så kallades det smala utrymmet mellan de två högspänningsförande taggtrådsstängslen – och nog var det en “orm”. En grind öppnades och SS-mannen sa:
- Här får du stå tills du kommer på vem som skulle ha brevet.

Jag vet inte riktigt varför jag kommer ihåg det här stycket men jag tror det var eftersom tyskarna bara ville ha fram ett erkännande och inte brydde sig ett dugg om vad han sa. Jag får också det intrycket att tyskarna inte ens förstod vad han sa utan bara ville straffa så många som möjligt.

Det finns flera delar av den här boken som är berörande.
En av de episoder, som berörde mig mest var, på tågvagnen efter den förfärliga marschen till tåget mot Mauthausen. När Göndör blev arg på mannen, som hade tagit hans brödbit.
“- Hur kunde du göra så, ta min lilla brödbit? Det är kanske mitt liv du har tagit!”
På morgonen när han vaknade var mannen död och Göndör blev alldeles förtvivlad att han aldrig skulle kunna gottgöra det hade sagt. Även om mannen kanske hade dött i iallafall.
Jag tyckte att den här episoden var berörande för att jag kan tänka mig hur Göndör kände sig när han vaknade och såg den döda mannen. Jag blev nästan arg på Göndör för att han kunde säga något sådant. Jag tror att den gamla mannen behövde brödet bättre än Göndör själv.

Du gör dig som vanligt till åtlöje med din horribla och skrattretande historiebeskrivning grundat på de stolligheter du okritiskt glufsar i dig från Radio Islam.

Radio Islam räknas inte

När man klickar vidare finner man emellertid undantagslöst att man hamnat på Radio Islam, Stormfront, någon revisionistsajt eller annan uttalat nationalsocialistisk eller judefientlig publikation.

Eftersom jag anser att allt som presenteras på Radio Islam är i högsta grad betydelselöst

Ferenc Göndör … skapade vissa rubriker i Göteborgstidningarna när han krävde 10 000 i ersättning för varje föredrag han höll i skolorna om "förintelsen".